Finland har omkring 5,5 miljoner invånare. Andelen av befolkningen som är i arbetsför ålder kommer att krympa under de närmaste åren, i takt med att allt fler människor går i pension. Samtidigt ökar antalet invandrare, och folk arbetar i allt högre ålder. År 2022 bestod arbetskraften av strax över 2,6 miljoner arbetstagare. I genomsnitt omkring 190 000 personer var arbetslösa och arbetslösheten låg på 6,8 procent.
I dag är de flesta personer som har anställning i Finland verksamma inom tjänstesektorn. De sektorer som sysselsätter flest människor är handel, transport, hotell- och restaurangtjänster, utbildning, hälso- och sjukvård samt socialvård och andra tjänster. Sysselsättningen inom tjänstesektorn förväntas fortsätta att öka i framtiden.
Några av de största arbetsgivarna i Finland är Posti Group Oy, som erbjuder post- och budtjänster, och ISS Palvelut Oy, som erbjuder städ- och fastighetsförvaltningstjänster. I Finland är även den offentliga sektorn en stor arbetsgivare. Exempelvis Helsingfors stad är den största enskilda arbetsgivaren i Finland. Staden erbjuder sysselsättning inom sektorerna utbildning, hälso- och sjukvård samt socialvård, transport och underhåll.
Kraven som arbetsgivarna ställer på de anställda som rekryteras varierar stort beroende på tjänsten i fråga. Bristen på lämpliga arbetstagare i Finland beror ofta på att de arbetssökande inte har tillräckligt hög utbildningsnivå eller saknar relevant arbetslivserfarenhet eller specialistkompetens.
Länkar:
Work in Finland-tjänster | |
EURES Finland | https://toimistot.te-palvelut.fi/web/eures-suomi/looking-for-a-job-in-finland |
Information om tillgång till och matchning av arbetskraft | https://tyomarkkinatori.fi/en/teemasivut/availability-of-labour-and-labour-market-mismatch |
Työpaikkaportaali (jobbsökningsportalen) | |
Tjänster från Suomi.fi | |
Sidan för evenemang på Euresportalen |
I Finland finns de flesta lediga tjänster inom hälso- och sjukvårdssektorn samt inom socialvården, byggbranschen, service- och handelssektorn (efterfrågan är särskilt hög inom försäljning). Det råder i synnerhet brist på arbetskraft inom följande yrken:
- Sjuksköterskor och vårdpersonal
- Vårdpersonal
- Hemtjänstpersonal
- Förskollärare (barnträdgårdslärare)
- Program- och mjukvaruutvecklare
- Försäljare vid kundservicecenter
- Allmänläkare
- Kiosk- och torgförsäljare
- Överläkare och specialistläkare
- Servitörer
- Socialsekreterare och kuratorer
- Audionomer och logopeder
- Bensinstationspersonal
- Tandläkare
- Överskötare och avdelningsskötare
Den största delen av arbetslösheten i Finland finns inom sektorerna för industri, teknik, konst, administration och kontorsarbete. Överutbudet av arbetskraft finns framför allt inom följande yrkeskategorier:
- Kontorssekreterare
- Byggarbetare
- Byggnadsträarbetare, inredningssnickare o.dyl.
- Godshanterare, lagerarbetare o.dyl.
- Restaurang- och storhushållspersonal
- Specialister inom reklam och marknadsföring
- Byggnadsmålare o.dyl.
- Motorfordonsmontörer och -reparatörer
- Personal inom barnomsorg
- Skolgångsbiträden
- Fastighetsskötare
- Byggnadselmontörer
- Tunnplåtslagare
- Grafiska mediedesigner Rörläggare
Nyland är i egenskap av huvudstadsregion i en regionalekonomiskt god ställning både för företagslivet och statsförvaltningen. Nyland är Finlands största befolknings- och tillväxtcentrum och det viktigaste enhetliga sysselsättningsområdet. I företagarnas livskraftsbarometer bedömdes Nyland vara den mest livskraftiga regionen i Finland år 2023. År 2022 tilldelades Nyland utmärkelsen Europeisk entreprenörsregion av Europeiska regionkommittén. Nylandsregionen står för 40 procent av Finlands bruttonationalprodukt och har den högsta utbildningsnivån i Finland. Nyland har 1,7 miljoner invånare och beräknas ha 1,9 miljoner invånare år 2040. Nylands befolkningsstruktur är yngre än i resten av landet, med särskilt många personer under 40 år i arbetsför ålder.
Nylands respektive regioner är specialiserade på olika branscher. Huvudstadsregionen är starkt specialiserad på tjänstesektorn. Regionen är också en riksomfattande koncentration av offentlig makt. Elektronik- och elindustrin är huvudstadsregionens enda industriella specialområde. Byggbranschen har en hög ställning på olika håll i Nyland. Metallframställning och raffinering samt tillverkning av kemiska produkter är koncentrerat till landskapets yttersta områden, både i öst och väst. Industrin investerar nu kraftigt i förnybara energikällor och ren teknik.
Nyland är lättillgängligt såväl via väg- och rälsförbindelser som via sjövägen och med flyg. Det finns dock skillnader mellan regionerna i Nyland och i landskapets mer avlägsna områden försvårar de svaga kollektivtrafikförbindelserna dessa områdens tillgänglighet jämfört med huvudstadsregionen.
Nyland har en varierad näringslivsstruktur och yrkesverksamma behövs på alla utbildningsnivåer. Det främsta arbetsspråket är finska, även om engelska används som arbetsspråk i många internationella sammanhang, i synnerhet i sektorer där hög specialistkompetens krävs, såsom forskning och IKT. Det är lättare att klara sig med engelska i Nyland än i övriga Finland. Fler människor har svenska som modersmål i Nyland än i Finland som helhet, varför kunskaper i svenska också är värdefulla.
Länkar:
Regionala utvecklingsutsikter | Regionala utvecklingsutsikter – Arbets- och näringsministeriets webbtjänst (tem.fi) |
Bristen på kompetent arbetskraft och yrkesarbetskraft har varit en faktor som kraftigt bromsar upp näringslivets tillväxt i Nyland. Under 2023 har dock det negativa konjunkturläget gjort företagen mer försiktiga, både när det gäller investeringar och rekrytering. Det behövs dock fortfarande yrkesverksamma och man vill hålla fast vid dem, eftersom de bakomliggande orsakerna till arbetskraftsbristen, såsom demografiska faktorer, inte har försvunnit. I Nyland finns det ett behov av experter inom den växande it-branschen som är inriktad på huvudstadsregionen. Investeringarna i den gröna omställningen, särskilt i energisektorn, kommer att öka behovet av experter i hela landskapet. En del branscher har ett matchningsproblem, vilket innebär att det finns gott om både arbetssökande och lediga tjänster, men att dessa två inte matchar. En sådan situation råder exempelvis inom servicesektorn.
Enligt arbetsförmedlingsstatistiken hade Nyland i september 2023 flest lediga tjänster inom yrken som försäljare, vårdpersonal samt godshanterare och lagerarbetare. Bland de största bristyrkena framhävs experter inom social- och hälsovårdsbranschen, småbarnspedagogiken och IKT-branschen.
Det råder en mild lågkonjunktur på arbetsmarknaden under 2023. Återhämtningen efter coronapandemin var god i Nyland, men långtidsarbetslösheten låg kvar på en högre nivå än tidigare. De stigande priserna till följd av Rysslands anfallskrig och den avstannade handeln med öststaterna hade ingen direkt effekt på arbetsmarknaden, men våren 2023 började arbetslösheten stiga något både i Finland som helhet och i Nyland. I september 2023 utgjorde arbetslösa arbetssökande 9,5 procent av arbetskraften i Nyland.
Nylandsborna är relativt unga och välutbildade. I september 2023 var 19 procent av alla arbetslösa arbetssökande under 30 år. Hela 68 procent av de arbetslösa arbetssökande har minst gymnasieexamen. Ett särdrag för Nyland är att en stor andel av arbetskraften utgörs av utlänningar.
I september 2023 fanns flest arbetslösa i yrkesgrupperna byggarbetare, servicearbetare och försäljare. Arbetskraftsutbildning och andra tjänster för livslångt lärande kan hjälpa arbetssökande att uppdatera och utveckla sina färdigheter på en föränderlig arbetsmarknad.
Egentliga Finland är ett av landets tillväxtcentrum och präglas av ökad sysselsättning och nettoinvandring. Landskapet liknar på många sätt ett Finland i miniatyr. Det är en av Finlands viktigaste knutpunkter inom jordbruk och livsmedelsproduktion, metallindustri, handel, tjänster och utbildning. Åbo har goda transportförbindelser med andra delar av Finland. Det går t.ex. både tåg och bussar till Helsingfors varje timme (resan tar cirka två timmar). Det går fartyg till Stockholm och Åland varje dag. Det finns också direkta förbindelser från Åbo flygplats till resten av Europa.
Egentliga Finland har nästan en halv miljon invånare. Åbo, huvudstad i Egentliga Finland, är ett av Finlands största högskolecentrum (finskspråkiga Åbo universitet, svenskspråkiga Åbo Akademi, Åbo yrkeshögskola, Novia och Humak). Av de mer än 330 000 personer som bor i Åbos ekonomiska region är över 40 000 högskolestuderande. Som en inkörsport till väst har Åbo traditionellt haft mycket kontakt med övriga Europa och i Åbo ordnas årligen ett Europaforum i slutet av sommaren. Den internationella och multikulturella prägeln återspeglas t.ex. av att 12,9 procent av invånarna i Åbo talar andra språk än finska och svenska 2021, och att andelen personer som talar svenska är drygt 5,5 procent av totalbefolkningen.
De största arbetsgivarna i Egentliga Finland är verksamma inom sjöfarts-, fordons-, läkemedels-, metall- och livsmedelsindustrin. Den industriella strukturen förändras gradvis, och arbete som involverar kundservice och konsultverksamhet ökar, både i tjänste- och industrisektorn. Kvalificerad arbetskraft på verkstadsgolvet efterfrågas dock fortfarande inom industrin. Anställningen inom handel och konsumenttjänster förväntas också öka under de närmaste åren. Exempel på enskilda tillväxtsektorer är bland annat programvaruutveckling, energi- och miljöteknik och ekonomisk förvaltning.
I fråga om tillverkning är regionen exportorienterad, eftersom ungefär hälften av industriproduktionen exporteras, huvudsakligen till resten av Europa. Egentliga Finland är en tjänsteintensiv region: tjänstesektorn sysselsätter 70 procent av samtliga arbetstagare. Eftersom regionen är ett centrum för administration och utbildning finns även många arbetstillfällen i den offentliga sektorn. När det gäller tjänster inom den privata sektorn är tillväxten stark inom företags- och konsulttjänster, samt i de mer traditionella sektorerna handel, transport och hotell- och restaurangbranschen. Metall- och teknikbranschen med sektorer som bilindustrin (Valmet Automotive), varvsindustrin (Meyer Turku Oy) och maskin- och elektronikindustrin (Wärtsilä, Sandvik och Teleste), spelar en viktig roll inom industrin. Den lovande framtiden för bioteknik och liknande industrier är dock baserad på forskningsframgångar inom denna sektor, liksom på den omfattande läkemedels- och diagnostikindustri som är kopplad till den (Bayer, Orion, Wallac och Biovian). Jordbruks- och livsmedelsindustrin (Raisio, Nestle, Lunden-Jalostaja, Eckes-Granini Finland Oy) är viktiga arbetsgivare i regionen, och specialiseringen inom sektorn utgör en grund för utveckling och kontinuitet.
Arbetslösheten i Egentliga Finland har varit något lägre än det nationella genomsnittet, och antalet nya lediga tjänster av olika slag har varit klart större än i resten av landet, proportionellt sett. I Egentliga Finland behövs olika typer av yrkesprofiler, både personer med yrkesutbildning och universitetsutbildade. Det finns i dag praktiskt taget inga arbetstillfällen tillgängliga för arbetssökande som inte har genomgått yrkesutbildning. Arbetserfarenhet i den berörda sektorn och personliga egenskaper som är lämpliga för tjänsten är också mycket viktiga urvalskriterier. I ett starkt konjunkturläge tenderar det att råda brist på arbetskraft inom industri-, bygg- och transportbranschen.
Länkar:
Information om tillgång till och matchning av arbetskraft | https://tyomarkkinatori.fi/en/teemasivut/availability-of-labour-and-labour-market-mismatch |
Åbovarvets (Meyer Turku) orderstock sträcker sig i nuläget fram till 2026 och omfattar tre kryssningsfartyg i världsklass. Branschens framtidstro stärks av den tillväxt som varvets kunder ser på marknaden samt det klimatneutrala kryssningskoncept som håller på att utvecklas. Meyer Turku har också hela tiden investerat i framtiden, med en stark tro på framtida tillväxtutsikter.
Många biltillverkare i Europa har svårigheter och produktionsvolymerna har sjunkit betydligt. Sektorns återhämtning försenas på grund av oklara framtidsutsikter. För andra året i rad tvingades bilfabriken i Nystad permittera och säga upp anställda under sommaren, efter att beställningar på ett par bilmodeller ställts in, främst på grund av världsläget. Under hösten 2023 inleddes produktionen av den nya bilmodellen som planerat, vilket tydligt underlättade situationen för bilfabriken och Nystad.
En glädjande positiv utveckling har ägt rum inom läkemedels- och diagnostikindustrin och bygger inte enbart på de stora aktörerna inom branschen. Bayer har nyligen invigt en läkemedelsfabrik i Åbo som i hög grad utnyttjar robotteknik och automation. Biovian, som tillverkar biologiska läkemedel, håller på att bygga en ny läkemedelsfabrik, vilket innebär en tydlig ökning av verksamheten. Situationen för Orion har också fortsatt att vara positiv, då utvecklingskurvan för läkemedel som utvecklats för prostatacancer globalt visar starkt uppåt. Företaget kommer också att investera i framtiden, och framtidsutsikterna ser goda ut.
Arbetsmarknaden präglas dock av en allmän osäkerhet: höga räntor, inflation, Rysslands anfallskrig och andra globala ekonomiska utmaningar. I synnerhet inom varvsindustrin men även bilindustrin finns många underentreprenörer, vilket gör att deras situation har en stor inverkan på arbetsmarknaden i Egentliga Finland.
I Egentliga Finland finns det ett kontinuerligt behov av att tillsätta tjänster inom hälso- och sjukvården samt socialvården (läkare, sjuksköterskor och personal inom äldrevården). För dessa befattningar är språkkunskaper ofta mycket viktiga.
Ett allt större behov av ny arbetskraft finns också inom jordbruket (säsongsarbetare, jordbruksarbetare, avbytare och trädgårdsarbetare under sommaren) och i restaurangbranschen (servitörer och kockar) under sommarsäsongen, särskilt i skärgården.
I takt med att arbetskraften åldras är antalet personer som lämnar arbetskraften flera gånger större än ökningen av antalet arbetstillfällen. Därför krävs ny arbetskraft inom alla sektorer, även inom de yrken där det faktiska antalet arbetsplatser minskar.
I Egentliga Finland har antalet arbetslösa varit färre än i Finland i genomsnitt. Trots den stora efterfrågan på arbetskraft har antalet långtidsarbetslösa dock ökat, även om denna trend har varit nedåtgående under de senaste sex månaderna. Arbetslösheten är relativt hög bland kontorspersonal och personer med utländsk bakgrund har haft svårare att få jobb än andra.
Arbetslösheten orsakas i allmänhet av en brist på yrkesutbildning och/eller brist på expertis inom det område där arbetskraft behövs. Inom många yrken resulterar den ökade nivån av know-how som krävs både i ökad arbetslöshet och brist på arbetskraft.
Arbetskraven har förändrats på senare år. Att ha tekniska färdigheter är inte alltid tillräckligt; personliga egenskaper är också viktiga. En vilja att lära sig, kommunikativa färdigheter och laganda är viktiga egenskaper som kan kompletteras med nya tekniska kunskaper. På dagens arbetsmarknad krävs det kontinuerlig vidareutbildning och ett kontinuerligt lärande.
Satakunta ligger på Finlands västkust. I slutet av 2022 uppgick Satakuntas befolkning till 212 600 personer. De största städerna i landskapet är Björneborg och Raumo. Både befolkningen och arbetskraften har minskat på senare år. Arbetslösheten år 2022 var 7 procent, vilket bara var något högre än det nationella genomsnittet. År 2022 var det genomsnittliga antalet arbetslösa i arbetsmarknadsmyndighetens register 8 700.
De sektorer i Satakunta som har högst sysselsättningsgrad är social- och hälsovården, industrin, parti- och detaljhandeln samt byggbranschen. Satakunta är ett av de mest industridominerade landskapen i Finland mätt i personal och exportandel. De starka branscherna i Satakunta är teknikindustrin, livsmedelsindustrin och skogsnäringen. Sjöfartsindustrin har haft en stark tillväxt under de senaste åren, särskilt i Raumoregionen. Rauma Marine Constructions Oy och dess underleverantörskedja sysselsätter många arbetstagare och experter inom metallindustrin, exempelvis till planeringsuppdrag som kräver ingenjörskunskaper. Klustret automation, robotteknik och programmering i Björneborg och Ulvsby har länge ökat kraftigt och företagen som hör till klustret sysselsätter direkt en årsarbetskraft på över 1 200 människor per år, och ännu fler indirekt. Energiproduktionen är en annan styrka hos Satakunta. Andra branscher under utveckling är företagstjänster, wellnessbranschen samt upplevelse-, kultur- och evenemangstjänster och turism. De största privata företagsarbetsgivarna i Satakunta är Teollisuuden Voima Oyj, Satakunnan Osuuskauppa, HKScan Finland Oy, Boliden Harjavalta Oy, Oras Oy och UPM Communication Papers Oy.
I Satakunta finns ett stort utbud av yrkeshögskoleutbildningar och praktiska yrkesutbildningar. Ett brett spektrum av högre utbildning är också tillgängligt. Vid universitetskonsortiet i Björneborg finns enheter från både Tammerfors och Åbo universitet. Lärarutbildningsinstitutet Campus Raumo, som hör till pedagogiska fakulteten vid Åbo universitet, ligger i Raumo.
Länkar:
Information om tillgång till och matchning av arbetskraft | https://tyomarkkinatori.fi/en/teemasivut/availability-of-labour-and-lab… |
Flest lediga jobb har det under den senaste tiden funnits inom service och försäljning samt inom bygg-, reparations- och förberedelsearbete. Det finns många arbetsplatser i Satakunta för bland annat försäljare, kontorsarbetare, städpersonal, vårdpersonal, processarbetare inom livsmedelsindustrin och köksbiträden. Arbete erbjuds även för yrkespersoner inom industrin, såsom maskinställare och verkstadsmekaniker, montörer och reparatörer av motorfordon samt svetsare och gasskärare. Säsongsarbete förekommer främst inom jordbruket, exempelvis för växthusarbetare. Det finns även en efterfrågan på kompetent arbetskraft till tjänster som kräver högre utbildning i Satakunta. Exempelvis inom teknikbranschen finns det ett kontinuerligt behov av att rekrytera maskiningenjörer samt el- och automationsingenjörer.
Flest yrken med brist på arbetskraft har funnits inom avdelningarna teknikindustri och -tjänster samt näringsliv och förvaltning. Sett till yrke har den största bristen i fråga om kvantitet varit processarbetare inom livsmedelsindustrin. Under det kommande året förväntas bristen på arbetskraft uppstå särskilt inom hälso- och sjukvården, socialvården samt industrin.
Flest arbetslösa finns i bygg- och hantverksbranschen samt inom service och försäljning. En annan stor grupp är arbetslösa arbetssökande som saknar yrkesutbildning (som inte har någon specifik yrkestillhörighet eller vars yrke inte är känt). Många arbetslösa är försäljare, byggarbetare, vårdpersonal, städare, allmänsekreterare samt lastbils- och långtradarförare. Antalet arbetslösa är dock inte direkt jämförbart med tillgången till arbetskraft eftersom många lediga jobb finns tillgängliga för till exempel försäljare, vårdpersonal och städare. Av de yrken som har den största arbetskraften är det byggarbetare och allmänsekreterare som har det största överutbudet.
Egentliga Tavastland ligger i södra Finland, omkring en timmes resa med bil eller tåg från huvudstaden Helsingfors och övriga större städer i södra Finland. Den största staden i regionen är Tavastehus. Sysselsättningsområdet är dock betydligt större än Egentliga Tavastlands geografiska yta på grund av pendling. Människor pendlar till huvudstadsområdet, men också exempelvis till Tammerfors. Pendling sker också från huvudstadsområdet till Egentliga Tavastland. Möjligheterna till multilokalt arbete och distansarbete har ökat i lämpliga arbetsuppgifter.
Befolkningen i Egentliga Tavastland var 169 537 i slutet av 2022. Befolkningen har under årens lopp minskat till följd av både negativ naturlig nettotillväxt av befolkningen och negativ nettomigration mellan kommuner. Migrationen mellan kommunerna blev positiv under coronapandemin, men återigen är personerna som som flyttar till regionen färre än de som lämnar den. Invandringen till regionen är positiv. Andelen av totalbefolkningen som är under 15 år är något lägre än det nationella genomsnittet, medan andelen för dem som är över 65 år är högre än genomsnittet. Precis som i många andra regioner är det en utmaning att säkerställa tillgången på kvalificerad arbetskraft. Sysselsättningsgraden i regionen är högre än i landet i genomsnitt, medan arbetslösheten är lägre.
Näringslivs- och kunskapsstrukturen i regionen är mångsidig. Traditionellt har industrin varit en betydande sektor i näringslivet, men omstruktureringar har gjort tjänstesektorn starkare. Industrins andel av sysselsättningen är dock fortfarande högre än det nationella genomsnittet, och tjänstesektorns andel är mindre. Andelen jobb inom offentlig sektor innebär ytterligare stabilitet för den regionala ekonomin. Det finns också stora och internationellt verksamma företag i området. Traditionellt starka sektorer är maskin- och metallindustrin, jordbruket samt livsmedels- och matindustrin. Regionen är ett starkt område för bioekonomi och cirkulär ekonomi, utveckling av naturresursbranschen och affärsverksamhet i anslutning till den. Lösningar för en biobaserad, cirkulär ekonomi ser en gynnsam utveckling. Försvarsindustrin växer. Regionen har framväxande logistikområden och en växande turismverksamhet.
Egentliga Tavastlands största arbetsgivare (2021) var Tavastehus stad, samkommunen för Egentliga Tavastlands sjukvårdsdistrikt, Sarastia Rekry Oy, Riihimäki stad, Forssaregionens välfärdssamkommun (FSHKY), Janakkala kommun, SSAB Europe Oy, Försvarsmakten, Würth Oy, Osuuskauppa Hämeenmaa, Hämeen ammattikorkeakoulu Oy, Valio Oy, Forssa stad, HKScan Finland Oy, Hattula kommun, Lidl Suomi Kommandiittiyhtiö, Konecranes Finland Oy, Koulutuskuntayhtymä Tavastia, Loppi kommun och Hausjärvi kommun.
I Egentliga Tavastland finns ett stort utbud av möjligheter till yrkeshögskoleutbildning och praktisk yrkesutbildning. Ingen universitetsutbildning erbjuds i landskapet. Tavastlands sommaruniversitet organiserar vissa kurser inom högre utbildning från utbildningsprogrammen för olika finska universitet.
I rapporten om tillgång till och matchning av arbetskraft kan du bekanta dig med hur situationen på arbetsmarknaden utvecklas inom olika branscher och yrken.
Länkar:
Information om tillgång till och matchning av arbetskraft | https://tyomarkkinatori.fi/en/teemasivut/availability-of-labour-and-labour-market-mismatch |
Den ekonomiska strukturen i regionen är diversifierad. Tjänstesektorn är den största arbetsgivaren, även om den står för en mindre andel av sysselsättningen än det nationella genomsnittet. Inom den offentliga arbetsförmedlingen har efterfrågan under året varit störst inom hälso- och sjukvården och socialvården (t.ex. vårdpersonal, sjuksköterskor, handledare och rådgivare inom socialsektorn), kommersiellt arbete (t.ex. försäljare, försäljningsrepresentanter och telefonförsäljare), restaurang-, catering- och barverksamhet (t.ex. köksbiträden, restaurang- och storhushållspersonal, servitörer), industrin inom maskin- och metallindustrin och logistiken (godshanterare, lagerarbetare). För närvarande har antalet platser minskat, särskilt inom byggbranschen.
I Egentliga Tavastland är bristen på arbetskraft också särskilt koncentrerad till social- och hälsovårdsyrken (t.ex. vårdpersonal, sjuksköterskor och specialister inom socialt arbete). Det finns också problem med tillgången på arbetskraft bland annat inom undervisningssektorn (t.ex. förskollärare, speciallärare) och processindustrin för processarbetare inom livsmedels- och kemiindustrin. Andra yrken som det råder brist på är hemvårdare (hemtjänst), väktare och olika försäljningsuppgifter.
Bristen på lämpliga arbetstagare beror ofta på att de arbetssökande har otillräcklig eller olämplig utbildning eller saknar relevant arbetslivserfarenhet eller specialistkompetens. Det finns allt färre arbetstillfällen tillgängliga för personer med låg utbildningsnivå, medan det finns efterfrågan på specialistkunskaper. Det finns allt färre färdiga experter och företagen behöver styrresurser. Konkurrensen om de anställda har skärpts. Det finns en efterfrågan på internationella experter, men för många av arbetsuppgifterna krävs det kunskaper i finska.
Huvudparten av de arbetslösa arbetssökande finns enligt TE-byrån och i kommunförsöket bland bygg-, reparations- och tillverkningsarbetare samt inom serviceyrken och försäljning. De som inte klassificeras som yrken är också en stor grupp.
Arbetslösheten ökar för närvarande, särskilt antalet permitteringar, som ökat mest inom byggbranschen och processindustrin. Många arbetslösa arbetssökande hittar arbete snabbt, men samtidigt finns det fler människor än någonsin som har varit arbetslösa under en mycket lång tid. För dessa människor är det svårt att upprätthålla kompetensen i och med den utdragna arbetslösheten. Samtidigt har utmaningarna med tillgången till kunnig arbetskraft i många branscher förvärrats ytterligare.
Både arbetslöshet och arbetskraftsbrist kan förekomma samtidigt i vissa yrken när kompetensen och kraven inte möts. Matchningsproblem förekommer bl.a. inom hotell- och restaurangbranschen samt byggbranschen. Multikompetent personal efterfrågas också alltmer. För att säkra tillgången på arbetskraft finns ett ökande behov av individuella utbildningsvägar och företagslösningar.
Överutbudet på arbetskraft har länge främst bestått av försäljare och allmänsekreterare, men i och med den försämrade situationen på arbetsmarknaden finns det nu även ett överutbud på experter inom byggbranschen.
Landskapet Päijänne-Tavastland ligger i södra Finland och har särskilt goda förbindelser till huvudstadsområdet. Päijänne-Tavastlands största stad Lahtis ligger ungefär en timmes resa med tåg eller bil från huvudstaden Helsingfors. Sysselsättningsområdet är dock betydligt större än Päijänne-Tavastlands geografiska yta. Människor pendlar framför allt till huvudstadsområdet och till andra platser i Nyland. Pendling sker också från huvudstadsområdet till Päijänne-Tavastland. Många pendlar också från Egentliga Tavastland och Kymmenedalen till Päijänne-Tavastland. Möjligheterna till multilokalt arbete och distansarbete har ökat i lämpliga arbetsuppgifter.
Befolkningen i Päijänne-Tavastland var 204 528 i slutet av 2022. Under de senaste åren har regionen genomgått en negativ demografisk utveckling på grund av den naturliga demografiska tillväxten. I år har befolkningen ökat något på grund av invandringen. Andelen av totalbefolkningen som är yngre än 15 år ligger under det nationella genomsnittet, medan andelen för dem som är äldre än 65 år ligger över det nationella genomsnittet. Sysselsättningsgraden är lägre än det nationella genomsnittet och arbetslösheten är högre. Päijänne-Tavastland är det landskap som ligger i topp bland landskapen när det gäller arbetslöshet. Precis som i många andra regioner är det en utmaning att säkerställa tillgången på kvalificerad arbetskraft.
Päijänne-Tavastland har en varierad näringslivsstruktur, med många små och medelstora företag som bedriver exportverksamhet. Över en tredjedel av arbetstillfällena i regionen finns antingen inom social- och hälsovårdstjänsterna eller inom industrin. Industrin sysselsätter betydligt mer och byggbranschen något mer än nationellt i förhållande till den totala sysselsättningen. Den industriella strukturen är också avsevärt mer varierad än landskapsgenomsnittet. På motsvarande sätt är sysselsättningsgraden bland företagen i landskapet mindre än i hela landet i fråga om information och kommunikation, yrkesmässig, vetenskaplig och teknisk verksamhet, finans- och försäkringsverksamhet samt förvaltning och stöd. Betydande nya investeringar i bland annat eldriven transport, livsmedelsindustrin och den cirkulära ekonomin/förnybar energi erbjuder framtida utvecklingsmöjligheter. Även handeln är en stor arbetsgivare. Päijänne-Tavastland är också Finlands starkaste familjeföretagslandskap. I Päijänne-Tavastland finns starka livsmedelsbearbetningsföretag och det är även nationellt betydelsefullt på grund av sin spannmålsproduktion. Regionen har en stark och växande turismverksamhet och betydande kompetens inom motion, idrott, storevenemang och turism samt internationellt inriktade företag inom branschen.
Päijänne-Tavastlands största arbetsgivare (2021) var Päijänne-Tavastland välfärdssamkommun, Lahtis stad, Osuuskauppa Hämeenmaa, Hollola kommun, Koulutuskeskus Salpaus-kuntayhtymä, Orimattila stad, Raute Oyj, Päijät-Hämeen Laitoshuoltopalvelut Oy, Fazer Leipomot Oy, Harjun terveys Oy, Wipak Oy, Kemppi Oy, Versowood Oy, Oy Hartwall Ab, Asikkala kommun, Stora Enso Oyj, LAB-ammattikorkeakoulu Oy och Polisstyrelsen.
I landskapets centralort Lahtis finns LUT-universitetet. I regionen finns ett stort utbildningsutbud med många möjligheter till såväl yrkesutbildning som yrkeshögskoleutbildning (LAB).
I rapporten om tillgång till och matchning av arbetskraft kan du bekanta dig med utvecklingen av arbetsmarknadssituationen inom olika branscher och yrken.
Länkar:
Information om tillgång till och matchning av arbetskraft | https://tyomarkkinatori.fi/en/teemasivut/availability-of-labour-and-labour-market-mismatch |
Den ekonomiska strukturen i regionen är diversifierad. Tjänstesektorn är den största arbetsgivaren, även om den står för en mindre andel av sysselsättningen än det nationella genomsnittet. Inom den offentliga arbetsförmedlingen har efterfrågan under året varit störst inom hälso- och sjukvården och socialvården (t.ex. vårdpersonal, sjuksköterskor, handledare och rådgivare inom socialsektorn, specialister inom socialt arbete), kommersiellt arbete (t.ex. försäljare, försäljningsrepresentanter och telefonförsäljare), restaurang-, catering- och barverksamhet (t.ex. köksbiträden, restaurang- och storhushållspersonal, servitörer), logistiken (godshanterare, lagerarbetare) och transporten (lastbils- och långtradarförare). För närvarande har antalet platser minskat, särskilt inom byggbranschen.
Bristen på arbetskraft koncentreras också i Päijänne-Tavastland särskilt till yrken inom social- och hälsovården (t.ex. vårdpersonal, sjukskötare, specialister inom socialt arbete). Det råder även brist på arbetskraft inom undervisningssektorn (t.ex. förskollärare, speciallärare), processoperatörer inom den kemiska industrin samt program- och mjukvaruutvecklare. Andra yrken med brist på arbetskraft är hemvårdare (hemtjänst) och olika försäljningsyrken (telefonförsäljare).
Bristen på lämpliga arbetstagare beror ofta på att de arbetssökande har otillräcklig eller olämplig utbildning eller saknar relevant arbetslivserfarenhet eller specialistkompetens. Det finns allt färre arbetstillfällen tillgängliga för personer med låg utbildningsnivå, medan det finns efterfrågan på specialistkunskaper. Det finns allt färre färdiga experter och företagen behöver styrresurser. Konkurrensen om de anställda har skärpts. Det finns en efterfrågan på internationella experter, men för många av arbetsuppgifterna krävs det kunskaper i finska.
Huvudparten av de arbetslösa arbetssökande finns enligt TE-byrån och i kommunförsöket bland bygg-, reparations- och tillverkningsarbetare samt inom serviceyrken och försäljning. De som inte klassificeras som yrken är också en stor grupp.
Arbetslösheten ökar för närvarande, särskilt genom ökningen av permitteringar. Dessa har ökat mest inom byggbranschen och processindustrin. Många av de arbetslösa arbetssökande hittar arbete snabbt, men samtidigt finns det fler personer som har varit arbetslösa under en mycket lång tid. För dessa människor är det svårt att upprätthålla kompetensen i och med den utdragna arbetslösheten. Andelen långtidsarbetslösa av de arbetslösa i regionen är den högsta bland landskapen. Samtidigt har utmaningarna med tillgången till kunnig arbetskraft i många branscher försvårats ytterligare.
Både arbetslöshet och arbetskraftsbrist kan förekomma samtidigt i vissa yrken när kompetensen och kraven inte möts. Matchningsproblem förekommer bl.a. inom hotell- och restaurangbranschen samt byggbranschen. Multikompetent personal efterfrågas också alltmer. För att säkra tillgången på arbetskraft finns ett ökande behov av individuella utbildningsvägar och företagslösningar.
Befolkningen i Birkaland uppgick till över 535 000 i juni 2023, medan försörjningskvoten var 60 procent. Landskapet består av 23 kommuner. I Finland finns 19 landskap, varav Birkaland är det näst största i fråga om invånarantal. Arbetskraften uppgick till cirka 255 000 personer i början av 2023, med en sysselsättningsgrad på 75 procent. Det genomsnittliga antalet lediga tjänster från januari till augusti 2023 var 10 500, den näst högsta siffran sedan detta började mätas för 15 år sedan. I slutet av det första kvartalet 2023 uppgick antalet företag i Birkaland till 41 800, med över 145 000 anställda. Antalet nya företag under samma period var drygt 1 200.
I augusti 2023 fanns det 7 594 lediga tjänster, vilket är 39 procent färre än året innan. Antalet arbetslösa arbetssökande var 2 338 fler än ett år tidigare. Även om ekonomin befinner sig i en svår situation och signalerna om problem med arbetskraftsutbudet har minskat något, måste företagen fortfarande rekrytera arbetskraft på grund av pensioneringar och nya arbetsuppgifter. Ekonomisk tillväxt kräver arbetskraft, vilket framgår av företagens platsannonser. Starka branscher inom exportsektorn omfattar skogsindustrin, plast-, gummi- och kemikalietillverkningen samt maskinverkstads- och metallindustrin.
I Birkaland var antalet arbetslösa arbetssökande 23 014 i september 2023. Från augusti 2023 var ökningen cirka 350 personer. De största förändringarna i efterfrågan på arbetskraft finns i Tammerfors ekonomiska region, där en betydande del av branscherna har upplevt problem med tillgången på arbetskraft. I andra ekonomiska regioner är behoven tydligare begränsade, främst inom social- och hälsovårdssektorn, utbildningssektorn, hotell- och näringsbranschen samt städbranschen. Nya signaler om förändringar i arbetskraftsbehoven syns i arbetskraftssektorn i Södra och Sydvästra Birkaland, där det råder brist på monterings- och metallarbetare, processarbetare inom livsmedelsindustrin, arbetstagare inom trä- och sågindustrin, maskinmontörer och svetsare.
Birkalands läge i mitten av landet möjliggör många saker och särskilt Tammerfors hör år efter år till de populäraste kommunerna att bo i. År 2023 minskade exportvärdet, vilket innebär att situationen för exportföretagen i Birkaland tycks ha försämrats. Denna förändring utgör cirka 5 procent jämfört med föregående år. Å andra sidan har efterfrågan på export från företag som arbetar inom nya kompetensområden ökat. Under återstoden av 2023 kommer det att finnas fler utmaningar, delvis på grund av lägre efterfrågan på investeringsprodukter, höga räntor, den låga investerings- och produktutvecklingsnivån samt nivån på pensioneringar och personalresurser.
Totalt sett är Birkalands betydelse för godstrafiken 10 procent av godstrafiken på nationell nivå och trafikvolymen mellan Tammerfors och Helsingfors är den tredje största i Finland. I Tammerfors stadsregion finns 80 procent av Finlands industri inom en två timmars körsträcka, 80 procent av patentansökningarna görs där, 80 procent av investeringarna i forsknings- och utvecklingsverksamhet görs också där och 80 procent av befolkningen i arbetsför ålder samt nästan 75 procent av dem med högskoleutbildning bor där. Tammerforsregionen har 1 300 IKT-företag, cirka 5 000 experter som arbetar med artificiell intelligens och analyser och över 50 000 studenter vid högskolor och yrkesinstitut.
Källor:
Närings-, trafik- och miljöcentralen | https://www.ely-keskus.fi/tyovoiman-maahanmuutto Birkalands översikt över den regionala ekonomin II 2023 |
Birkalands förbund |
Tillgången på arbetskraft har varit en utmaning. SMF-sektorn står inför utmaningar när det gäller att konkurrera om arbetskraften med större företag. Hotbilder finns i den multiplikatoreffekt som det långsammare byggandet medför, fastigheternas värdeminskning, minskningen av generationsförnyelsen och den långsammare tillväxten på företagsstorleken. Därigenom flyttar befolkningen i arbetsför ålder till tillväxtcentrum. Enligt barometern för små och medelstora företag var ungefär en tredjedel av företagen tvungna att anställa mer personal. Birkaland står inför rekryteringsproblem på följande områden: maskin- och metallbranschen, elbranschen, affärstjänster oberoende av utbildningsnivå, hotell- och näringsbranschen, utbildningssektorn samt vissa områden inom IKT. Lönepolitik och atypiska anställningsförhållanden är några av de faktorer som påverkar detta.
Arbetskraftsbehoven gäller följande yrkeskårer: köksbiträden, montörer inom verkstadsindustrin, servitörer, hotell- och kontorsstädare, vårdpersonal, maskinställare och verkstadsmekaniker, applikationsplanerare, sjuksköterskor, förskollärare, lastbils- och långtradarförare. Förteckningen omfattar inte den offentliga sektorns behov av arbetskraft.
Källor:
Information om tillgång till och matchning av arbetskraft | https://tyomarkkinatori.fi/en/teemasivut/availability-of-labour-and-labour-market-mismatch |
Antalet arbetslösa har ökat jämfort med föregående år. För de ekonomiska regionernas del är situationen snarlik nästan överallt.
När det gäller Birkaland finns det ett överutbud av arbetskraft, särskilt för följande yrken, en sammanfattning av utvecklingen på arbetsmarknaden i de ekonomiska regionerna:
- Stuveriarbetare och truckförare
- Bagare och konditorer
- Tunnplåtslagare
- Golvläggare
- Stenhuggare
- Hotellreceptionister
- Yrkesutövare inom naturmedicin och alternativ medicinsk vård
- Programutvecklare
Källa:
Närings-, trafik- och miljöcentralen | https://www.ely-keskus.fi/tyovoiman-maahanmuutto
|
Arbets- och näringsministeriet |
Kymmenedalen ligger drygt 10 mil från Helsingfors. I slutet av juni 2023 bodde 159 113 personer i Kymmenedalen. Kymmenedalen består av två centralområden och omgivande landsbygd. Regionen kring Kotka och Fredrikshamn i söder vid kusten och Kouvola-regionen i norr har ungefär lika stor befolkning. Regionen har avfolkats på grund av inhemsk migration i Finland, men har å andra sidan tagit emot människor från andra håll genom invandring. Befolkningen i arbetsför ålder minskar i snabbare takt än befolkningen som helhet. Antalet arbetslösa i Kymmenedalen var omkring 7 800 i slutet av september 2023, vilket är 8 procent mer än i september förra året. 11,0 procent av arbetskraften var arbetslös (9,4 procent för landet som helhet, sysselsättningsstatistik från Arbets- och näringsministeriet). Av alla arbetslösa arbetssökande i Kymmenedalen var 897 utländska medborgare, dvs. 11 procent.
Det geografiska läget och utvecklingen av logistiken hör till Kymmenedalens styrkor. Kymmenedalen och hela sydöstra Finland kännetecknas av sitt geografiska läge nära huvudstadsregionen. Området delas av den nord-sydliga järnvägslinjen, som främst används för godstransporter. Ett relativt stort antal människor arbetar i Helsingfors och dess angränsande kommuner. Tågresan från Kouvola till Helsingfors tar en och en halv timme. De flesta sysselsatta finns inom hälso- och sjukvården samt inom sociala tjänster. Industrin har fortfarande en betydande roll för företagsverksamheten i Kymmenedalen. Landskapets starka export består nästan uteslutande av industriella produkter. Utöver massa- och pappersindustrin och metallindustrin omfattar industrisektorerna även byggmaterial, kemikalier och livsmedel. Den pågående strukturella förändringen har stegvis gjort näringslivsstrukturen mer mångsidig. Ny tillväxt eftersträvas i allt högre grad genom att stödja och modernisera traditionella sektorer (t.ex. batterikluster, smart logistik, miljö- och energisektorn, cirkulär ekonomi och dataekonomi, cybersäkerhet och spelifiering). Handel och logistik sysselsätter ett stort antal människor i Kymmenedalen. Turismen är ännu inte en särskilt stor sektor. Utöver storstäderna är de största arbetsgivarna Kymmenedalens välfärdsområde, Kymen seudun osuuskauppa, försvarsmakten, Steveco, VR och UPM.
Den offentliga sektorn är också en viktig arbetsgivare. Förutom social- och hälsovårdstjänsterna är tullen, gränsbevakningsväsendet och försvarsmakten viktiga arbetsgivare inom den offentliga sektorn. Trots en minskad arbetsstyrka är jordbruket fortfarande en viktig sektor, som erbjuder vissa säsongsbundna arbetstillfällen.
Länkar:
Information om tillgång till och matchning av arbetskraft | https://tyomarkkinatori.fi/en/teemasivut/availability-of-labour-and-labour-market-mismatch |
Mellan januari och september 2023 anmäldes cirka 13 100 nya arbetstillfällen till arbets- och näringsbyrån, dvs. 23 procent mindre än förra året (–28 procent för hela landet). Det flesta av de lediga tjänsterna avsåg hotell- och kontorsstädare, försäljare, vårdpersonal och köksbiträden. Landskapet har en ihållande brist på social- och hälsovårdspersonal. Det råder i synnerhet brist på läkare, vårdpersonal och sjukskötare, specialister inom socialt arbete och psykologer. Det råder också brist på utbildade kockar och köksbiträden inom restaurang- och storhushållsbranschen. Det finns en efterfrågan på kompetenta yrkesverksamma inom metallindustrin. Inom industrin behövs ingenjörer och personer verksamma inom underhåll.
Inom serviceyrken kan även sökande med begränsad arbetslivserfarenhet få jobb, men i allmänhet krävs utbildning och erfarenhet som är relevant för sektorn och vanligtvis även kunskaper i finska.
Arbetslösheten har ökat inom process- och transportbranschen – särskilt genom permitteringar. Även recessionen inom byggbranschen avspeglas i arbetslöshetssiffrorna. Det är svårt att hitta yrkeskunniga arbetssökande inom vissa branscher. Bland de arbetssökande finns både nyutexaminerade och personer med mångårig yrkeserfarenhet. Det finns många arbetssökande med erfarenhet av exempelvis sekreterar- och kontorsarbete och inom många områden, exempelvis reklam och marknadsföring. Vikten av specialiserade profiler återspeglas i antalet rekryteringar och det finns inte tillräckligt med lokala arbetssökande för dessa lediga tjänster.
Södra Karelen består av två tätortsområden som ligger relativt nära varandra och den livskraftiga landsbygd som omger dem. I slutet av juni 2023 hade Södra Karelen 124 819 invånare. Av städerna är Villmanstrand störst, medan Imatra, längre österut, är mindre. Geografiskt ligger Södra Karelen relativt nära huvudstadsregionen. Regionen avfolkas på grund av inhemsk migration i Finland, men tar emot människor från andra håll genom invandring. Befolkningen i arbetsför ålder minskar i snabbare takt än befolkningen som helhet. Antalet arbetslösa i Södra Karelen uppgick till omkring 6 100 personer i slutet av september 2023, vilket är 14 procent mer än samma månad i fjol. Arbetslösheten låg på 11 procent, att jämföra med 9,4 procent för landet som helhet (sysselsättningsstatistik från Arbets- och näringsministeriet). I slutet av september 2023 var 685 av alla arbetslösa arbetssökande i Södra Karelen utländska medborgare, dvs. 11 procent.
Landskapets största arbetsgivare är hälso- och sjukvården, socialvården och industriföretag. I Södra Karelen finns en av Europas största skogsindustrier. Även andra starka branscher i regionen, som exempelvis reparation av maskiner och utrustning samt lagring och transport, är starkt knutna till skogsindustrin. Utöver skogs- och bioekonomisk kompetens har regionen en stark koncentration av kompetens inom miljö- och energisektorn, med en hel del nya innovationer och tillväxtorienterade företag. I synnerhet Villmanstrand har profilerat sig som föregångare inom energiekonomi, cirkulär ekonomi och hållbara affärsmodeller. Stor potential finns framför allt för tjänsterelaterade yrken och sakkunniga i företag som är verksamma inom miljö och energi. Andra starka branscher är turism, handel och IKT. På Villmanstrand–Lahtis tekniska universitet kan man förutom teknik och ekonomi även studera samhällsvetenskap. Universitetet har också en positiv effekt på affärsverksamheten i regionen. Utöver storstäderna är de största arbetsgivarna Södra Karelens välfärdsområde, Stora Enso, Saimaan tukipalvelut, LUT, UPM och Etelä-Karjalan osuuskauppa. Gränsbevakningsföretagen är också viktiga arbetsgivare.
Länkar:
Information om tillgång till och matchning av arbetskraft | https://tyomarkkinatori.fi/en/teemasivut/availability-of-labour-and-labour-market-mismatch |
Mellan januari och september 2023 publicerades cirka 8 700 nya lediga tjänster vid TE-kontoret i sydöstra Finland.
Detta är 20 procent mindre än föregående år. De flesta jobbannonser avsåg försäljare, vårdpersonal, försäljningsrepresentanter, sjuksköterskor samt kontors- och lokalstädare.
Även om efterfrågan på arbetskraft har dämpats har bristen på experter blivit större inom vissa områden och innebär fortfarande en utmaning för många branscher. Den mest kritiska branschen är social- och hälsovården, där det råder omfattande brist inom olika yrken. Framför allt råder det brist på läkare, sjuksköterskor och annan vårdpersonal, psykologer och socialarbetare.
Det råder även brist på maskin- och produktionstekniker, och det behövs arbetare för yrken inom tillverkning, installation och underhåll inom olika industrisektorer. Det har länge varit svårt att tillsätta specialiserade tjänster inom industrin och byggbranschen som kräver specifika färdigheter. Bristen på programmerare har minskat, men det finns fortfarande en brist på erfarna programmerare. Det råder också brist på kvalificerade kockar inom restaurangbranschen och det finns en ständig efterfrågan på hotell- och kontorsstädare.
Arbetslösheten har ökat inom process- och transportbranschen, särskilt genom permitteringar. Tillgången på säljare, byggarbetare och sekreterare/assistenter är för närvarande större än efterfrågan. Matchningsproblem ses även bland arbetstagare som utför sporadiskt arbete och arbetstagare inom byggbranschen. Den ökande betydelsen av specialiserade profiler arbete återspeglas i antalet rekryteringar, och det finns inte tillräckligt med lokala arbetssökande tillgängliga för dessa jobb.
Södra Savolax är ett glesbefolkat och naturskönt landskap i östra Finland med 129 963 invånare. Det genomsnittliga antalet invånare per kvadratkilometer är cirka 10. Inre vattenvägar svarar för 22 procent av det 17 100 kvadratkilometer stora området Södra Savolax, vilket bidrar till att området är fragmenterat och att avstånden blir större inom regionen. Södra Savolax är ett av de områden i Finland som har flest semesterbostäder.
I juli 2023 var arbetslösheten i Södra Savolax 9,3 procent. Det totala antalet arbetslösa personer var 5 723, varav cirka 513 hade blivit uppsagda. Efterfrågan på utländsk arbetskraft har ökat måttligt i regionen jämfört med tidigare år.
Det finns cirka 48 500 året runt-jobb i Södra Savolax. Efterfrågan på arbetskraft ökar under sommaren, eftersom turism- och jordbrukssektorerna är viktiga för regionen. Pendling med kollektivtrafik är inte särskilt vanligt, vilket delvis beror på att människor huvudsakligen tar sig till jobbet med egna transportmedel, förutom i städerna. Arbetskraftens rörlighet är särskilt låg i landsbygdskommunerna. Kollektivtrafikförbindelserna utgörs av tåg- och busstrafik.
Yrkesbarometern ger ytterligare information om de yrken och verksamheter där arbetstagare efterfrågas eller där det till och med råder brist på arbetskraft. I september 2023 rådde det i Södra Savolax och framför allt i Pieksämäki brist på personal inom hälso- och sjukvård samt socialvård, särskilt i fråga om tjänster för äldre och personer med funktionsnedsättning. Situationen varierar åtskilligt mellan delregioner och mellan kommuner.
Länkar:
Södra Savolax kommunförbund | |
Miksei Oy | |
Savonlinna Business Services | |
Pieksämäki Business Services | https://www.pieksamaki.fi/tyontekijat-ja-yritykset/yrityspalvelut/ |
Information om tillgång till och matchning av arbetskraft | https://tyomarkkinatori.fi/en/teemasivut/availability-of-labour-and-labour-market-mismatch |
Det finns ett behov av arbetskraft inom hälso- och sjukvården och inom sociala tjänster. Sett till antal lediga jobb är efterfrågan störst på undersköterskor och och sjuksköterskor. Dessutom ökar antalet arbetstillfällen för vårdbiträden. När det gäller Pieksämäki spås sektorerna för äldrevård och personer med funktionsnedsättning förbli starka, och det förväntas även uppstå brist på arbetskraft inom dessa sektorer. Utländsk arbetskraft i säsongsbundet jordbruksarbete är av stor betydelse i detta sammanhang. Gårdarna i Södra Savolax sysselsätter årligen hela 4 000 utländska säsongsarbetare. De arbeten som finns tillgängliga inom jordbruket utgörs både av krävande yrken och av enklare assisterande jordbrukssysslor. Som ett minimun krävs det kunskaper i engelska, men om du har kunskaper i finska är chanserna att få jobb större. Det finns bl.a. efterfrågan på arbetskraft inom industrin och inom städbranschen. Andra branscher med brist på arbetskraft är restaurang-, bevaknings-, försäljnings- och IKT-branscherna.
Den mest betydande arbetskraftsreserven i Södra Savolax är fortfarande arbetslösa arbetssökande, men inom vårdsektorn råder en mycket stor brist på vikarier i hela landskapet. Däremot är tillgången på arbetskraft inom försäljning och kontorsarbete mycket god, men även inom dessa yrken krävs specialister för vissa uppgifter, och sådana personer finns inte tillgängliga i landskapets alla delar. Yrkesmässig och regional rörlighet måste främjas för arbetssökande inom dessa områden, eftersom antalet lediga tjänster inom sektorn väntas sjunka avsevärt i framtiden.
Antalet arbetslösa i landskapet var högre än föregående år men låg under 2021 års nivåer fram till augusti. Antalet permitterade ökade jämfört med föregående år. De arbetslösa i Norra Savolax utgör 9,6 procent av arbetskraften. Norra Savolax starka sidor är landskapets mångfald, förekomsten av robusta internationella exportföretag, ett växande område kring Kuopio och en stark landsbygdsmiljö. Andelen tjänster är lägre än genomsnittet både när det gäller jobb och antal sysselsatta. Andelen jobb inom offentlig förvaltning minskar för alla tjänster. Inkomstnivåerna är något lägre än det nationella genomsnittet. Regionen har cirka 250 000 invånare. Födelsetalen är betydligt lägre än dödligheten i många av de mindre landsbygdsområdena, och befolkningssiffrorna för Norra Savolax har minskat något under de senaste åren. Kuopio är ett attraktivt tillväxtcentrum i landskapet. Med sin varierade arbetsmarknad har Kuopio med omnejd blivit den mest betydande kommersiella knutpunkten i östra Finland. Antalet invandrare i Norra Savolax ligger fortfarande under genomsnittet, men är på uppgång.
Sysselsättningsgraden i regionen har ökat stadigt varje år sedan 2016, med undantag av 2020, då sysselsättningsgraden höll sig kvar på samma nivå som året innan. Tillgången på kompetent arbetskraft och bristen på arbetskraft har blivit ett större hinder än väntat för sysselsättningstillväxten. Arbetskraften är välutbildad, men antalet personer med högre examen är lägre än för genomsnittet i Finland. Östra Finlands universitet, som är särskilt känt för sin läkarutbildning, ligger i Norra Savolax. Antalet unga arbetslösa har till och med minskat snabbare än den övriga arbetslösheten. Det finns 3 900 långtidsarbetslösa i Norra Savolax. Antalet långtidsarbetslösa har sedan två år tillbaka minskat något och är 7 procent färre i år jämfört med för ett år sedan.
Länkar:
Information om tillgång till och matchning av arbetskraft | https://tyomarkkinatori.fi/en/teemasivut/availability-of-labour-and-labour-market-mismatch |
Yrken som anställda särskilt behövs för är social- och hälsovårdare, restaurangarbetare, städpersonal samt telefon- och kundtjänstförsäljare. Det råder också stor brist på kvalificerad arbetskraft inom it-sektorn, även om inte alla tjänster är offentligt tillgängliga (dolda jobb).
Det finns även lediga jobb inom metallindustrin, särskilt för maskinoperatörer och svetsare med hög yrkeskompetens. Inom metallindustrin är det särskilt exportindustrin som skapar nya jobb. Fler arbetstillfällen inom bioekonomi förväntas också skapas inom industrisektorn under de närmaste åren.
Inom hotell-, restaurang- och turismnäringarna i Norra Savolax har rekordstora investeringar gjorts i flera år. I synnerhet i Norra Savolax förväntas den internationella turismen öka under de kommande åren, vilket kommer att skapa ett behov av arbetskraft. Det finns ett stort behov av kompetens inom branschen. Efterfrågan är särskilt stor på a´la carte-kockar, storhushållspersonal och servitörer. När det gäller restaurangarbetare tillsätts tjänsterna i allmänhet av tillfälligt anställda från bemanningsföretag, och det finns gott om jobb inom detta område. I samband med inkvarteringen finns det också efterfrågan på städare och renhållningspersonal. När det gäller vinterturism finns det många jobb i närheten av skidcentret för utförsåkning i Tahko, både inom restaurangyrken och andra turismrelaterade yrken. För att kunna arbeta inom denna bransch krävs det som regel språkkunskaper (finska eller engelska) för att kommunicera med kollegor och kunder. Engelskakunskaper kommer att öka i betydelse i takt med att den internationella turismen växer.
Inom den kommersiella sektorn finns också goda sysselsättningsmöjligheter inom telefonförsäljning, där ersättningen delvis är baserad på provisionslön. Den kommersiella sektorn är en stabil källa till sysselsättning i området kring Kuopio.
Det råder stor efterfrågan på bärplockare hos jordgubbsodlare i juni och juli. De flesta av dessa gårdar är belägna i Inre Savolax. Det finns också ett behov av jordbruksarbetare, framför allt i delregionerna Övre Savolax och Nordöstra Savolax.
I Norra Savolax är efterfrågan på sekreterare/assistenter, grafiker och multimediearbetare liten. Det finns också gott om datasupportpersonal och installatörer av informations- och kommunikationsteknik i området. Inom byggbranschen finns det för närvarande fler arbetslösa arbetssökande och permitterade än normalt på grund av konjunkturläget. I takt med att konjunkturen inom byggbranschen går upp igen kommer efterfrågan på arbetskraft att öka igen, med brist på kompetent arbetskraft som resultat.
Norra Karelen är ett landskap i östra Finland som har 162 500 invånare. Befolkningen har minskat sedan 1990-talet och andelen personer i arbetsför ålder minskar i takt med att invånarna blir äldre. Den årliga invandringen på några hundra personer har balanserat upp befolkningsminskningen något och andelen utlänningar ökar gradvis. År 2022 hade cirka 4,9 procent av befolkningen utländsk bakgrund.
Av dessa bodde cirka 77 500 i landskapets centralort Joensuu. Joensuu är en attraktiv studentstad. Där ligger Campus Joensuu, som tillhör Östra Finlands universitet och har cirka 9 500 studenter, och yrkeshögskolan Karelia, som har cirka 4 000 studenter. Norra Karelens utbildningssamkommun Riveria erbjuder yrkesinriktad utbildning till cirka 10 000 studenter, i Joensuu och i fyra andra kommuner i Norra Karelen.
Områdets styrkor är bland annat dess naturresurser, dess stora utbildningsutbud och en hög kompetensnivå inom framför allt skogsbruk, teknik och plastindustri. Norra Karelens expertis inom skogsbioekonomi och fotonik bland de bästa i landet.
Det finns cirka 60 500 arbetstillfällen i Norra Karelen. Omkring 72 procent av dessa finns inom tjänstesektorn, 23 procent inom bearbetningsindustrin och 5 procent inom primärproduktion. I landskapet finns cirka 11 000 arbetsplatser som sysselsätter omkring 31 000 människor. De största arbetsgivarna i Norra Karelen är industriföretag såsom Abloy Oy (lås och spärrmekanismer), John Deere Forestry Oy (skogsmaskiner), Medisize Corporation (plastprodukter), Thermo Fisher Scientific Oy (laboratorieutrustning), Binderholz Nordic Oy (träbearbetning) samt Pohjois-Karjalan Osuuskauppa inom handelssektorn.
Under 2022 ökade sysselsättningen något i Norra Karelen jämfört med föregående år. Antalet arbetslösa var i slutet av året 4 procent lägre än vid årsskiftet föregående år. Antalet arbetslösa som andel av arbetskraften var under 2022 i genomsnitt 12,7 procent i Norra Karelen, jämfört med det nationella genomsnittet på 9,5 procent.
Trots att arbetslösheten är stor har en del arbetsgivare svårt att hitta arbetstagare för högkompetensyrken. Det har också varit svårt att hitta arbetskraft för att tillsätta vissa tjänster med lägre kompetensprofiler. Problemen med tillgången på arbetskraft har varit särskilt påtagliga utanför Joensuuområdet. Förhoppningen är att situationen ska få en lösning genom internationell rekrytering.
Länkar:
Information om tillgång till och matchning av arbetskraft | https://tyomarkkinatori.fi/en/teemasivut/availability-of-labour-and-labour-market-mismatchù |
År 2022 anmäldes cirka 21 000 lediga tjänster vid Norra Karelens arbets- och näringsbyrå. En stor del av dessa jobb tillhörde vård- och omsorgssektorn och gällde vårdpersonal som undersköterskor och sjuksköterskor samt socialarbetare. Det fanns också anmärkningsvärt många lediga tjänster med anknytning till försäljning. Efterfrågan var dessutom stor inom byggbranschen, restaurangbranschen, plast- och metallindustrin och fastighetsförvaltning.
I regionen förväntas det i fortsättningen råda brist på specialister såsom tandläkare, allmänläkare, specialistläkare, psykologer, talpedagoger och ergoterapeuter. Efterfrågan på sjuksköterskor, vårdbiträden och specialister inom omsorgen är fortsatt stor. Inom IKT-branschen råder det brist på programmerare. Inom industri- och byggbranschen efterfrågas bland annat svetsare, plåtslagare, maskinoperatörer, snickare och processoperatörer inom plastindustrin.
Som regel är jobben öppna för personer med gedigen yrkeskunskap och/eller relevant utbildning. Mindre utbildning och språkkunskaper räcker för rutinmässiga arbetsuppgifter.
Företagen söker i allt större utsträckning arbetstagare via sina egna webbplatser och anlitar bemanningsföretag för rekrytering.
År 2022 fanns det i genomsnitt 9 100 arbetslösa arbetssökande per månad i Norra Karelen. De flesta kom från yrken som byggarbetare, säljare, fastighetsskötare, vårdgivare, kontorsarbetare, restaurangarbetare och fordonsförare. De flesta av dessa arbetslösa har en utbildning motsvarande gymnasienivå eller mer.
Området förväntas ha ett överskott på arbetskraft inom yrken och områden som sekreterare, reklam, marknadsföring, medier, kultur och konst.
Mellersta Finland hade 273 087 invånare i slutet av september 2023, varav drygt hälften bodde i landskapets centralort Jyväskylä. I statistiken är det bara staden Jyväskylä som traditionellt sett haft fler personer som flyttat in än som flyttat därifrån, men med coronapandemin hade också många mindre städer och kommuner ett inflyttningsöverskott under 2021. För första gången på 5 år hade landskapet som helhet ett inflyttningsöverskott.
Invandringen koncentreras till Jyväskyläregionen, där bland annat högskolorna fungerar som dragningskraft. På andra håll i landskapet sysselsätts invandrare bland annat inom jord- och skogsbruket samt metallindustrin.
Mellersta Finland består av sex större områden och 22 kommuner. Precis som i många andra landskap har Mellersta Finlands interna lokala utveckling två olika sidor: landskapets centrala region är framgångsrik, och denna framgång skapar en positiv spiral, medan det går sämre för landsbygdsområdena där befolkningsminskningen urholkar grunden för den ekonomiska aktiviteten.
Naturliga styrkor för näringslivet i Mellersta Finland är företagsverksamhet i anslutning till maskiner och utrustning, bostäder och byggande samt bioenergi. En tydlig förändring har skett i näringslivsstrukturen i landskapet. I många delar av Mellersta Finland har arbetstillfällena inom primärproduktion minskat betydligt. Däremot har arbetstillfällena i tjänstesektorn ökat. På senare år har tillväxtsiffrorna inom tjänstesektorn i Jyväskylä-området varit bland de högsta i landet. Friskvårdstjänster och kunskapsintensiva företagstjänster samt IKT har under de senaste åren varit tillväxtsektorer. Industrin är fortsatt mycket betydelsefull för näringslivet i regionen. Bioproduktfabriken och den tillhörande innovationsverksamheten i Äänekoski har skapat sysselsättningsmöjligheter i hela landskapet. Mellersta Finland har dessutom ett mycket varierat utbud av kurser och utbildningar på flera nivåer. Utbildningsnätverket omfattar hela landskapet och i Jyväskylä tillhandahålls universitetsutbildning och utbildning på doktorandnivå. Utmaningar i regionen är bristen på kvalificerad arbetskraft och problem med matchning mellan tillgång och efterfrågan. Några av de största arbetsgivarna är Middleland, Valmet, K-gruppen, Metsä Group, Valmet och Gofore.
Länkar:
Information om tillgång till och matchning av arbetskraft | https://tyomarkkinatori.fi/en/teemasivut/availability-of-labour-and-labour-market-mismatch |
Arbets- och näringsministeriets sysselsättningsöversikt | https://www.temtyollisyyskatsaus.fi/graph/tkat/tkat.aspx?lang=en |
I september 2023 fanns det sammanlagt 3 141 lediga tjänster registrerade vid Mellersta Finlands TE-byrå. Flest lediga tjänster fanns inom vård, omsorg och sociala tjänster samt inom restaurang, försäljning och städning.
Den åldrande arbetskraften gör att det kommer att krävas ett tillskott av arbetskraft i framtiden, även inom yrken där antalet tjänster för närvarande minskar. I Mellersta Finland har sektorerna för hälso-, sjuk- och socialvård, tjänstesektorn och metallindustrierna för närvarande svårt att rekrytera personer med tillräcklig utbildning lokalt (sjuksköterskor, socialarbetare, kommunal vårdpersonal, butikssäljare, elmontörer, VVS-montörer, svetsare). Dessutom råder det brist på kvalificerad arbetskraft inom IKT-branschen.
I slutet av september 2023 fanns det sammanlagt 14 402 arbetslösa arbetssökande i Mellersta Finland. Dessa stod för 11,6 procent av arbetskraften. De långtidsarbetslösa utgjorde 36,3 procent av alla arbetslösa arbetssökande.
Risken för arbetslöshet är särskilt stor inom branscher där det finns många sökande i förhållande till antalet lediga tjänster. I Mellersta Finland är till exempel arbetslösheten stor bland sekreterare/assistenter, yrkespersoner inom tryckeri- och bokbinderi, grafiker, yrkespersoner inom kulturbranschen samt klädtillverkare. Den svåra situationen inom byggsektorn på nationell nivå riskerar att leda till en betydande ökning av arbetslösheten bland dem som arbetar inom sektorn.
Det finns mycket få arbetsmöjligheter för personer utan utbildning eller examen. Språkkunskapernas betydelse framhävs inom flera branscher, men kraven varierar beroende på arbetsplatsen.
Södra Österbotten ligger i västra Finlands centrala delar. Landskapet har cirka 191 000 invånare. Under 2022 fanns ett rekordstort antal lediga platser tillgängliga, men utvecklingen har börjat vända. I början av året var efterfrågan på arbetskraft något lägre jämfört med för ett år sedan. Trots osäkerheten tycks tillgången på kvalificerad arbetskraft vara en bestående utmaning, oavsett konjunkturläge. Inom social- och hälsovårdssektorn, teknikindustrin, IKT-branschen och servicebranscherna har rekryteringsutmaningarna blivit kroniska, särskilt inom hotell- och restaurangbranschen. Inom byggsektorn är efterfrågan liten på grund av konjunkturläget.
I slutet av augusti 2023 fanns det cirka 5 100 arbetslösa arbetssökande i Södra Österbotten. Antalet arbetssökande ökade med 52 personer jämfört med samma period förra året. Andelen arbetslösa arbetssökande i Södra Österbottens NTM-centralområde (6 procent) var den lägsta nivån i hela Fastlandsfinland.
Befolkningstrenden i Södra Österbotten har polariserats under de senaste åren. Befolkningen har bara ökat i Seinäjoki. I övriga kommuner har antalet invånare gått ner. Brist på unga människor och försämrade förutsättningar för företagen är särskilt stora utmaningar för många av kommunerna. Utländska medborgare utgör en relativt liten andel av landskapets befolkning, även om antalet invandrare har ökat under de senaste tio åren.
Trafikpendlingen inom landskapet sker från grannkommunerna till Seinäjoki. Pendlingen utanför landskapets gränser sker främst till Vasa.
De starka sektorerna i Södra Österbotten är livsmedelsindustrin och därtill hörande primärproduktion. Byggindustrin, metall- och verkstadsindustrin, industrier som avser förädling och bearbetning av trä samt detaljhandeln har också en stark ställning. Livsmedelsindustrin inbegriper stora produktionsanläggningar som ägs av Atria Oyj, Altia Oyj och Valio Oy. Inom metallindustrin finns många små och medelstora företag, men också ett antal större. De största företagen inbegriper Finn-Power Oy och MSK Group Oy. Det mest kända företaget inom detaljhandeln är Veljekset Keskinen Oy:s Bybutik i Tuuri, men även Ideapark i Seinäjoki är en viktig arbetsgivare.
Teknikindustrin och träproduktindustrierna har skapat arbete åt kvalificerat yrkesfolk. Rekrytering sker till tjänster där specialistkunskaper krävs, i syfte att få nya arbetare och ersätta arbetstagare som lämnar arbetsmarknaden. Utmaningen som det vill säga att hitta kvalificerad arbetskraft är dock fortfarande betydande, särskilt inom teknikindustrin.
Inom livsmedelsindustrin anställs många säsongsarbetare under sommaren. Säsongsarbetare behövs också inom turismnäringen. Powerpark, en upplevelse- och aktivitetspark i Kauhava, rekryterar ett stort antal arbetstagare under sommaren på visstidskontrakt.
På Job Market Finland finns ytterligare information om de yrken och verksamheter där det råder stor efterfrågan på arbetskraft.
Länkar:
Information om tillgång till och matchning av arbetskraft | https://tyomarkkinatori.fi/en/teemasivut/availability-of-labour-and-labour-market-mismatch |
Job Market Finland | Front page South Ostrobothnia - Regional page - Job Market Finland (tyomarkkinatori.fi) |
Det finns många olika typer av lediga platser inom sektorn för hälso- och sjukvård samt socialvård (allmänläkare, överläkare och specialistläkare, sjukskötare och hälsovårdare, tandläkare, munhygienister, audionomer och talterapeuter, psykologer, specialister inom socialt arbete). Förutom vikariat och andra tillfälliga anställningar ökar antalet tillgängliga fasta tjänster inom sektorn. I framtiden kommer det att finnas ett stort behov av ytterligare arbetskraft inom denna sektor, på grund av den åldrande befolkningen och de pensioneringar som väntas inom sektorn.
För tjänster inom industrin förväntas de sökande ha hög yrkeskompetens och varierad arbetslivserfarenhet. Inom metallindustrin finns det arbetstillfällen tillgängliga för arbetstagare med yrkesutbildning (svetsare och gasskärare, maskinmontörer och maskinister, maskinslipare, plåtslagare och montörer inom verkstadsindustrin). Rekryteringen är i allt högre grad fokuserad på olika krav relaterade till kunskaper i programmering.
Rekryteringsbehoven förväntas också öka för specialistroller inom företagstjänster.
I transportsektorn har det funnits ett särskilt behov av lastbils- och långtradarförare med lämpliga yrkeskvalifikationer.
Inom hotell- och restaurangbranschen råder det brist på kvalificerade kockar, kallskänkor och servitörer. Det saknas även arbetare i snabbmatsbranschen. Där finns relativt många arbetstillfällen, särskilt under sommaren.
Inom städbranschen råder det brist på hotell- och lokalstädare i alla delregioner i området.
Det finns även lediga tjänster inom livsmedelsindustrin, särskilt för säsongsarbetare. Inom turismsektorn efterfrågas också ett stort antal säsongsarbetare under sommaren.
Även om konjunkturläget har förändrats något finns det fortfarande ett behov av kvalificerad arbetskraft i regionen. Rekryteringsproblemen kommer därför att drabba allt fler yrkesgrupper. Det är redan svårt att hitta kvalificerad arbetskraft i metallindustrin.
Inom handeln rådet det brist på säljare och telefonförsäljare. Handeln har en viktig roll när det gäller sysselsättningen bland ungdomar.
Det finns många arbetslösa inom sektorerna för administrativt arbete och kontorsarbete (sekreterare, administrativa assistenter, datatekniker, service- och supportyrken), och i allmänhet endast ett fåtal lediga platser.
Landskapet Österbotten består av de delregionala kustområdena Vasa, Jakobstad, Kyroland och Suupohja. I slutet av 2022 hade Österbotten omkring 176 323 invånare. Efter att ha ökat i många år har befolkningen på senare år minskat något. Över hälften av landskapets hela befolkning bor i delregionen Vasa och befolkningstillväxten är koncentrerad till detta område. Migrerande arbetare har spelat en viktig roll för området i många år. I slutet av 2022 bodde totalt 14 811 personer som hade ett främmande språk som modersmål i Österbotten. Det motsvarar 8,4 procent av den totala befolkningen i regionen. Österbotten kännetecknas av sin starka tvåspråkighet: Hälften av befolkningen har svenska som modersmål.
Arbetslösheten i Österbotten var stabil och var på nedåtgående innan covid-19-epidemin startade. De arbetslösa arbetssökande stod för 6,1 procent av arbetskraften i augusti 2023 (motsvarande siffra för samma period föregående år var 5,6 procent), vilket är den näst lägsta siffran i hela det finska fastlandet. I augusti 2023 var arbetslösheten i regionen lägst i Larsmo (1,9 procent), följt av Pedersöre (2,1 procent). Högst var arbetslösheten i kommunerna Kaskö (9,4 procent) och Jakobstad (7,7 procent). Antalet lediga tjänster minskade med 36 procent jämfört med året innan.
Österbottens styrkor är dess framgångsrika och mångfacetterade exportindustri, en stark tradition av företagsamhet och områdets internationella karaktär. Österbottens internationella dimension bygger på dess goda förbindelser, goda möjligheter till högre utbildning, stora internationella företag och en flerspråkig verksamhetsmiljö. Vasa och Jakobstad är knutpunkterna för pendlingen i landskapet. De viktigaste industrisektorerna i Österbotten är energi, marin teknik, livsmedel, plast, bioprodukt- och fartygsindustri samt industriella tjänster. Jakobstadsområdet är känt för sin båtindustri i världsklass. Andra starka sektorer är livsmedels-, pappers- och skogsbruksindustrin.
Andra betydande ekonomiska sektorer i Österbotten är jordbruk, skogsbruk och fiske, vilka ger arbete åt cirka 4 700 personer totalt. Många arbetar även inom primärproduktion, särskilt i kustområdet Suupohja, där nästan var fjärde arbetstagare arbetar inom jordbruket. Regionens jordbruksproduktion är betydande för hela Finland. Till exempel produceras 70 procent av Finlands alla tomater och gurkor här. (Arbets- och näringsministeriets publikationer 31/2020.)
Till de största företagen hör teknikföretagen Wärtsilä, ABB och Danfoss samt skogsindustriföretaget UPM-Kymmene. De är alla industriföretag som har haft stora framgångar på globala marknader och investerar i den senaste tekniken och spetskompetens. Antalet företag i Österbotten var 13 858 år 2021. Merparten av företagen är små eller medelstora. Regionen är känd för sin entreprenörsanda. Några av de mest intressanta företagen är Närpes Trä och Metall, Kyrö Distillery, VEO, Beamex, Fresh, Dermoshop, Ukkoschnapps, Alucar, Logset, Nautor´s Swan, Targa, Prohoc etc.
Sammanlagt sex inrättningar för högre utbildning bedriver verksamhet i Österbotten. Av dessa kan nämnas Vasa universitet, som fokuserar på ekonomi, företagsförvaltning och teknik. Universitetet Åbo Akademis enhet i Vasa erbjuder å sin sida utbildningar inom samhällsvetenskap och pedagogik. Den svenskspråkiga Handelshögskolan, förkortad Hanken, erbjuder ett brett utbildningsutbud inom företagsekonomi. Helsingfors universitet tillhandahåller tvåspråkig juridisk utbildning i Vasa. Andra anordnare av högskoleutbildning i området är Vasa yrkeshögskola (Vaasa University of Applied Sciences, VAMK) och Yrkeshögskolan Novia. Alla högre utbildningsinstitutioner i regionen har en stark internationell prägel och erbjuder program på både kandidat- och magisternivå på engelska. Gymnasieutbildning anordnas bland annat av finskspråkiga Vamia och svenskspråkiga Yrkesakademin i Österbotten. De båda utbildningsenheterna tillhandahåller flexibla yrkesutbildningar för ungdomar och vuxna, samt tillgodoser lokala arbetsgivares och verksamheters behov. Internationalisering är ett viktigt mål, och enheterna betjänar regionen på flera språk.
Länkar:
Information om tillgång till och matchning av arbetskraft | https://tyomarkkinatori.fi/en/teemasivut/availability-of-labour-and-labour-market-mismatch |
Enligt en sysselsättningsundersökning fanns det 2 923 lediga jobb i landskapen Österbotten och Mellersta Österbotten i mars 2023, vilket är 846 färre (22,4 procent) än under motsvarande period året innan. I mars fanns det sammanlagt 11 748 lediga tjänster, vilket var 2 969 (20,2 procent) färre än det föregående året.
I regionerna Vasa och Jakobstad råder det stor brist på arbetskraft inom olika branscher. Företagen i regionerna behöver kvalificerad arbetskraft på alla nivåer. Det finns en särskild brist på hotell- och kontorsstädare samt på läkare, sjuksköterskor och annan vårdpersonal. Det råder även brist på förskollärare, psykologer, ekonomiassistenter och ekonomer inom bokföring och redovisning samt arbetare inom byggbranschen. Inom it-branschen har bristen på arbetskraft varit konstant i flera års tid. Under 2022 var tillväxten snabb i alla ekonomiska regioner i Österbotten. I Jakobstadsområdet fortsatte den starka tillväxten under det första kvartalet 2023. I andra regioner har tillväxten tappat fart.
De slutliga konsekvenserna av covid-19-krisen på företagen i regionen är fortfarande svåra att förutse. Hotell- och restaurangbranschen har drabbats värst av pandemin. Handeln har till viss del (livsmedelsbutiker och järnhandeln) till och med ökat under covid-19-krisen. Effekterna av pandemin på tillverkningsindustrin och byggbranschen kommer att synas senare, för orderstocken och projekten är långa. Det är typiskt för regionen att man under lågkonjunktur följer efter med en liten fördröjning och orderstocken i allmänhet minskar i regionen först senare, när övriga regioner redan vänder uppåt.
Ett helt nytt scenario kan ses på arbetsmarknaden, där antalet människor som går i pension är mycket högre än antalet unga som ersätter dem. Konkurrensen om arbetskraft kommer att bli hårdare, inte bara mellan företag, utan även mellan sektorer och regioner. Betydelsen av arbetskraftsrelaterad migration och internationella experter är fortfarande viktigt för att säkra livskraft och tillväxt i regionen. Att säkerställa tillgången till kvalificerad arbetskraft bör prioriteras i regionen så att förutsättningarna för tillväxt förblir gynnsamma.
Mellersta Österbotten består av de större delregionerna Karleby och Kaustby. Mellersta Österbotten hade 67 995 invånare i april 2022. Befolkningstillväxten har varit koncentrerad till Karlebyområdet, där mer än fyra femtedelar av befolkningen bor. Sammanlagt 10 procent av befolkningen i Mellersta Österbotten har svenska som modersmål. Andelen av befolkningen som talar ett främmande språk var 3,0 procent i september 2023.
De arbetslösa arbetssökande stod för 11,8 procent av arbetskraften. Siffran är den lägsta på det finska fastlandet. Antalet arbetslösa har ökat kraftigt i regionen på grund av covid-19-pandemin.
De största industrierna i Mellersta Österbotten är bl.a. metall- och livsmedelsindustrin, tillverkning av maskiner och utrustning samt den kemiska industrin. Metallindustrins underleverantörer är också ett stöd för regionens båtindustri: den starkt exportinriktade finska båtindustrin är till största delen koncentrerad till regionerna Österbotten och Mellersta Österbotten. Mellersta Österbottens livsmedelsbearbetningsindustri är också varierad och exportinriktad. De största företagen i området är verksamma inom industrierna för köttbearbetning och mejeriprodukter, och i framställningen av läskedrycker. Nordens största industrikluster för oorganisk kemi ligger i Karleby: Kokkola Industrial Park (KIP) rymmer ett tiotal framstående företag inom kemi- och metallbranschen och betraktas som en föregångare inom cirkulär ekonomi i Finland och Europa. Klustret skapar arbetstillfällen åt tusentals människor. De flesta av produktionsanläggningarna i KIP är verksamma internationellt och exporterar nästan 100 procent av sin produktion över hela världen.
Primärproduktionen i Mellersta Österbotten är stark och varierad. I landskapet har man dessutom dragit nytta av nya AI- och bioekonomibaserade innovationer för att öka effektiviteten vid framställningen av jordbruksprodukter. Vissa av jordbruksproducenterna är också inriktade på export. En annan viktig inkomstkälla i primärproduktionen är pälsdjursuppfödning. Nästan samtliga av Finlands drygt 1 000 pälsfarmer är små familjeföretag som är verksamma i Österbottens regioner. De exporterar nästan 100 procent av sin produktion. I Mellersta Österbotten var antalet företag 5 282 år 2020. Några av de mest intressanta företagen i regionen är Boliden, Raisoft, Finn Spring Oy, FineWeld Oy, Kokkolan Halpahalli Oy och Kosila.
I Mellersta Österbotten finns utbildningsmöjligheter både på universitetsnivå och yrkeshögskolenivå. Universitetscentret Chydenius i Karleby är en tvärvetenskaplig gemensam institution för universiteten i Jyväskylä, Uleåborg och Vasa. Jyväskylä universitet ansvarar för samordningen av verksamheten. Centret är banbrytande när det gäller tillhandahållande av vuxenutbildning på universitetsnivå och utgör också en viktig forskningspartner i området. Centria yrkeshögskola (Centria University of Applied Sciences) fokuserar på arbetslivets behov, digitalisering och internationell verksamhet. Centria tillhandahåller utbildning inom områdena produktionsteknik, kemi och bioekonomi, digitalisering och produktion av företagstjänster. Mellersta Österbottens förbund för utbildning (Federation of Education in Central Ostrobothnia, KPEDU) tillhandahåller yrkesinriktad grundläggande utbildning och vidareutbildning på gymnasienivå, förberedande utbildning, lärlingsutbildning samt vuxenutbildning. KPEDU är också verksamt på regional nivå och inom företagsutveckling i området.
Länkar:
Information om tillgång till och matchning av arbetskraft | https://tyomarkkinatori.fi/en/teemasivut/availability-of-labour-and-labour-market-mismatch |
Antalet lediga jobb enligt sysselsättningsöversikten i september 2023 i kommunerna i Österbottens NTM-centralområde minskade med 1 123 (40 procent) jämfört med för ett år sedan. Antalet lediga tjänster ökade mest inom yrkesgruppen bygg-, reparations- och tillverkningsarbetare. Jämfört med året innan ökade antalet arbetslösa mest i Vasa, Karleby och Jakobstad.
Det råder brist på arbetskraft inom flera olika branscher och på många olika kompetensnivåer i Mellersta Österbotten. Det råder särskilt stor brist på psykologer, applikationsplanerare och programmerare samt sjuksköterskor och hälsovårdare.
De slutliga konsekvenserna av covid-19-krisen på företagen i regionen är fortfarande svåra att förutse. Hotell- och restaurangbranschen har drabbats värst av pandemin. Handeln har dock till viss del (livsmedelsbutiker och järnhandeln) ökat under covid-19-krisen. Effekterna av pandemin på tillverkningsindustrin och byggbranschen kommer att förstås senare, med tanke på att orderstocken och projekten är långa. Det är typiskt för regionen att man under lågkonjunktur följer efter med en liten fördröjning och orderstocken i allmänhet minskar i regionen först senare, när övriga regioner redan vänder uppåt.
Ett nytt scenario kan ses på arbetsmarknaden, där antalet människor som går i pension är mycket högre än antalet unga som ersätter dem. Konkurrensen om arbetskraft kommer att bli hårdare, inte bara mellan företag, utan även mellan sektorer och regioner. Betydelsen av arbetskraftsrelaterad migration och internationella experter kommer att bli viktigare i framtiden för att säkra livskraft och tillväxt i regionen. Att säkerställa tillgången till kvalificerad arbetskraft bör prioriteras i regionen så att förutsättningarna för tillväxt förblir gynnsamma.
Norra Österbotten består av 30 kommuner, och den största staden är Uleåborg. År 2022 bodde omkring 416 543 personer i Norra Österbotten. I området finns utbildningsmöjligheter vid institut, yrkesskolor, högskolor och universitet. Uleåborgs universitet erbjuder möjligheter till utbildning och forskning inom många fakulteter och detta fungerar som dragningskraft. Landskapet har cirka 193 000 sysselsatta (statistik från 10/2023).
I Norra Österbotten byggs eller planeras projekt inom olika områden. På energisidan ökar behovet av arbetskraft till följd av uppförandet av vindparker och de investeringar och projekt som den gröna omställningen medför. Utvecklingen inom gruvbranschen ökar behovet av arbetskraft liksom sågprojektets bygg- och operationsfas, det planerade bioraffinaderiet och andra fabriksprojekt och industriprojekt. It-branschen fortsätter att växa och behovet av arbetskraft ökar.
Den offentliga sektorn är kvantitativt sett en stor arbetsgivare (särskilt social- och hälsovårdstjänster och utbildning) – inom den privata sektorn är betydande branscher bland annat el- och elektronikindustrin, metallindustrin, verkstadsindustrin, byggnation, handeln och den privata serviceaffärsverksamheten (särskilt inom IKT-branschen finns det efterfrågan på kompetenta experter och basexperter på olika håll i landskapet).
Arbetskraftsbarometern, som sammanställs årligen, ger ytterligare information om de yrken och verksamheter där arbetstagare efterfrågas eller saknas. Aktuell information finns också i portalen Jobbmarknads rapport om tillgång till och matchning av arbetskraft. I arbets- och näringsministeriets månatliga regionala sysselsättningsöversikt kan man närmare se sysselsättningsläget samt antalet arbetsplatser och branscher.
Länkar:
Information om tillgång till och matchning av arbetskraft | https://tyomarkkinatori.fi/en/teemasivut/availability-of-labour-and-labour-market-mismatch |
Sysselsättningsöversikt | https://www.temtyollisyyskatsaus.fi/graph/tkat/tkat.aspx?lang=en&ely=12 |
Det genomsnittliga antalet lediga arbetstillfällen hos TE-byrån för Norra Österbotten är cirka 4 000–7 000 per månad. I många sektorer (t.ex. byggsektorn, turism, service och underhåll) varierar efterfrågan på arbetskraft under året och många industrisektorer är knutna till konjunkturutvecklingen. Det finns fortfarande relativt gott om arbetstillfällen inom IKT-sektorn i Norra Österbotten och yrkesverksamma inom IKT kommer att rekryteras aktivt i framtiden. Pensionsavgångar för delar av baby boom-generationen och tillväxtföretagens efterfrågan på arbetskraft kommer att skapa arbetstillfällen i framtiden inom många olika branscher.
I vissa sektorer är efterfrågan på kvalificerad arbetskraft större än tillgången. Det behövs ny arbetskraft inom bland annat IKT, metall- och maskinindustrin, byggbranschen, turistbranschen samt social- och hälsovårdstjänster. Inom dessa sektorer (inklusive närstående branscher) kommer det också att finnas ett stort antal arbetstillfällen under de kommande åren. Chefer, experter och personal på operativ nivå med olika typer av yrkeskvalifikationer efterfrågas. För flera roller krävs grundläggande utbildning och aktuella sakkunskaper, men arbetsgivarna är också beredda att tillhandahålla utbildning för nyanställda som befinner sig på grundläggande nivå.
I Norra Österbotten finns det fortfarande outnyttjade reserver av arbetslösa, och nya arbetssökande tar ständigt steget från utbildning till arbetsmarknad genom examen från utbildningsorganisationer. I vissa sektorer (IKT, metallindustri, hälso- och sjukvård) är bristen på arbetskraft betydande eller har pågått så länge att man kartlägger experter utanför det egna landskapet för rekrytering. I rekryteringarna söker man experter i stor utsträckning till olika kompetensområden.
Eftersom automatisering, digitalisering och e-handel blir allt vanligare, kommer antalet grundläggande yrken att minska (allmänna sekreterare, administrativa assistenter, kundservicearbetare och monterare), och andelen experttjänster kommer att växa på arbetsmarknaden. Brist på utbildning och arbetserfarenhet och en kunskapsbas som inte längre är aktuell undergräver sysselsättningen.
Kajanaland är ett landskap med gott om skog mitt i Finland. Kajanaland består av åtta kommuner, och omkring hälften av befolkningen lever i Kajana, centraltätorten. I landskapet finns det gott om plats – regionen har färre än fyra invånare per kvadratkilometer – och ett till stor del orört landskap. Kajanaland erbjuder sina invånare en trygg miljö och en fungerande vardag samt goda möjligheter till friluftsliv och fritidsaktiviteter. Landskapets befolkning åldras och minskar på grund av åldersstrukturen och migrationen. Trots att Kajanaland är nästan lika stort som Belgien fanns det i slutet av 2022 bara 70 521 invånare där och under året minskade befolkningen med 734 personer. Antalet personer med ett främmande språk som modersmål var cirka 2 900, dvs. 4 procent av befolkningen. Antalet personer med ett främmande språk som modersmål har ökat med nästan 800 sedan 2019, men andelen personer med ett främmande språk som modersmål är fortfarande den åttonde minsta i landet.
I slutet av september 2023 stod arbetslösa arbetssökande för 8,1 procent av arbetskraften, vilket var fjärde minst av NTM-centralområdena och lika mycket som för ett år sedan. Antalet arbetslösa arbetssökande var 2 476, vilket är 1 procent färre än ett år tidigare. Minskningen var näst störst i NTM-centralområdena, i de övriga 14 områdena ökade arbetslösheten och i hela landet 7 procent. Under de närmaste månaderna kommer arbetslösheten i Kajanaland sannolikt att öka något jämfört med året innan på grund av det allmänna ekonomiska läget. Någon större uppgång förväntas dock inte. På längre sikt har arbetslösheten i regionen minskat klart snabbast i hela landet. Från september 2019 före coronakrisen har arbetslösheten minskat med 17 procent (hela landet +10 procent) och från september 2015 med hela 51 procent (hela landet +26 procent).
Från januari till september anmäldes 10 400 nya lediga tjänster till den offentliga arbetsförmedlingen i Kajanaland, vilket är 9 procent fler än vid motsvarande tidpunkt i fjol. Det största antalet lediga platser registrerades för service- och försäljningsarbetare (2 400), bygg-, reparations- och tillverkningsarbetare (1 800) och övriga arbetare, inklusive städare och biträden inom olika sektorer (1 600). Efterfrågan på arbetskraft var livlig i början av året, men sedan juni har det skett en betydande minskning av antalet platser. Under de kommande månaderna kommer efterfrågan på arbetskraft sannolikt att vara svagare än för ett år sedan på grund av det allmänna ekonomiska läget.
Den tillfälliga nedgången i efterfrågan på arbetskraft förändrar inte landskapets största utmaning, bristen på yrkesverksamma. Det finns ett behov av arbetskraft inom alla sektorer, och inom många yrkesgrupper är antalet arbetslösa arbetssökande lägre än antalet lediga platser som anmälts till de offentliga arbetsförmedlingarna. Mellan januari och september var det genomsnittliga antalet arbetslösa arbetssökande 2,4 per öppen tjänst, vilket är femte lägst i landet som helhet – till exempel var siffran fortfarande 10,3 mellan januari och september 2016.
Gruvindustrin är en viktig källa till sysselsättning. Den viktigaste gruvan är Terrafame Oy i Sotkamo, vars verksamhet har en kraftig inverkan på såväl utvinningsklustret som hela den regionala ekonomin. Terrafame sysselsätter direkt nästan 900 personer och omkring 13 procent av Kajanalands bruttonationalprodukt genereras av företaget. Enligt uppskattningar kommer regionens malm- och mineralreserver att säkerställa produktion i flera årtionden framöver.
Inom metallindustrin är det ekonomiska lokomotivet för den regionala tillväxten Transtech Oy, som ingår i Škoda Transportation Group. Transtech tillverkar rullande materiel samt tekniska verkstadsprodukter. Företagets framtidsutsikter är positiva och behovet av arbetskraft fortsätter. Transtech behöver personal till olika tekniska yrkesroller såsom svetsare, installatörer och arbetsledare.
Turistnäringen har en betydande inverkan på regionens ekonomi och utveckling, och turismen står för en större andel av landskapets bruttonationalprodukt än landets genomsnitt. Investeringar och nya initiativ för att främja den internationella turismen kommer att skapa förutsättningar för turistföretag att växa inom en nära framtid, även om det råder osäkerhet om tillgänglighetsfrågor, särskilt bristen på permanent lufttransport. Turismen i Kajanaland är koncentrerad till Vuokattiområdet, där det finns utmärkta anläggningar för sport och friluftsturism.
Länkar:
Information om tillgång till och matchning av arbetskraft | https://tyomarkkinatori.fi/en/teemasivut/availability-of-labour-and-labour-market-mismatch |
Kajanalands regionråd | |
Projektet RecruitmentKainuu | |
TE-tjänster/Kajanaland Tjänster inom offentlig sektor och företagstjänster Lediga tjänster (på finska) TE-palvelut/TE-tjänster | https://paikat.te-palvelut.fi/tpt/?searchPhrase=kainuu&announced=0&leas… |
I Kajanaland finns det ett omfattande behov av yrkesverksamma, men det största behovet finns inom social- och hälsovården samt inom metall-, IKT-, skogs- och restaurangbranscherna. Rapporten om tillgång till och matchning av arbetskraft visar att den största efterfrågan för enskilda yrken gäller vårdpersonal, sjuksköterskor och hemtjänstpersonal. I andra branscher finns det störst behov av försäljningsrepresentanter, anläggningsmaskinförare m.fl., svetsare och gasskärare, specialister inom applikationsarkitektur samt maskinställare och verkstadsmekaniker.
Mellan januari och september 2023 fanns 90 procent av de nya lediga platser som anmälts till den offentliga arbetsförmedlingen i Kajana ekonomiska region. Det finns lediga tjänster, särskilt i Kajana och Sotkamo.
Enligt rapporten Tillgång till och matchning av arbetskraft har Kajanaland det största utbudet av byggnadsträarbetare och inredningssnickare, allmänsekreterare och husbyggare i förhållande till efterfrågan.
I januari–september 2023 var flest av yrkesgrupperna bygg-, reparations- och tillverkningsarbetare samt service- och försäljningsarbetare arbetslösa – i dessa yrkesgrupper erbjuds dock också flest arbeten. Bakom arbetslösheten ligger ofta ett matchningsproblem, dvs. efterfrågan och utbudet på arbetskraft möts inte. Det handlar bland annat om kompetensbrist och hälsoproblem för arbetssökande, låg arbetskraftsrörlighet, korttids- och deltidsanställning samt ökat arbete som utförs av bemanningsföretag.
I Kajanaland finns det ett stort behov av kompetent arbetskraft och arbete i stor utsträckning, så man kan konstatera att det finns en marknad för arbetssökande i området.
Lappland, som sträcker sig över polcirkeln, är Finlands och EU:s nordligaste internationella landskap. Det täcker nästan en tredjedel av hela Finlands yta. Lappland gränsar mot EU-landet Sverige, EES-landet Norge och Ryssland. Lappland består av 21 kommuner och har cirka 175 800 invånare. Lappland är det mest glesbefolkade landskapet i Finland. Sammanlagt 60 procent av befolkningen bor i de tre största städerna, Rovaniemi (64 540), Torneå (21 230) och Kemi (19 500). I Lappland bor 4 630 utländska medborgare och 5 850 personer med ett främmande språk som modersmål (andra än finska, samiska och svenska).
Det finns cirka 71 140 arbetstillfällen i Lappland, varav 67 procent i den privata sektorn, 26 procent inom kommunerna och 7 procent inom offentlig förvaltning. Det finns nästan 18 000 verksamhetsställen för företag i regionen, varav huvudparten sysselsätter under fem personer. De nya arbetstillfällena uppstår främst inom företagen. Tre fjärdedelar av alla arbetstillfällen finns inom den offentliga eller privata tjänstesektorn, en femtedel inom bearbetning (industrin, byggbranschen, malmutvinning och schaktning) och endast 4 procent finns inom primärproduktionen. När det gäller tjänstesektorn finns de flesta jobben inom hälso- och sjukvård samt socialvård, turism och handel. Den mest karakteristiska näringen i Lappland är renskötseln.
Lapplands styrkor är dess internationella prägel och mångsidiga näringslivsstruktur. Bland annat turistbranschen, tjänstesektorn och de exportinriktade gruv- och industrisektorerna är näringsgrenar som växer och utvecklas. Byggprojektet för bioproduktfabriken i Kemi avslutades 2023. Andra investeringar planeras också i regionen som kommer att påverka efterfrågan på arbetskraft i framtiden, men dessa har ännu inte bekräftats. Lappland investerar i digitalisering och utvecklingen av robotteknik i arktisk miljö, och utför provningar under arktiska förhållanden. Den rena luften och naturen i Lappland möjliggör bearbetning och odling av naturprodukter och användningen av dem inom ett antal olika verksamhetssektorer.
Turism och tillhörande tjänster växer i Lappland i och med att antalet inhemska och internationella turister ökar. Kända turistorter är bl.a. Levi, Ylläs, Pallas, Olos, Kilpisjärvi, Saariselkä, Pyhä-Luosto och Sallatunturi. Rovaniemi med omnejd är känt för polcirkeln, jultomten och Ranua djurpark. Kända resmål i Havslappland är ett snöslott som är öppet året runt och kryssningar med isbrytare. Turismen sysselsätter flest människor under vinter- och vårsäsongen, men även den lappländska sommaren och hösten lockar turister. Investeringarna i turismen återspeglas i form av arbetskraftsbehov inom byggbranschen.
I Lappland finns en stark, växande och exportdriven basindustri med en underleverantörskedja. De flesta industriföretagen ligger i området kring Kemi och Torneå. De viktigaste industrisektorerna innefattar metallframställning (Outokumpu Oyj i Torneå), pappers- och kartongprodukter (Metsä Fibre i Kemi), motorfordon och släpvagnar (BRP Finland i Rovaniemi) och bearbetning av sågat virke och träprodukter. En annan viktig arbetsgivare är logistiksektorn (väg- och järnvägstransporter, hamnarna i Kemi och Torneå samt fem flygplatser).
Utöver de gruvor som redan är i drift är flera andra prospekteringar och gruvor planerade för Lappland. Gruvindustrin sysselsätter tusentals personer i Lappland, antingen direkt eller via underleverantörer, entreprenadarbeten eller den offentliga sektorn. Fyra malmgruvor bedriver verksamhet i Lappland: kromgruvan i Kemi, guldgruvan i Kittilä och flermetallgruvan i Kevitsa. Det finns ett behov av kvalificerad arbetskraft inom sektorn.
Lapplands universitet i Rovaniemi och Lapland University of Applied Sciences i Rovaniemi, Kemi och Torneå tillhandahåller högre utbildning. Yrkeshögskolor anordnar kurser på olika håll i Lappland. Utländska studenter från många olika länder studerar vid inrättningar för högre utbildning i Lappland.
Rapporten Tillgång till och matchning av arbetskraft innehåller information om de sektorer och yrken där det råder brist på kvalificerad arbetskraft i Lappland. Ytterligare information om Lappland finns i länkavsnittet.
Länkar:
Information om tillgång till och matchning av arbetskraft | https://tyomarkkinatori.fi/en/teemasivut/availability-of-labour-and-labour-market-mismatch |
House of Lapland | |
Lapin luotsi (Lapplandslotsen) | http://luotsi.lappi.fi/1https://lapinluotsi.fi/https://lapinluotsi.fi/en/ |
TE-byrån för Lappland | |
Work in Lapland, Lapplands tematiska webbplats på Jobbmarknad | https://tyomarkkinatori.fi/teemasivut/work-in-lapland/etusivu |
Cirka 50 000 lediga tjänster anmäldes till TE-tjänsterna i Lappland under 2022. Största delen av arbetstillfällena finns i privata företag. Flest lediga platser fanns inom service och försäljning, vård och omsorg samt byggbranschen. Arbetsgivarna använder flera olika rekryteringskanaler, t.ex. bemanningsföretag.
Utbudet av arbetstillfällen i Lappland är säsongsbetonat inom de olika sektorerna, vilket också återspeglas i de lediga tjänsterna: inom turismnäringen finns det till exempel gott om arbetstillfällen framför allt på vintern och våren. Det råder brist på kockar, servitörer, turistguider, städare och tomtenissar, särskilt under turistsäsongerna. Turismen i Lappland skapar också arbetstillfällen för personer från hela Finland och från utlandet. Förutom yrkesfärdigheter är inställning och lämplighet för branschen viktiga aspekter i rekryteringen. Språkkunskaper krävs inom många turismyrken och inom andra internationaliserade sektorer. Det finns behov av personer som talar engelska, men också flera andra språk. Det årliga virtuella rekryteringsevenemanget Work in Lapland-EOJD (European Online Job Day), som hålls på hösten, har inrättats för att tillgodose detta behov. Det exakta datumet för evenemanget meddelas separat varje år.
Det finns ett konstant behov av professionell och behörig personal inom sektorn för hälso- och sjukvård samt socialvård. Sysselsättning (t.ex. för undersköterskor, sjukvårdsbiträden m.fl., sjuksköterskor, vårdbiträden, läkare, logopeder, sjukgymnaster och tandläkare) finns främst i den kommunala sektorn och i viss mån i den privata sektorn. Behöriga lärare behövs också inom den kommunala sektorn.
Tillväxt och investeringar inom industri- och turismsektorerna skapar också arbetstillfällen inom skogsbruket samt logistik- och byggbranschen. Bilprovningar och malmprospektering skapar också säsongsbundna arbetstillfällen.
På många sätt är bilden av sysselsättningsutvecklingen i Lappland mer gynnsam än situationen i Finland som helhet. Sysselsättningen ökar och sysselsättningsgraden i Lappland har blivit högre än i hela landet 2023. I motsats till utvecklingen i landet som helhet är arbetslösheten i Lappland lägre än förra året, antalet arbetslösa låg under 7 400 hösten 2023 och andelen arbetslösa i arbetskraften i september var lägre än i landet som helhet. Arbetslösheten påverkar både arbetstagare på operativ nivå och branschfolk. Flest arbetslösa finns i bygg- och hantverksbranschen samt inom service och försäljning. Även om arbetslösheten i Lappland är något högre än på andra ställen i Finland och regionens arbetsstruktur är en utmaning, kan kompetenta och kvalificerade personer lätt hitta anställning inom alla sektorer. Inom tjänstesektorn och andra säsongsbundna branscher varierar antalet arbetslösa stort under året, särskilt i kommuner med turistanläggningar. Inom flera branscher kommer Lappland att behöva mer yrkesfolk utifrån. Åldersstrukturen på arbetskraften i regionen och framtidsutsikterna på lång sikt ökar behovet av att få arbetskraft från andra delar av Finland och från utlandet. När det gäller behovet av arbetskraft syns avgången från arbetslivet i högre grad än ökningen av antalet arbetsplatser. Mellan 2024 och 2029 kommer 12 600 av de anställda i Lappland, eller nästan en femtedel, att gå i pension. Pensioneringarna är vanligast inom social- och hälsovården och relativt sett mest betydande inom jord- och skogsbruket. Arbetsgivarna är också i allt högre grad intresserade av att rekrytera utländska arbetare som redan bor i Finland, liksom framtida migranter.
Ålands befolkning uppgick vid årsskiftet till 30 569personer, varav ungefär 50 % tillhör arbetskraften. Den åländska arbetsmarknaden präglas av ett högt arbetskraftsdeltagande för både kvinnor och män, en hög sysselsättningsgrad och en relativt låg arbetslöshet.
Åland har en stor offentlig sektor med en omfattande självstyrelse, 16 kommuner med egna förvaltningar och en viss statlig verksamhet. Barndagvården, skolan och vården som sköts i offentlig regi är väl utbyggda. Omkring 34 % av arbetskraften är sysselsatt inom den offentliga sektorn. Andelen är betydligt högre bland kvinnor än bland män, särskilt inom de stora områdena vård och undervisning.
Åland har ca 2 900 företag. Bland företagen dominerar småföretag med 1–4 personer anställda. De största företagen finns inom sjöfarten. Det finns också några större företag inom IT-sektorn och i livsmedelsbranschen samt i viss mån inom tillverkningsindustrin. Till företags- samt personliga tjänster (”service sektor”) brukar man räkna branscherna J, L-U och de branscherna skulle stå för ca 51 procent av de sysselsatta ålänningarna, medan K Finans- och försäkringsverksamhet står för 3,5 procent av de sysselsatta ålänningarna. Man kan även räkna alla branscher G-U som ”tjänstebranscher” (inklusive handel, transport och hotell) och då står de för närmare 79 procent av alla sysselsatta ålänningar.
Åland har länge haft en ganska kraftig inflyttning. Tidigare perioder har inflyttningen i huvudsak kommit från övriga delar av Finland – framför allt från de svensktalande områdena – och från Sverige. Sedan Åland och Finland blev med medlemmar i EU, och särskilt sedan EU utvidgades, har inflyttningen från till exempel Baltikum och Balkan ökat kraftigt. Det finns också ett påtagligt inslag av människor som kommit från länder som Iran, Irak, Thailand och Filippinerna.
I oktober 2023 var det relativa arbetslöshetstalet i genomsnitt 3,9 procent, i oktober ifjol var det 4,0 procent. För kvinnorna var det relativa arbetslöshetstalet 3,3 procent medan det var 4,5 procent för männen. I oktober var 1,6 procent av arbetskraften sysselsatta i sysselsättningsfrämjande åtgärder (sysselsättningsstöd, arbetsprövning/arbetspraktik eller i sysselsättningsfrämjande utbildning). Antalet lediga platser var i oktober 223 stycken, och det är sju platsen mer än i oktober 2022. Det lediga platserna i förhållande till antalet arbetslösa arbetssökande var 38,0 procent i oktober i år, vilket är 2,3 procentenheter högre än oktober ifjol. Under oktober månad tillsattes 186 stycken lediga platser vilket är 23 platser mindre än under oktober ifjol. Av de tillsatta platserna tillsattes ca 69,9 procent inom tre veckor, jämfört med ca 72,2 procent i oktober ifjol. Flest nyanställningar registrerades i yrkesgruppen service- och försäljningspersonal (med 72 stycken).
Statistiska uppgifter:
- Befolkning: 30 569 personer (31.08.2023)
- Hög företagsamhet: 2 872 (31.12.2022)
- Arbetskraft, alla åldrar: 14 119 personer (31.12.2021)
- Arbetskraftstal (deltagande) 16-64 år: 84,1 procent (31.12.2021)
- Sysselsättningstal 16-64 år: 79,4 procent (31.12.2021)
- Antal företag: 2 872 företag (31.12.2022) Över 1 500 personer är sysselsatta i åländska företag men är bosatta utanför Åland (huvudsakligen inom sjöfarten)
Linkit:
Ahvenanmaa pähkinänkuoressa | |
Ahvenanmaan tilasto- ja tutkimustoimisto (ÅSUB) | |
Ahvenanmaan matkailuneuvonta |
Efterfrågan på arbetskraft på Åland är ojämn över året. Under sommaren, när turismen har högsäsong, behövs mycket arbetskraft inom alla servicenäringar, hotell, restauranger, caféer, campingplatser etc. Arbetsplatserna är spridda över hela Åland, dock givetvis med tyngdpunkten i Mariehamn. Särskilt stor är efterfrågan på yrkeskunniga kockar och serveringspersonal. Det finns också stort behov av personal inom olika delar av vårdsektorn.
Under vinterhalvåret är efterfrågan lägre, men även då finns ett behov av arbetskraft inom servicesektorn. Inom IT-sektorn har expansionen varit kraftig på Åland under en längre tid, och där finns ett behov av kvalificerad arbetskraft. De större it-företagen har emellertid expanderat utanför Åland och arbetsplatserna kan därför finnas i Helsingfors, Åbo eller Stockholm. Det finns ett växande behov inom byggbranschen, speciellt av byggledare och olika typer av montörer. Också inom industrin finns behov av arbetskraft, men den sektorn är totalt sett förhållandevis liten på Åland.
Det är ofta svårt för både den privata och den offentliga sektorn att rekrytera kvalificerad personal för ledande positioner.
Åland har under en lång tid haft ett högt arbetskraftsdeltagande och en låg arbetslöshet. Åland har också – liksom de övriga nordiska länderna – en oförmånlig åldersstruktur med en åldrande befolkning och en minskande andel av befolkningen i arbetskraften. Det gör att Åland är beroende av en viss arbetskraftsinvandring. Flyttningsöverskottet har också under en lång period varit positivt. Goda kunskaper i det svenska språket är dock en nödvändig förutsättning för att klara sig på den åländska arbetsmarknaden.