Tre sätt för EU:s organisationer inom hälsa, sjukvård och social omsorg att locka till sig och behålla personal

Vård och omsorg är en av de sektorer i EU som har störst strukturell arbetskraftsbrist, enligt en nyligen publicerad rapport från Eurofound, Åtgärder för att motverka arbetskraftsbrist: Lärdomar för framtidens politik. Enligt rapporten förvärrades det befintliga trycket på arbetskraften till följd av åldrande befolkningar under covid-19-pandemin, vilket har lett till krav på bättre löner och arbetsvillkor.

Vi undersöker hur hälso- och sjukvårdsorganisationer i olika EU-länder har hanterat bristen på kvalificerad arbetskraft inom denna sektor. Den högsta andelen lediga tjänster finns i Nederländerna, Sverige, Tyskland och Österrike. I Bulgarien, Rumänien och Spanien är andelen lediga tjänster högre än det nationella genomsnittet för alla sektorer.

Höja lönerna

• Rumänien: tidigarelagda löneökningar. Under 2018 höjde den rumänska regeringen lönerna för läkare och sjuksköterskor till det belopp som tidigare förväntats för 2022. Det innebar att läkarnas nettolöner ökade med 131 procent och sjuksköterskornas med 65 procent på ett år. Till följd av detta och en ökning av antalet fasta tjänster på sjukhus, ökade antalet läkare som arbetade i den rumänska offentliga sektorn, medan andelen läkare som planerade att arbeta någon annanstans i Europa minskade från 69 procent till 24 procent. Arbetsbelastning och sociala frågor var dock fortfarande en faktor för de läkare som planerade att flytta – samt lön, för sjuksköterskor.
• Lettland: betalningar för att ta regionala jobb inom vården. Engångsutbetalningar till ett värde av fem månadslöner – plus extra betalningar för familjemedlemmar och, i vissa fall, kommunalt bostadsstöd – erbjöds till specialistpersonal som under minst fem år tog jobb utanför den lettiska huvudstaden Riga. Hälsoministeriets program lockade 1 151 läkare och 184 akutvårdsanställda till landsbygden – vilket dock inte nådde upp till målet för dessa grupper. Engångsutbetalningarna bidrog, men krånglig byråkrati och bristande tjänsteutbud i regionerna, bland annat i fråga om utbildning, gjorde erbjudandet mindre lockande.

Förbättra arbetsvillkoren

• Tyskland: förbättrade villkor och löner. Konzertierte Aktion Pflege (KAP – samordnad åtgärd för vård) som genomfördes av ministerier och intressenter mellan 2019 och 2023 syftade till att rekrytera och behålla vårdpersonal genom att förbättra löne- och arbetsvillkoren, bland annat genom att konsekvent ha en högre personaltäthet inom vård och omsorg och fokusera på utbildning och kvalifikationer. Inom geriatrisk vård ökade lönerna med i genomsnitt 15 procent mellan 2017 och 2020, och tiotusentals nya tjänster skapades för kvalificerade arbetstagare och assistenter, med stöd av finansiering för barnomsorg och äldreomsorg. Arbetsgivare får stöd för att rekrytera personal med flykting- och invandrarbakgrund genom lagen om invandring för kvalificerade arbetstagare. Det finns dock fortfarande brister, och under 2021 beräknades det i genomsnitt ta 195 dagar att tillsätta en ledig vårdtjänst. Det federala arbetsmarknadsministeriet uppskattar att det kommer att finnas 120 000 arbetstagare för att tillsätta 150 000 tjänster mellan 2020 och 2025.

Använda befintlig arbetskraft mer effektivt

• Spanien: stöd till läkare med hälsoproblem. Det integrerade hälso- och sjukvårdsprogrammet för sjuka läkare (PAIME) erbjuder konfidentiellt stöd till läkare med hälsoproblem och psykisk ohälsa. Anställda erbjuds medicinska, sociala, juridiska och andra stödtjänster, och vissa kan fortsätta att arbeta under hela programmet. Uppgifterna tyder på att 80 procent av deltagarna återvänder till arbetet efteråt. Mer än 5 000 har stannat kvar i arbete sedan tjänsten – som är utformad för läkare och tillhandahålls av deras organisationer – infördes 1998. Information om förebyggande egenvård har erbjudits sedan 2018.
• Österrike: uppmuntra omskolning till bristyrken. FKS erbjuder utbildning till arbetslösa, egenföretagare och andra arbetstagare och ger ett bidrag för att täcka levnadsomkostnader under upp till tre års utbildning.
• Sverige: integrera invandrare i arbetskraften. Ett snabbspårssystem som drivs av regeringen och arbetsmarknadens parter påskyndade ackrediteringen av kvalifikationer för nya migranter. Utbildning erbjöds i svenska språket och om hälso- och sjukvårdssystemet och syftade till att fylla kompetensluckor.

För mer information, läs hela rapporten Åtgärder för att motverka arbetskraftsbrist: lärdomar för framtidens politik.

Länkar:

Åtgärder för att motverka arbetskraftsbrist: lärdomar för framtidens politik

Brist på och överskott av arbetskraft i Europa

Läs mer:

Europeiska jobbdagar

Hitta Euresrådgivare

Leva och arbeta i Euresländer

Eures jobbdatabas

Eures tjänster för arbetsgivare

Eures evenemangskalender

Kommande evenemang på nätet

Eures på Facebook

Eures på X

Eures på LinkedIn

Eures på Instagram