Arbets- och levnadsvillkor: Sverige

Du som söker jobb i Sverige förväntas själv vara aktiv i hög utsträckning. Det vanligaste är att leta platsannonser på internet. 

Det finns många olika webbplatser och appar som publicerar platsannonser. Arbetsförmedlingens Platsbank är ett exempel.  Lediga platser i hela landet såväl som i andra länder annonseras där. Det går att söka både geografiskt och på yrken. Oftast skrivs arbetsgivarens kontaktuppgifter ut så att det går att ta kontakt direkt. Annonserna är oftast på svenska, vilket innebär att de flesta arbetsgivare förutsätter att du som söker har kunskaper i svenska. Du behöver inte vara registrerad som arbetssökande för att leta efter lediga platser i Platsbanken. Lediga platser i Platsbanken förs också över till Eures-portalen. 

Allmän information och support på svenska och engelska kan ges av Arbetsförmedlingen per telefon: +46 (0)771 416 416. 

Andra tips är att leta jobb på rekryteringsajter på internet såsom Monster, Blocket, Metro, Jobbsafari etc. 

Ett annat sätt att söka arbete är att lägga in sitt cv på Eures-portalen och andra rekryteringssajter. Du blir då sökbar för arbetsgivare som söker nya medarbetare. 

En annan väg till jobb är att kontakta privata bemannings- och rekryteringsföretag som t ex är specialiserade på den bransch eller det yrke du söker jobb inom. 

Använd gärna sociala medier som Facebook och LinkedIn i ditt arbetssökande. 

Många jobb utannonseras aldrig. Att på eget initiativ kontakta en arbetsgivare som man gärna skulle vilja jobba hos är vanligt och ses oftast som positivt. Register över företag i olika branscher finns i databaser på internet. 

Samlad information om att söka och hitta arbete finns på följande sida https://arbetsformedlingen.se/other-languages/english-engelska/find-your-new-job-in-sweden. Här hittar du även information om skatt, socialförsäkring, arbetslöshetsförsäkring och boende samt kontaktuppgifter till Eures-rådgivare i Sverige. 

Länkar:

I de flesta fall krävs ett personligt brev med bifogat cv när du söker ett jobb. I vissa fall räcker det med telefonsamtal eller ett personligt besök. Många företag lägger endast ut lediga platser på sina webbplatser. Läs annonsen noga för att ta reda på hur du ska söka. Det är också viktigt att analysera annonsen noga utifrån vilka krav som ställs och vad som är meriterande. Uppfyller du inte kraven är det sällan någon idé att söka. De kvalifikationer som beskrivs som önskvärda eller meriterande är dock i allmänhet inte lika viktiga att uppfylla. Arbetsförmedlingen anordnar regelbundet webinarier, en del på engelska, om hur man söker jobb, skriver ett cv eller blir framgångsrik på en jobbintervju. Aktuella tillfällen och inspelade avsnitt finns att hitta på Arbetsförmedlingens webbplats.

Ansökan

Tänk på att anpassa din ansökan efter jobbet du söker och lyfta fram det som är viktigt. En skriftlig ansökan består av ett personligt brev och ett cv (Meritförteckning). Betyg eller intyg bifogas endast om det står angivet i annonsen, detsamma gäller foto. På Arbetsförmedlingens webbplats finns många goda råd och exempel på vad och hur man kan skriva. Det personliga brevet bör vara ganska kort, inte mer än en A4-sida, och tydligt ange vilket jobb du söker. Viktigt är att beskriva vilka kvalifikationer och personliga egenskaper du har som gör att du är rätt person för det aktuella jobbet. Spara alla detaljer och data om tidigare erfarenheter till ditt cv. 

Ett cv bör vara på 1-2 sidor och innehålla 

• personuppgifter (namn, adress, telefonnummer, mejladress, födelsedatum, civilstånd, ev. medborgarskap)
• utbildningsbakgrund (formell skolutbildning, kurser)
• arbetslivserfarenhet (gärna med kort beskrivning av arbetsuppgifter och företaget)
• andra meriter som kan vara av intresse (föreningsuppdrag, körkort, datakunskaper)
• språkkunskaper
• fritidsintressen
• referenser (helst två personer, varav minst en bör vara tidigare arbetsgivare) 

Uppgifterna om utbildning och arbetslivserfarenhet ska innehålla tidsuppgifter och bör ställas upp i omvänd kronologisk ordning (d.v.s. senaste uppgiften först). Större företag skickar vanligen en bekräftelse på att ansökan kommit in, ofta också med besked om när man kan förväntas bli kontaktad. Om det dröjer innan du får besked kan du själv kontakta arbetsgivaren. Att på eget initiativ, per brev eller telefon, kontakta en arbetsgivare som man gärna skulle vilja jobba hos är vanligt och ses oftast som positivt.

Om du behöver stöd i att skriva ett cv eller vill samla dina ansökningshandlingar och utbildningsintyg på en egen digital sida, använd gärna Europass, ett kostnadsfritt verktyg för studier och arbete i Europa. Med ett Europass skapar du lätt ett snyggt cv och förenklar för arbetsgivare i andra länder att förstå dina betyg och kvalifikationer, eftersom de beskrivs på samma sätt i mallen oavsett land. 

Anställningsintervjun

Förbered dig väl inför intervjun. Försök ta reda på så mycket som möjligt om företaget. Du kommer att få svara på frågor om din utbildning, tidigare arbeten och fritidsintressen. Det är också vanligt att du blir ombedd att beskriva dina starka och svaga sidor och hur de kan påverka det sökta jobbet, vad du har för familjeförhållanden, fritidsintressen med mera Du förväntas också själv ställa frågor mot slutet av intervjun. Tänk gärna igenom i förväg vad du vill fråga om. Ta med dig kopior på dina betyg och intyg till intervjun. Förutom en personalansvarig eller annan arbetsgivarrepresentant, deltar ofta även någon facklig representant och/eller blivande arbetskamrat vid intervjun. Det förekommer ibland att man blir kallad till en andra och kanske tredje intervju, och/ eller tester av olika slag, beroende på vad det är för jobb. Tips och råd kring anställningsintervjun finns även på engelska på  https://arbetsformedlingen.se/play. 

Det svenska språket

I de flesta fall är det nödvändigt att kunna läsa och förstå svenska på en arbetsplats i Sverige. Det finns undantag, exempelvis inom yrken där specialistkompetens efterfrågas. 

Länkar:

Definition

Det finns olika sorters traineeprogram. I Sverige riktar sig ett traineeprogram vanligen till unga personer med högskole- eller universitetsexamen med högst 2–3 års arbetslivserfarenhet. Programmet varar i regel i minst 12 månader. Traineen får bland annat rotera mellan företagets avdelningar och oftast garanteras en heltidsanställning som bestäms i slutet av programmet. Du som är intresserad av traineejobb kan söka direkt till företaget.

Behörighet

EU och EES medborgare som har uppehållsrätt i Sverige har också rätt att söka traineejobb.

​​​​​Genomförande

Som trainee blir du i de allra flesta fall anställd på heltid vid ett företag, myndighet eller i en organisation. Den vanligaste typen av anställning är tillsvidareanställning men vissa erbjuder även projektanställningar.

Levnads- och arbetsvillkor

/

Var hittar man möjligheter

Olika webbplatser utannonserar traineeannonser så som: 

Finansiering och stöd

/

​​​​​​Var ska man marknadsföra annonser

Annonser kan marknadsföras på Arbetsförmedlingens Platsbank eller på privata webbplatser listade under 2.3.1

Finansiering och stöd

Arbetsgivare och kandidater kan vända sig till Eures-personal för eventuell finansiellt stöd inom projektet Targeted Mobility Scheme.

​​​​​​Juridiskt ramverk

Skollag (2010:800) 

Gymnasial lärlingsutbildning 

11 §   Inom yrkesprogrammen får det finnas gymnasial lärlingsutbildning, som börjar det första, andra eller tredje läsåret. Gymnasial lärlingsutbildning ska i huvudsak vara förlagd till en eller flera arbetsplatser. Lag (2011:877).  

11 a §   Ett skriftligt avtal (utbildningskontrakt) ska upprättas för varje elev och arbetsplats och undertecknas av eleven, skolhuvudmannen och den juridiska eller fysiska person som tillhandahåller den arbetsplatsförlagda delen av den gymnasiala lärlingsutbildningen. Skolhuvudmannen ska se till att utbildningskontrakt upprättas. Om eleven är under 18 år ska även elevens vårdnadshavare underteckna utbildningskontraktet. I utbildningskontraktet ska det anges:

1. vilka delar av utbildningen som ska genomföras på arbetsplatsen, hur många veckor av utbildningen som ska genomföras där varje termin och vilka tider som ska gälla för utbildningen på arbetsplatsen, 
2. hur kostnaderna för de skador som eleven kan orsaka under den arbetsplatsförlagda delen av utbildningen ska fördelas mellan skolhuvudmannen och den juridiska eller fysiska person som avses i första stycket, 
3. avtalstiden och grunderna för att avtalet ska kunna upphöra innan avtalstiden löpt ut, och 
4. vilken lärare på skolenheten och vilken handledare på arbetsplatsen som ska vara kontaktpersoner för den arbetsplatsförlagda delen av utbildningen. Lag (2018:105). 

11 b §   En elev som utför arbete enligt ett utbildningskontrakt ska i det sammanhanget inte anses som arbetstagare. Detta gäller inte om arbetet omfattas av ett avtal om gymnasial lärlingsanställning. Bestämmelser om sådan anställning finns i lagen (2014:421) om gymnasial lärlingsanställning. Lag (2014:422). 

11 c §   Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela ytterligare föreskrifter om gymnasial lärlingsutbildning. 

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan med stöd av 8 kap. 7 § regeringsformen meddela närmare föreskrifter om utbildningskontrakt. Lag (2018:105). 

Beskrivning av system

Lärlingsutbildning inom Yrkesutbildning

I Sverige kan du hitta lärlingsplatser både som gymnasieutbildning och som högre yrkesutbildning (HVET). För att få tillträde till utbildningen inom HVET krävs att du har avslutat gymnasieskolan och har minst sex månaders yrkeserfarenhet inom det sökta yrket. Dessutom krävs att du har ett lärlingsavtal med en svensk hantverkare som ska ansvara för din utbildning. Du kommer att vara student under hela utbildningen.

Det finns två utbildningsanordnare som erbjuder lärlingsutbildning som HVET, Hantverkslärling[1] i Leksand och Hantverksakademin[2] i Stockholm. Båda leverantörerna inkluderar en femtedel av allmän utbildning som företagsekonomi och marknadsföring i sitt erbjudande. Det finns ett begränsat antal antagna för varje antagningsår och det tillämpas ett urvalsförfarande om det finns ett större antal sökande.

Utbildningen omfattar ett examensarbete och efter avslutad lärlingsperiod på mellan två till tre år får man en högre yrkesexamen med viss möjlighet att avlägga ett gesällbrev beroende på yrkesroll och arbetslivserfarenhet. Det finns ett sextiotal hantverksyrken tillgängliga för lärlingsutbildning och de sträcker sig från förgyllning och låssmed till möbeltapetserare.

[1] Akademin för konst och hantverk |

Behörighet

Behörighet för lärlingsutbildning inom gymnasieutbildning:

En nordisk sökande får tas emot i gymnasieskolan endast om den sökande genom sin tidigare skolgång i ett annat nordiskt land har utbildning som i huvudsak motsvarar en svensk grundskoleutbildning och uppfyller behörighetskraven för den sökta utbildningen (svenska undantaget). Övriga utländska sökande tas emot i svensk gymnasieskola om behörighetskraven för den sökta utbildningen är uppfyllda.

Behörighet för kommunala vuxenutbildningen: 

Att gå en lärlingsutbildning som yrkeshögskoleutbildning kräver avslutad gymnasieexamen samt vissa praktiska och teoretiska förkunskaper och minst 6 respektive 12 månaders relevant yrkeserfarenhet. Dessutom krävs att man som presumtiv studerande har en lärlingsplats hos en utbildad hantverkare/mästare/handledare inom den sökta yrkesrollen. Man ska vara bosatt i Sverige.

Levnads- och arbetsvillkor

/

Var hittar man möjligheter

• Mer information:

Finansiering och stöd

Både lärlingsutbildningen i gymnasieskolan och den för vuxenstuderande är studiemedelsberättigad. På CSN:s hemsida hittar du information om hur det fungerar med studiemedel och hur du ansöker.

Var ska man marknadsföra annonser

Myndigheten Skolverket har ett Lärlingscentrum som kan informera mer om lärlingsutbildning: 

Finansiering och stöd

Den fria rörligheten för varor är en av hörnstenarna i EU:s inre marknad.

Undanröjandet av de nationella hindren för den fria rörligheten för varor inom EU är en av principerna i EU-fördragen. Från det traditionellt protektionistiska utgångsläget har EU-länderna successivt hävt restriktionerna för att skapa en ”gemensam” eller inre marknad. Föresatsen att upprätta ett europeiskt handelsområde utan gränser har resulterat i ökat välstånd och nya arbetstillfällen och har etablerat EU som en global handelsaktör vid sidan om Förenta staterna och Japan.

Trots att EU har åtagit sig att riva alla inre handelshinder är det inte alla sektorer av ekonomin som har harmoniserats. EU har valt att på EU-nivå reglera sektorer som kan medföra en högre risk för EU-medborgarna, till exempel läkemedel eller byggprodukter. Majoriteten av produkterna (som anses utgöra en ”lägre risk”) omfattas av den så kallade principen om ömsesidigt erkännande. Den innebär att nästan alla produkter som tillverkas eller saluförs i någon av medlemsstaterna fritt får flyttas och handlas inom EU:s inre marknad.

Begränsningar av den fria rörligheten för varor

EU-fördragen ger medlemsstaterna rätt att begränsa den fria rörligheten för varor när det finns ett särskilt gemensamt intresse, t.ex. miljöskydd, folkhälsa eller allmän ordning, för att nämna några. Detta innebär till exempel att om en medlemsstats nationella myndigheter betraktar importen av en produkt som ett potentiellt hot mot folkhälsan, den allmänna moralen eller den allmänna ordningen, kan den neka eller begränsa tillträdet till sin marknad. Exempel på sådana produkter är genetiskt modifierade livsmedel eller vissa energidrycker.

Även om det i allmänhet inte finns några begränsningar för köp av varor i en annan medlemsstat så länge de är avsedda för personligt bruk finns det en rad europeiska restriktioner för vissa kategorier av produkter, såsom alkohol och tobak.

Fri rörlighet för kapital

En annan grundläggande förutsättning för att den inre marknaden ska fungera är den fria rörligheten för kapital. Den är en av de fyra grundläggande friheter som garanteras i EU-lagstiftningen och som utgör grunden för integrationen av de europeiska finansmarknaderna. Européerna kan i dag förvalta och investera sina pengar i vilket EU-land som helst.

Liberaliseringen av kapitalmarknaderna har varit ett viktigt led i den ekonomiska och monetära integrationsprocessen i EU. Det var det första steget på vägen mot att upprätta den europeiska ekonomiska och monetära unionen (EMU) och den gemensamma valutan, euron.

Fördelar

Principen om fri rörlighet för kapital ökar inte bara finansmarknadernas effektivitet inom unionen utan medför också en rad fördelar för EU-medborgarna. Enskilda personer kan genomföra ett stort antal finansiella transaktioner inom EU utan större begränsningar. Till exempel kan personer med få restriktioner

1. enkelt öppna ett bankkonto,
2. köpa aktier,
3. investera, eller
4. köpa fast egendom

i en annan medlemsstat. EU-företag kan investera i, äga och förvalta andra europeiska företag.

Undantag

Vissa undantag från denna princip gäller både inom medlemsstaterna och i förhållande till tredjeländer. Undantagen rör främst beskattning, tillsyn, hänsyn till den allmänna ordningen, penningtvätt och ekonomiska sanktioner som beslutats inom ramen för EU:s gemensamma utrikes- och säkerhetspolitik.

Europeiska kommissionen fortsätter arbetet med att fullborda den fria marknaden för finansiella tjänster genom att genomföra nya strategier för finansiell integration för att göra det ännu lättare för medborgare och företag att förvalta sina pengar inom EU.

Bostadskostnaderna kan variera i Sverige beroende på standard och geografiskt läge. Det är svårt att hitta bostad i de större städerna och priserna är över genomsnittet för landet. 

I storstäderna finns det fler bostäder att köpa och mycket få att hyra, vilket har lett till höga hyreskostnader. Du hittar ditt boende i första hand via internet som till exempel på webbplatsen blocket.se. Beroende på vilken typ av boende du väljer, hyra eller eget ägande, kan du också kontakta lokala eller regionala fastighetsägare, privata såväl som kommunala. Vissa kommuner har egna bostadsförmedlingar Vill du köpa en bostad finns till exempel webbplatsen Hemnet och Booli där många bostäder annonseras ut.

Länkar:

På Skolverkets webbplats Utbildningsguiden finns samlad information om skolor och utbildning i Sverige, från för- och grundskola till gymnasium och utbildning för vuxna.  Det finns bland annat information om hur man ansöker om en plats på en skola, förskola eller fritidshem och verktyg för att jämföra olika skolor med varandra. 

Grundskoleutbildning i Sverige är obligatorisk och kostnadsfri för alla barn i åldrarna 6–16 år. Staten bekostar den största delen av svensk barnomsorg. Föräldrar betalar en avgift i förhållande till den gemensamma inkomsten, upp till ett avgiftstak. Förskolan eller annan pedagogisk verksamhet som exempelvis familjedaghem är avsedd för barn som inte börjat grundskolan, medan omsorg för skolbarn, fritidshem, är avsedd för barn som börjat skolan. Förskolor, skolor och fritidshem kan vara kommunala eller fristående. Mer fakta om barnomsorg och grundskola, gymnasieskola och komvux (kommunal vuxenutbildning) samt adresser och kontaktuppgifter hittar man på respektive kommuns webbplats. 

Information om högskolor och universitet i Sverige finns på Universitet och högskolerådets webbplatser www.uhr.se och www.studera.nu samt på Skolverkets Utbildningsguiden. Information och ansökan till universitet och högskola finns på www.antagning.se. Andra studiemöjligheter för vuxna är yrkeshögskola och folkhögskola. Yrkeshögskolan utbildar på gymnasial och eftergymnasial nivå i nära samarbete med arbetslivet och kombinerar teori med praktik. Information finns på  https://www.yrkeshogskolan.se. Folkhögskolan har program och kurser på grundläggande, gymnasial och eftergymnasial nivå, information finns på www.folkhögskola.nu. För vuxna som saknar grundläggande eller gymnasial utbildning finns komvux som är en flexibel studieform med både teoretiska ämnen och yrkesutbildningar. Inom komvux finns också möjlighet att studera svenska för invandrare, SFI.

Svenska institutets webbplats www.studyinsweden.se, är anpassad för internationella studenter som vill studera i Sverige.

Länkar:

Som ett led i genomförandet av principen om fri rörlighet för personer, som är en av hörnstenarna i den europeiska konstruktionen, har EU infört en rad praktiska regler för att se till att medborgarna kan resa fritt och enkelt till alla medlemsstater. Att resa i EU med sin bil har blivit mycket mindre problematiskt. Europeiska kommissionen har fastställt en rad gemensamma bestämmelser om ömsesidigt erkännande av körkort, bilförsäkringars giltighet och möjligheten att registrera sin bil i ett värdland.

Ditt körkort i EU

EU har infört en harmoniserad körkortsmodell och ytterligare minimikrav för att få körkort. Syftet är att få bort trafikosäkra förare från Europas vägar – oberoende av var de tar sitt körkort.

Sedan den 19 januari 2013 har alla körkort som utfärdats av EU-länderna samma utseende och egenskaper. Körkorten trycks på ett plastkort som har samma storlek och form som ett kreditkort.

Harmoniserade giltighetstider för körkortshandlingar har införts på mellan 10 och 15 år för motorcyklar och personbilar. På så sätt kan myndigheterna regelbundet uppdatera körkortshandlingarna med nya säkerhetsfunktioner så att de blir svårare att förfalska eller manipulera. På så sätt blir det svårare för förare utan giltigt körkort att lura myndigheterna, både i hemlandet och i andra EU-länder.

Det nya europeiska körkortet skyddar också oskyddade trafikanter genom införandet av stegvis tillträde för motorcyklar och andra motordrivna tvåhjulingar. Med stegvist tillträde avses att förare måste ha erfarenhet av lättare motorcyklar innan de får köra tyngre fordon. Dessutom införs ett särskilt mopedkörkort (kategori AM).

Du kan bara ta körkort i det land där du är permanent bosatt, dvs. där du normalt eller regelbundet bor. Det är i regel det land där du bor under minst 185 dagar varje kalenderår till följd av personlig eller yrkesmässig anknytning.

Om du har personlig eller yrkesmässig anknytning till två eller flera EU-länder är din permanenta bosättningsort den plats till vilken du har personlig anknytning, under förutsättning att du återvänder dit regelbundet. Du behöver inte uppfylla det sista kravet om du bor i ett EU-land för att genomföra en uppgift under en begränsad tid.

Din permanenta bosättningsort ändras inte om du flyttar till ett annat EU-land för att studera vid universitet eller högskola. Du kan dock ansöka om körkort i ditt värdland om du kan bevisa att du har studerat där i minst sex månader.

Registrera din bil i värdlandet

Om du flyttar permanent till ett annat EU-land och tar bilen med dig ska du registrera den i det nya landet. Du måste också betala fordonsskatter där.

Det finns inga gemensamma EU-regler om fordonsregistrering och tillhörande skatter. Vissa länder har regler om befrielse från registreringsavgiften när du flyttar dit permanent från ett annat land och tar med dig bilen.

För att slippa betala avgiften måste du kontrollera vilka tidsfrister och villkor som gäller i det land du vill flytta till.

Kontakta myndigheterna i ditt nya land för att ta reda på vad som gäller: https://europa.eu/youreurope/citizens/vehicles/registration/registration-abroad/index_sv.htm.

Bilförsäkring

EU-medborgare kan försäkra sin bil i vilket EU-land som helst, förutsatt att det valda försäkringsbolaget har tillstånd av värdlandets myndigheter att utfärda sådan försäkring. Ett företag som är etablerat i en annan medlemsstat har endast rätt att sälja en obligatorisk försäkring mot skadeståndsansvar om vissa villkor är uppfyllda. Försäkringen gäller i hela unionen, oavsett var olyckan äger rum.

Beskattning

Mervärdesskatt eller moms på motorfordon betalas normalt i det land där bilen köps, även om momsen på vissa villkor betalas i destinationslandet.

Mer information om vilka regler som gäller när ett fordon förvärvas i ett EU-land och ska registreras i ett annat EU-land finns via denna länk: https://europa.eu/youreurope/citizens/vehicles/registration/taxes-abroad/index_sv.htm.

Uppehållsrätt i högst tre månader

En EU/EES-medborgare har enligt rörlighetsdirektivet rätt att tillfälligt uppehålla sig i en annan medlemsstat under en period om högst tre månader utan att några villkor eller formaliteter måste vara uppfyllda, förutom att personen ska ha ett giltigt pass eller ett nationellt identitetskort. Motsvarande regler gäller för EU/EES-medborgarens familjemedlemmar som är medborgare i ett tredje land och som följer med eller ansluter sig till EU/EES-medborgaren, förutom att familjemedlemmen som är tredjelandsmedborgare ska ha ett giltigt pass.

Uppehållsrätt för längre tid än tre månader

En EU/EES-medborgare har rätt att vistas i en annan medlemsstat i mer än tre månader med uppehållsrätt om han eller hon uppfyller ett antal kriterier. I utlänningslagen definieras uppehållsrätten som en rätt för EU/EES-medborgare och deras familjemedlemmar att vistas i Sverige mer än tre månader utan uppehållstillstånd. Uppehållsrätten inträder automatiskt under förutsättning att vissa villkor är uppfyllda och gäller så länge som villkoren är uppfyllda. En EU/EES-medborgare har uppehållsrätt om han eller hon är arbetstagare eller egen företagare i Sverige, eller är arbetssökande och har en verklig möjlighet att få en anställning eller är inskriven som studerande vid en erkänd utbildningsanstalt i Sverige och har tillgångar för sin och sina familjemedlemmars försörjning samt har en heltäckande sjukförsäkring för sig och sina familjemedlemmar. Även den som har tillräckliga tillgångar för sin och sina familjemedlemmars försörjning och har en heltäckande sjukförsäkring för sig och familjemedlemmarna som gäller i Sverige har uppehållsrätt. 

En EU/EES-medborgare som inte uppfyller kraven för uppehållsrätt måste ha ett uppehållstillstånd för vistelser längre än tre månader.

Personer som är medborgare utanför EU/EES måste ha uppehållstillstånd för att vistas i Sverige i mer än tre månader. Om personen har uppehållsrätt som familjemedlem till en EU/EES-medborgare behöver personen däremot inte ha uppehållstillstånd

Nordiska medborgare får fritt bosätta sig i Sverige. Uppehållstillstånd krävs inte.

I Sverige finns två olika identitetsbeteckningar. För varje folkbokförd person fastställs ett personnummer som identitetsbeteckning. Samordningsnummer är en identitetsbeteckning för den som inte är eller har varit folkbokförd. Samordningsnummer kan tilldelas efter begäran från en statlig myndighet eller en enskild utbildningsanordnare, men också på ansökan av den enskilda personen själv om vissa förutsättningar är uppfyllda. Innan du kan bli folkbokförd eller tilldelas ett samordningsnummer behöver du som huvudregel inställa dig personligen för identitetskontroll.

Om du har för avsikt att stanna och jobba i Sverige minst ett år ska du göra en anmälan om flytt till Sverige till Skatteverket och du kan då bli folkbokförd. Om Skatteverket beslutar att folkbokföra dig, får du ett personnummer. Ditt personnummer eller samordningsnummer behövs i många olika sammanhang i dina kontakter med olika myndigheter.  

Mer information om flytt till Sverige och uppehållsrätt finns på Skatteverkets webbplats, samt på Migrationsverkets hemsida. Mer information om samordningsnummer och personnummer finns på Skatteverkets webbplats.

Länkar:

När du planerar att flytta till Sverige, börja med att skaffa dig så mycket information som möjligt om landet. Det kan gälla skolor, socialförsäkring, boende etc. 

Förbered dig genom att lära dig svenska språket, vilket ofta krävs för att kunna få arbete. Svenska institutet erbjuder kurser i svenska språket på webb och i app.  

 Se till att ha med dig följande dokument när du kommer till Sverige:

• Pass, eller nationellt ID-kort som styrker din identitet 
• CV och betyg och intyg som styrker din utbildning och yrkeserfarenhet (gärna översatta till svenska)
• Dokument som kan styrka familjestatus, t.ex. vigselbevis, födelsebevis
• Dokumentation som visar att du har uppehållsrätt i Sverige. Mer information finns på webssidan Du är medborgare i ett EU- eller EES-land | Skatteverket

Börja söka jobb innan du kommer till Sverige genom att leta efter annonser på webbsajter som Euresportalen eller Platsbanken mm.

Är du berättigad till arbetslöshetsförsäkring i ditt hemland kan du kanske ansöka om att ta med dig den ersättningen för att söka arbete i ett annat land. Du ska då ansöka om intyg U2 i ditt hemland för att finansiera ditt arbetssökande på plats i Sverige under en begränsad period. Du ska i detta fall anmäla dig på Arbetsförmedlingen inom sju dagar från din ankomst till Sverige.

När du bosätter dig i Sverige kontaktar du följande myndigheter: 

• Skatteverket - för folkbokföring, samordningsnummer och skatteregistrering
• Migrationsverket - Om du som EU/EES medborgare har en familjemedlem som själv inte är EU/EES-medborgare och som behöver ansöka om uppehållskort eller permanent uppehållskort. 
• Försäkringskassan om du vill ansöka om en förmån.

Länkar:

Arbetets och sysselsättningens kvalitet – en mycket viktig fråga med stora ekonomiska och humanitära konsekvenser

Goda arbetsvillkor är en viktig förutsättning för de europeiska arbetstagarnas välbefinnande. De

• bidrar till européernas fysiska och psykiska välbefinnande, och
• bidrar till EU:s ekonomiska resultat.

Ur humanitär synvinkel har arbetsmiljöns kvalitet stor inverkan på de europeiska arbetstagarnas allmänna tillfredsställelse med sitt arbete och sitt liv.

Ur ekonomisk synvinkel är goda arbetsvillkor en drivkraft för ekonomisk tillväxt och en förutsättning för EU:s konkurrenskraft. En hög arbetstillfredsställelse är en viktig faktor för att uppnå hög produktivitet i EU:s ekonomi.

En central fråga för EU är därför att främja skapandet och upprätthållandet av en hållbar och trivsam arbetsmiljö – en miljö som främjar de europeiska arbetstagarnas hälsa och välbefinnande och skapar en god balans mellan arbetstid och fritid.

Bättre arbetsvillkor i Europa: ett viktigt mål för EU

Att säkerställa gynnsamma arbetsvillkor för EU-medborgarna är en prioriterad fråga för EU. EU arbetar därför tillsammans med de nationella regeringarna för att säkerställa en trivsam och säker arbetsmiljö. Stöd till medlemsstaterna ges genom

• utbyte av erfarenheter mellan olika länder och gemensamma insatser,
• fastställande av minimikrav för arbetsvillkor och arbetsmiljö som ska tillämpas i hela EU.

Kriterier för arbetets och sysselsättningens kvalitet

För att skapa hållbara arbetsvillkor är det viktigt att fastställa vad som utgör en god arbetsmiljö, och därmed vilka kriterier som ska användas för att bedöma arbetsvillkorens kvalitet.

Europeiska fonden för förbättring av levnads- och arbetsvillkor (Eurofound) i Dublin är som namnet antyder en EU-byrå som tillhandahåller information, råd och sakkunskap om levnads- och arbetsvillkor. Byrån har fastställt flera kriterier för arbetets och sysselsättningens kvalitet, bland annat följande:

• Hälsa och välbefinnande på arbetsplatsen – detta är ett avgörande kriterium, eftersom goda arbetsvillkor förutsätter att man förebygger hälsoproblem på arbetsplatsen, minskar riskexponeringen och förbättrar arbetsorganisationen.
• Möjlighet att förena arbete och fritid – medborgarna bör ges möjlighet att hitta en balans mellan arbetstid och fritid.
• Kompetensutveckling – ett arbete av hög kvalitet ger möjligheter till utbildning, förbättring och karriärmöjligheter

Eurofounds arbete bidrar till planeringen och utformningen av bättre levnads- och arbetsvillkor i Europa.

Arbetsmiljö

Europeiska kommissionen har genomfört ett brett spektrum av åtgärder för att främja en hälsosam arbetsmiljö i EU:s medlemsstater. Bland annat har kommissionen utarbetat en arbetsmiljöstrategi för EU för 2021–2027 i samarbete med nationella myndigheter, arbetsmarknadens parter och icke-statliga organisationer. Strategin innehåller åtgärder för att hantera de förändrade behoven av arbetstagarskydd till följd av den digitala och gröna omställningen, nya anställningsformer och covid-19-pandemin. Samtidigt innehåller strategin även fortsättningsvis åtgärder för att ta itu med traditionella arbetsmiljörisker, såsom risker för olycksfall i arbetet eller exponering för farliga kemikalier.

EU:s arbetsmiljöpolitik syftar till att varaktigt förbättra EU-arbetstagarnas välbefinnande. I den tas hänsyn till arbetsvillkorens fysiska, moraliska och sociala dimensioner samt de nya utmaningar som EU:s utvidgning mot länderna i Central- och Östeuropa innebär. Införandet av arbetsmiljöstandarder på EU-nivå har i hög grad bidragit till att förbättra situationen för arbetstagarna i dessa länder.

Bättre arbetsvillkor genom att fastställa gemensamma minimikrav för alla EU-länder

En förutsättning för att förbättra levnads- och arbetsvillkoren i EU:s medlemsstater är fastställandet av gemensamma arbetsnormer. EU har i arbetsrättsliga lagar och andra författningar fastställt minimikrav för en hållbar arbetsmiljö som nu tillämpas i alla medlemsstater. Skärpningen av dessa normer har stärkt arbetstagarnas rättigheter och är ett av de viktigaste framstegen inom EU:s socialpolitik.

Vikten av öppenhet och ömsesidigt erkännande av examensbevis – ett viktigt komplement till den fria rörligheten för arbetstagare

Möjligheten att få sina kvalifikationer och kompetenser erkända kan spela en avgörande roll när man beslutar sig för att arbeta i ett annat EU-land. Det är därför nödvändigt att utveckla ett europeiskt system som garanterar ömsesidigt erkännande av yrkeskompetens i olika medlemsstater. Ett sådant system är en förutsättning för att förhindra att bristande erkännande av yrkeskvalifikationer blir ett hinder för arbetstagarnas rörlighet inom EU.

Huvudprinciper för erkännande av yrkeskvalifikationer i EU

Som grundprincip bör alla EU-medborgare fritt kunna utöva sitt yrke i vilken medlemsstat som helst. Tyvärr försvåras det praktiska genomförandet av denna princip ofta av nationella krav för att få tillträde till vissa yrken i värdlandet.

För att överbrygga dessa skillnader har EU inrättat ett system för erkännande av yrkeskvalifikationer. Inom ramen för detta system görs en åtskillnad mellan reglerade yrken (yrken för vilka det finns vissa lagstadgade kvalifikationskrav) och yrken som inte är reglerade i värdmedlemsstaten.

Åtgärder för att skapa tydlighet i kvalifikationer i Europa

EU har tagit viktiga steg mot målet att skapa tydlighet i kvalifikationer i Europa:

• Ett ökat samarbete inom yrkesutbildningen i syfte att slå samman alla instrument som syftar till att skapa tydlighet och öppenhet i examens- och utbildningsbevis i ett enda gemensamt användarvänligt verktyg. Detta inbegriper till exempel Europass-cv:n eller Europass-utbildningar.
• Utvecklingen av konkreta åtgärder för erkännande av och kvalitet inom yrkesutbildningen.

Överbryggande av skillnaderna mellan utbildningssystemen i EU

Det finns fortfarande stora skillnader i EU-ländernas utbildningssystem. Denna mångfald har förstärkts efter EU:s senaste utvidgningar, då det tillkom ytterligare länder med olika utbildningstraditioner. Detta gör att det behövs gemensamma regler för att garantera erkännandet av kompetens.

För att överbrygga denna mångfald av nationella kvalifikationsstandarder, utbildningsmetoder och utbildningsstrukturer har Europeiska kommissionen lagt fram en rad instrument som syftar till att säkerställa större öppenhet och erkännande av kvalifikationer för både akademiska och yrkesmässiga ändamål.

1. Den europeiska referensramen för kvalifikationer

Den europeiska referensramen för kvalifikationer är en viktig prioritering för Europeiska kommissionen när det gäller erkännande av yrkeskvalifikationer. Huvudsyftet med referensramen är att upprätta länkar mellan de olika nationella kvalifikationssystemen och garantera ett smidigt överförande och erkännande av examensbevis.

2. Nationella informationscentrum för akademiskt erkännande (Naric)

Ett nätverk av nationella informationscentrum för akademiskt erkännande inrättades 1984 på initiativ av Europeiska kommissionen. De nationella informationscentrumen ger råd om akademiskt erkännande av studieperioder utomlands. Dessa informationscentrum finns i alla EU- och EES-länder och spelar en avgörande roll för erkännandet av kvalifikationer i EU.

3. Det europeiska systemet för överföring av studiemeriter (ECTS)

Det europeiska systemet för överföring av studiemeriter syftar till att underlätta erkännandet av studieperioder utomlands. I systemet, som infördes 1989, beskrivs utbildningsprogram och poäng kopplas till deras komponenter. Systemet utgör ett viktigt komplement till det hyllade utbytesprogrammet Erasmus.

4. Europass

Europass är ett verktyg som ska säkerställa öppenhet när det gäller yrkesfärdigheter. Det består av fem standardiserade dokument:

• En meritförteckning (cv).
• En redigerare för personliga brev.
• Tillägg till utbildningsbevis.
• Tillägg till examensbevis.
• Ett dokument om Europass-rörlighet.

Europass-systemet gör det lätt att förstå färdigheter och kvalifikationer i olika delar av Europa. I alla EU- och EES-länder har nationella Europass-centrum etablerat sig som de främsta kontaktpunkterna för personer som söker information om Europass-systemet.

Anställning

Den svenska arbetsrättslagstiftningen är ett övergripande ramverk. Genom förhandlingar mellan arbetsmarknadens parter kommer arbetsgivare och arbetstagarorganisationer fram till villkoren på arbetsmarknaden. Anställningsvillkoren och lönevillkoren regleras i stor utsträckning i kollektivavtal som utvidgar och bygger på lagstiftningen. I många fall är villkoren bättre, dock aldrig sämre, i kollektivavtalen. De fackliga organisationerna har därför en stark ställning på arbetsmarknaden. De kan ge närmare information och rådgivning när det gäller anställningsförhållanden och villkor.

De olika anställningsformerna regleras i lagen om anställningsskydd (1982:80). En anställning kan vara antingen tillsvidare eller för viss tid, t.ex. ett vikariat eller för ett visst projekt. Det ska framgå av anställningsbeviset vilken typ av anställning du har.

Provanställning i högst sex månader är tillåten enligt lag. En provanställning kan avslutas utan att det finns saklig grund för det. Om provanställningen inte sagts upp övergår den till att bli en tillsvidareanställning. 

Bemanningsföretagen har i grunden samma anställningsformer som andra arbetsgivare, vilket innebär att du kan vara tillsvidareanställd eller ha en tidsbegränsad anställning.

Det finns inga särskilda bestämmelser om deltidsanställning. För deltidsavtal gäller samma bestämmelser som för andra former av anställningsavtal och deltidsanställda har i princip samma rättigheter och skyldigheter som andra anställda. 

Säsongsarbete

Säsongsarbete är en tidsbegränsad anställning där naturens förändringar kräver att du anställs under en viss säsong. Säsongsarbete är vanligt inom sektorer som jordbruk, skogsbruk och turism.

Säsongsarbete är en reguljär anställning enligt lagen om anställningsskydd (1982:80). De närmare villkoren regleras i kollektivavtal för respektive bransch.

Medborgare i länder utanför EU/EES och Schweiz behöver uppehållstillstånd om de ska utföra säsongsarbete i Sverige. För arbete som varar längre än 90 dagar behövs både uppehålls- och arbetstillstånd. Mer information finns på Migrationsverkets webbplats. 

Länkar:

Ett anställningsavtal kan vara muntligt eller skriftligt. Det rekommenderas att alltid be arbetsgivaren om en skriftlig anställningsbekräftelse.

Arbetsgivaren ska skriftligen informera arbetstagaren om anställningsvillkoren om arbetstagaren begär det. Detta ska göras inom en månad efter första anställningsdag och omfatta följande information:

• Arbetsgivarens och arbetstagarens namn och adress, första anställningsdag och arbetsplatsens namn.
• Arbetstagarens arbetsuppgifter och tjänstetitel.
• Om anställningen är begränsad eller gäller tillsvidare.
• Uppsägningstid eller datum när avtalet upphör.
• Lön och löneutbetalningsrutiner.
• Arbetstid och betald semester.
• Gällande kollektivavtal.
• Villkor för utlandsarbete om utlandsarbetet varar längre än en månad.

Arbetsgivaren måste informera arbetstagaren om eventuella ändringar i ovan nämnda villkor med en månads varsel.

Uppsägning

Arbetstagaren kan säga upp sig från sin anställning. Anställningen avslutas då efter en uppsägningstid som vanligen är någon eller några månader. Arbetsgivaren kan bara avsluta en tillsvidareanställning om det finns saklig grund för uppsägningen. Saklig grund är personliga skäl eller arbetsbrist. Om arbetsgivaren vill säga upp dig kan du söka facklig rådgivning. Du behöver vara medlem i en facklig organisation för att kunna få deras hjälp. 

Uppsägningstiden kan variera beroende på anställningstid och ålder. Den regleras i huvudsak i lagen om anställningsskydd men det kan finnas avvikelser i kollektivavtal. Tidsbegränsade anställningsavtal upphör automatiskt vid angiven tidpunkt, utan att arbetsgivaren behöver säga upp kontraktet.

En provanställning kan upphöra efter avtalad tid utan saklig grund för uppsägning. En provanställning kan också sägas upp med 14 dagars varsel från båda sidor, före den överenskomna tiden. 

Länkar:

Personer med funktionsnedsättning

Det finns lagstiftning som skyddar mot diskriminering på olika grunder som omfattar bl. a personer med funktionsnedsättning. Diskrimineringsombudsmannen (DO) är den myndighet som ansvarar för dessa frågor. 

Ungdomar

Minderåriga får ingå anställningsavtal och börja arbeta först under det kalenderår när han eller hon fyller 16 år. Skolplikten ska också ha fullgjorts. Den som har fyllt 13 år får dock utföra lätt arbete som inte är skadligt för den minderåriges hälsa, utveckling eller skolgång. Den som ännu inte fyllt 13 år får inte anlitas till arbete. 

Länkar:

Rådgivning vid start av egen verksamhet ges av Tillväxtverket och av Almi med IFS (Internationella företagarföreningen). Det finns också olika intresseorganisationer och branschorganisationer man kan kontakta. De flesta kommuner har också etableringsservice genom näringslivskontor. Verksamt.se är en samlingssida med olika myndigheters information för start av egen verksamhet i Sverige. 

Länkar:

Det finns ingen lagstiftad minimilön men i en del kollektivavtal finns en lägsta avtalad lön.   

Kollektivanställda arbetare har ofta timlön som är reglerad i kollektivavtalet men det finns undantag. 

Individuell lönesättning tillämpas över en stor del av arbetsmarknaden. Det innebär att man som nyanställd förväntas förhandla om sin ingångslön. De som är medlemmar i en facklig organisation kan få hjälp och rådgivning i samband med löneförhandling. Lönen revideras årligen.

Arbetsgivaren är skyldig att göra avdrag för preliminär skatt. Arbetsgivaren betalar månadsvis den anställdes socialavgifter och gör skatteavdrag. Den anställde har rätt att få en skriftlig lönespecifikation där lönen och gjorda avdrag framgår. 

Länkar:

Den normala arbetstiden i Sverige är högst 40 timmar i veckan. 

Övertid begränsas till 48 timmar under en fyraveckorsperiod eller till 50 timmar under en period på en månad. Den totala övertiden får inte överskrida 200 timmar under en viss ettårsperiod.

Veckovilan ska förläggas till veckoslutet (lördag-söndag). Här finns det emellertid många undantag, t.ex. för skiftarbetare och anställda inom vissa sektorer som transport, handel, turism och offentlig service. Arbetsgivaren är skyldig att se till att regelverket för arbetstid följs.

I många kollektivavtal finns särskilda regler om arbetstid. 

Länkar:

Alla arbetstagare är berättigade till minst 25 dagars betald ledighet, dvs. fem veckors semester, om året. Enligt vissa kollektivavtal kan arbetstagarna även ha rätt till fler dagar med betald ledighet. Nyanställda, som ännu inte tjänat in full semesterrätt, kan få förskottssemester.

Arbetstagare är berättigade till minst fyra veckors sammanhängande ledighet under perioden juni – augusti, om inget annat fastställs i kollektivavtalen. Arbetstagare med viss form av frånvaro, i första hand sjuk- och föräldraledighet, har rätt till betald semesterledighet.

Föräldrar har alltid rätt att vara föräldralediga upp till att barnet fyller 8 år, men måste anmäla föräldraledigheten till arbetsgivaren minst 2 månader i förväg. Gravida kvinnor kan påbörja föräldraledigheten redan 60 dagar före beräknat förlossningsdatum. En förälder eller i vissa fall annan person har rätt att vara helt ledig från arbetet fram till och med det att barnet är 18 månader. Om föräldern eller den andra personen tar ut föräldrapenning finns det rätt att vara föräldraledig ytterligare en tid efter det.

Den andra föräldern eller annan person har rätt till tio dagars ledighet med ersättning i samband med ett barns födelse. 

Förälder eller i vissa fall annan person som har behov av att stanna hemma från sitt arbete för att vårda ett sjukt barn har rätt att vara ledig med tillfällig föräldrapenning. Denna ersättning finns det rätt till först och främst fram tills barnet fyllt 12 år. Men i vissa särskilda fall kan ersättning även utgå för barn äldre än 12 år.

Annan ledighet

Det kan vara möjligt att vara tjänstledig i samband med studier och start av eget företag. Enligt vissa kollektivavtal kan man vara ledig för och familjeangelägenheter (dödsfall, flytt etc.).  

Allmänna helgdagar

Nyårsdagen, Trettondedag jul (6 januari), Långfredagen, Annandag påsk, 1 maj, Kristi Himmelsfärdsdag, Nationaldagen (6 juni), Midsommardagen, Alla helgons dag, Juldagen, Annandag jul är allmänna helgdagar då många arbetsplatser är stängda.

Länkar:

En tidsbegränsad anställning upphör när anställningen går ut. I vissa fall kan arbetstagaren avsluta en tidsbegränsad anställning i förtid, men kontrollera alltid om det är möjligt innan du säger upp dig! Arbetstagaren kan alltid säga upp sig från sin tillsvidareanställning med iakttagande av en uppsägningstid. 

En provanställning kan sägas upp närsomhelst under provanställningen. Om provanställningen inte sagts upp övergår den till en tillsvidareanställning vid provanställningens slut.  

Uppsägning

Arbetsgivaren måste ha giltiga skäl för sin uppsägning, eller saklig grund enligt lagen om anställningsskydd för att kunna avsluta en tillsvidareanställning. Saklig grund är arbetsbrist, t.ex. dålig lönsamhet, eller personliga skäl som misskötsamhet. 

En arbetsgivare anses inte ha skäl för uppsägning om arbetstagaren rimligen kan omplaceras till ett annat arbete. Om en arbetsgivare vill säga upp en tillsvidareanställning, ska detta meddelas skriftligen. Uppsägningsbrevet ska innehålla information om hur arbetstagaren kan bestrida uppsägningen av avtalet. Uppsägningsbrevet skall antingen lämnas över till arbetstagaren personligen eller också sändas med rekommenderad post.

En arbetstagare som vill säga upp anställningsavtalet måste göra det med minst en månads varsel men uppsägningstiden kan vara längre beroende på hur länge man arbetat hos arbetsgivaren och i vissa kollektivavtal. Arbetstagaren är skyldig att arbeta under uppsägningstiden om man inte kommer överens om annat. 

Vid allvarlig misskötsamhet kan arbetsgivaren avskeda arbetstagaren och anställningen upphör omedelbart. 

Om en anställning upphör kan den som blivit arbetslös få ersättning. För att kunna ta del av ersättningen måste du ha arbetat en viss tid i Sverige. För att kunna få ersättning måste man vara medlem i en av arbetslöshetskassorna. Om man inte är medlem betalas endast en väldigt låg ersättning ut. Får att kunna få ersättning ska du anmäla dig som arbetssökande till Arbetsförmedlingen och aktivt söka arbete. 

Pension

Det finns ingen fast pensionsålder men det är vanligt att gå i pension vid 65 års ålder. En arbetstagare kan välja att ta ut pension från 63 år. Det finns ingen övre gräns för hur länge man får arbeta innan man går i pension. En arbetstagare som har fyllt 68 år kan däremot sägas upp utan att arbetsgivaren behöver ha saklig grund. 

Arbetstagare mellan 19-64 år som inte kan arbeta på grund av funktionshinder eller sjukdom kan ha rätt till aktivitetsersättning. 

Länkar:

I Sverige är fackanslutningen av tradition hög. Ungefär 70 procent av alla arbetstagare är med i en fackförening. Det är ingen större skillnad mellan siffrorna för kvinnor och män. 

Fackföreningarna har en långtgående informations- och förhandlingsrätt. En fackförening har t.ex. rätt att förhandla med arbetsgivaren om alla aspekter som rör förhållandet mellan arbetsgivaren och någon av föreningens medlemmar som är eller har varit anställd av arbetsgivaren. Fackföreningarna förhandlar om lön och andra villkor.

Sverige har tre centralorganisationer LO, TCO och SACO: 

• Landsorganisationen i Sverige (LO) är en sammanslutning av 14 nationella fackförbund för arbetare. 
• Tjänstemännens Centralorganisation (TCO) är en sammanslutning av 13 fackförbund för tjänstemän. 
• Sveriges Akademikers Centralorganisation (SACO) är en sammanslutning av 21 fackförbund för akademiker. 

Varje centralorganisation organiserar ett antal fackliga organisationer. Det är till dem du ska vända dig för att få svar på frågor om villkor och löner. För att kunna få hjälp av facket måste du vara medlem. 

Länkar:

Sveriges arbetsmarknad präglas av förhandlingar mellan arbetsmarknadens parter som förhandlar fram kollektivavtal med lön och andra villkor. De lagar som finns är inte så detaljerade och innebär en lägstanivå. Mellan arbetsgivare som tecknat kollektivavtal och arbetstagare råder fredsplikt och strejker och lockout får då inte förekomma. Bara när det är ett avtalslöst tillstånd kan arbetsmarknadens parter ta till stridsåtgärder som strejk och lockout.

En anställd kan inte straffas eller avskedas på grund av att ha gått med i en facklig organisation eller för att ha deltagit i en laglig strejk. Vid en internationell jämförelse är konflikterna på svensk arbetsmarknad få.

En arbetstagare som är involverad i en arbetstvist med sin arbetsgivare, och är medlem i en fackförening, har rätt att få hjälp från sin fackförening. Vid en eventuell rättegång kan fackföreningarna ofta biträda medlemmar som är involverade i arbetstvister eller föremål för disciplinära åtgärder av arbetsgivaren.

De flesta kollektivavtal innehåller en reglering av hur en eventuell tvist ska hanteras. De flesta tvister löses genom förhandling och det är ytterst få tvister som går till domstol.

Med yrkesutbildning avses praktisk verksamhet och kurser med anknytning till ett visst yrke som syftar till att förbereda deltagarna för sina framtida yrkeskarriärer. Yrkesutbildningen är ett bra sätt att få ett yrkesmässigt erkännande och öka sina chanser att få ett arbete. Det är därför viktigt att yrkesutbildningssystemen i Europa tillgodoser medborgarnas och arbetsmarknadens behov för att underlätta tillträdet till arbetsmarknaden.

Yrkesutbildningen har varit en viktig del av EU:s politik ända sedan Europeiska gemenskapen inrättades. Den är också en viktig del av EU:s så kallade Lissabonstrategi, som syftar till att göra Europa till världens mest konkurrenskraftiga och dynamiska kunskapssamhälle. År 2002 bekräftade Europeiska rådet denna viktiga roll och fastställde ytterligare ett ambitiöst mål – att senast 2010 ska en världsomfattande renommé för det europeiska utbildningssystemet – genom att lansera ett antal initiativ i världsklass, särskilt genom att stärka samarbetet på yrkesutbildningsområdet.

Den 24 november 2020 antog rådet en rekommendation om yrkesutbildning för hållbar konkurrenskraft, social rättvisa och motståndskraft.

Rekommendationen innehåller viktiga principer för att säkerställa en flexibel yrkesutbildning som snabbt kan anpassas till arbetsmarknadens behov och som erbjuder lärande av hög kvalitet, för både ungdomar och vuxna.

Rådet lägger stor vikt vid ökad flexibilitet i yrkesutbildningen, fler möjligheter till lärande på arbetsplatsen, fler lärlingsplatser och bättre kvalitetssäkring.

Rekommendationen innebär också en uppdatering av den europeiska referensramen för kvalitetssäkring av yrkesutbildning (Eqavet) med nya kvalitetsindikatorer och deskriptorer. Den innebär också att den tidigare Eqavet-rekommendationen upphävs.

För att främja dessa reformer stöder kommissionen yrkeskunskapscentrum där lokala partner tillsammans kan utveckla så kallade kompetensekosystem för att bidra till regional, ekonomisk och social utveckling, innovation och strategier för smart specialisering.

Erasmus+

Erasmus+ är EU:s program för stöd till utbildning, ungdom och idrott i Europa.

Programmets budget uppgår preliminärt till 26,2 miljarder euro. Den är nästan dubbelt så stor som för det tidigare programmet (2014–2020).

Erasmusprogrammet 2021–2027 har ett starkt fokus på social delaktighet, den gröna och digitala omställningen samt ungas delaktighet i det demokratiska livet.

Programmet stöder arbetet med och prioriteringarna för det europeiska området för utbildning, handlingsplanen för digital utbildning och den europeiska kompetensagendan. Programmet

• stöder även den europeiska pelaren för sociala rättigheter,
• genomför EU-strategin för ungdomar 2019–2027,
• utvecklar idrottens europeiska dimension.

Vem får delta? Ta reda på mer här.

Vuxenutbildning och livslångt lärande i Europa

Livslångt lärande är en process som omfattar alla former av utbildning – formell, informell och icke-formell – och sträcker sig från förskoletiden till efter pensioneringen. Syftet är att göra det möjligt för människor att utveckla och upprätthålla nyckelkompetenser under hela livet och att ge medborgarna möjlighet att röra sig fritt mellan olika arbeten, regioner och länder. Det livslånga lärandet är också ett centralt inslag i den ovannämnda Lissabonstrategin, eftersom det är avgörande för den personliga utvecklingen och för ökad konkurrenskraft och anställbarhet. EU har antagit flera instrument för att främja vuxenutbildning i Europa.

Ett europeiskt område för livslångt lärande

För att förverkliga det livslånga lärandet i Europa har Europeiska kommissionen satt som mål att skapa ett europeiskt område för livslångt lärande. Här fokuserar kommissionen på att identifiera både de studerandes och arbetsmarknadens behov för att göra utbildningen mer tillgänglig och för att därefter upprätta partnerskap mellan offentliga förvaltningar, leverantörer av utbildningstjänster och det civila samhället.

Detta EU-initiativ bygger på målsättningen att tillhandahålla grundläggande färdigheter – genom att stärka rådgivnings- och informationstjänsterna på europeisk nivå och genom att erkänna alla former av lärande, inbegripet formell, informell och icke-formell utbildning.

EU-organisationer som främjar yrkesutbildning i Europa

I syfte att möjliggöra samarbete och utbyte på yrkesutbildningsområdet har EU inrättat specialiserade organ som arbetar med yrkesutbildning.

Europeiska centrumet för utveckling av yrkesutbildning (Cedefop/Centre Européen pour le Développement de la Formation Professionnelle) inrättades 1975 som en specialiserad EU-byrå för främjande och utveckling av yrkesutbildning i Europa. Det har sitt säte i Thessaloniki i Grekland och bedriver forskning och analys om yrkesutbildning och sprider sin sakkunskap till olika europeiska partner, t.ex. forskningsinstitut, universitet och utbildningsinstitutioner.

Europeiska yrkesutbildningsstiftelsen inrättades 1995 och arbetar i nära samarbete med Cedefop. Stiftelsens uppdrag är att stödja partnerländer (från länder utanför EU) i arbetet med att modernisera och utveckla sina yrkesutbildningssystem.

Livskvalitet – högst upp på EU:s socialpolitiska dagordning

Goda levnadsvillkor är beroende av en rad olika faktorer, såsom kvalitativa hälso- och sjukvårdstjänster, utbildningsmöjligheter eller bra transportmedel, för att bara nämna några aspekter som påverkar medborgarnas dagliga liv och arbete. EU har föresatt sig att ständigt förbättra livskvaliteten i alla medlemsstater och att beakta de nya utmaningarna i dagens Europa, såsom socialt utanförskap eller en åldrande befolkning.

Sysselsättning i Europa

En viktig prioritering för Europeiska kommissionen är att förbättra sysselsättningsmöjligheterna i Europa. I syfte att komma till rätta med arbetslöshetsproblemet och öka rörligheten mellan arbetstillfällen och regioner håller man på EU-nivå på att utveckla och genomföra en rad olika initiativ för att stödja den europeiska sysselsättningsstrategin. Exempel på dessa är det europeiska nätverket för arbetsförmedlingar (Eures) och kompetenskartan för EU.

Hälsa och sjukvård i EU

Hälsa är ett omhuldat värde som påverkar människors vardag och därför är en viktig prioritering för alla européer. En hälsosam miljö är avgörande för vår personliga och yrkesmässiga utveckling, och EU-medborgarna ställer allt större krav på hälsa och säkerhet på arbetsplatsen och tillhandahållandet av kvalitativa hälso- och sjukvårdstjänster. De kräver att snabbt och enkelt få tillgång till sjukvård när de reser inom EU. EU:s hälso- och sjukvårdspolitik syftar till att tillgodose dessa behov.

Europeiska kommissionen har utvecklat en samordnad strategi för hälso- och sjukvårdspolitiken och genomfört en rad initiativ som kompletterar de nationella myndigheternas insatser. EU:s gemensamma insatser och mål ingår i EU:s hälsoprogram och hälsostrategier.

Det nuvarande programmet EU för hälsa (2021–2027) är EU:s ambitiösa program för att hantera följderna av covid-19. Pandemin har slagit hårt mot patienterna, vårdpersonalen och hälso- och sjukvården i EU. Det nya programmet EU för hälsa syftar utöver krishantering även till att öka hälso- och sjukvårdssystemens motståndskraft.

EU för hälsa, som inrättades genom förordning (EU) 2021/522, tillhandahåller finansiering till stödberättigade enheter, hälsoorganisationer och icke-statliga organisationer från EU-länder eller länder utanför EU som är associerade till programmet.

Inom ramen för EU för hälsa kommer EU att investera 5,3 miljarder euro i löpande priser i åtgärder som har ett mervärde för EU, kompletterar EU-ländernas politik och uppnår ett eller flera av målen för EU för hälsa:

1. Förbättra och främja hälsan i EU.

• Stödja sjukdomsförebyggande och hälsofrämjande åtgärder.
• Stödja internationella hälsoinitiativ och internationellt hälsosamarbete.

2. Hantera gränsöverskridande hot mot människors hälsa.

• Främja förebyggande, beredskap och insatser vid gränsöverskridande hot mot människors hälsa.
• Komplettera nationell lagring av krisnödvändiga produkter.
• Upprätta en reserv av hälso- och sjukvårdspersonal och stödpersonal.

3. Förbättra läkemedel, medicintekniska produkter och krisnödvändiga produkter.

• Förbättra tillgången till ekonomiskt överkomliga läkemedel, medicintekniska produkter och krisnödvändiga produkter.

4. Stärka hälso- och sjukvårdssystemen och förbättra deras resiliens och resurseffektivitet.

• Främja användningen av hälsodata och digitala verktyg och tjänster, samt främja den digitala omvandlingen av hälso- och sjukvården.
• Öka tillgången till hälso- och sjukvård.
• Utveckla och genomföra EU:s hälsoskyddslagstiftning och evidensbaserat beslutsfattande.
• Främja integrerat arbete mellan ländernas hälso- och sjukvårdssystem.

Utbildning i EU

Utbildningen i Europa är på samma gång djupt rotad och vitt skiftande. Redan 1976 beslutade utbildningsministrarna att inrätta ett informationsnätverk för att bättre förstå utbildningspolitiken och utbildningssystemen i de nio medlemsländerna i den dåvarande Europeiska gemenskapen. Detta återspeglade principen att de nationella utbildningssystemens särdrag bör respekteras fullt ut, samtidigt som samordningen mellan utbildnings- och sysselsättningssystemen bör förbättras. Eurydice, informationsnätverket om utbildning i Europa, lanserades formellt 1980.

År 1986 vändes uppmärksamheten från informationsutbyte till studentutbyte i samband med lanseringen av Erasmusprogrammet, som nu vuxit till programmet Erasmus+, som ofta nämns som ett av EU:s mest framgångsrika initiativ.

Transport i EU

Transporter var ett av den dåvarande Europeiska gemenskapens första gemensamma politikområden. Sedan 1958, när Romfördraget trädde i kraft, har EU:s transportpolitik inriktats på att undanröja gränshinder mellan medlemsstaterna för att därigenom göra det möjligt för människor och varor att röra sig snabbt, effektivt och billigt.

Denna princip har ett nära samband med EU:s centrala mål om en dynamisk ekonomi och ett sammanhållet samhälle. Transportsektorn genererar 10 procent av EU:s välstånd mätt i bruttonationalprodukt (BNP), vilket motsvarar cirka en biljon euro per år. Den skapar också mer än tio miljoner arbetstillfällen.

Schengenområdet

Genom Schengenkonventionen, som trädde i kraft i mars 1995, avskaffades gränskontrollerna inom konventionsstaternas område och en enda yttre gräns inrättades, där kontroller måste utföras enligt gemensamma regler.

I dag omfattar Schengenområdet de flesta EU-länder, utom Bulgarien, Kroatien, Cypern, Irland och Rumänien. Bulgarien, Kroatien och Rumänien håller dock för närvarande på att ansluta sig till Schengenområdet och tillämpar redan Schengenregelverket i stor utsträckning. Dessutom har även tredjeländerna Island, Norge, Schweiz och Liechtenstein anslutit sig till Schengenområdet.

Lufttransport

Inrättandet av en inre marknad för lufttransporter har inneburit lägre priser och ett större utbud av flygbolag och tjänster för passagerare. EU har också infört ett antal rättigheter för att säkerställa att flygpassagerare behandlas korrekt.

Flygpassagerares rättigheter

Som flygpassagerare har man vissa rättigheter när det gäller information om flygningar och bokningar, skador på bagage, förseningar och inställda flyg, nekad ombordstigning, kompensation vid olyckor eller problem vid paketresor. Dessa rättigheter gäller reguljära flygningar och charterresor med ett EU-flygbolag, både inrikes och utrikes, från en flygplats inom EU eller till en flygplats inom EU från en flygplats utanför EU.

Järnvägstransport

Under de senaste 25 åren har kommissionen arbetat mycket aktivt med att föreslå en omstrukturering av den europeiska marknaden för järnvägstransporter i syfte att stärka järnvägens ställning i förhållande till andra transportsätt. Kommissionens insatser har varit inriktade på tre viktiga områden som alla är avgörande för utvecklingen av en stark och konkurrenskraftig järnvägstransportindustri:

1. Att öppna marknaden för järnvägstransporter för konkurrens.
2. Att förbättra de nationella nätens interoperabilitet och säkerhet.
3. Att utveckla infrastrukturen för järnvägstransporter.

Sverige är en konstitutionell monarki med parlamentariskt styrelseskick. En kung eller drottning är statschef, men riksdagen och regeringen har makten. Statschefen har i huvudsak en representativ funktion. Riksdagen väljs direkt av folket vart fjärde år. Följande åtta partier sitter i riksdagen under mandatperioden 2022–2026: Socialdemokraterna, Moderaterna, Sverigedemokraterna, Centerpartiet, Vänsterpartiet, Kristdemokraterna, Liberalerna och Miljöpartiet. Sverige har allmän rösträtt från och med 18 års ålder. Valdeltagandet i riksdagsvalen ligger av tradition på en mycket hög nivå. Det var runt 84 procent i valet 2022.

Riksdagen utser en statsminister, som får i uppdrag att bilda en regering och utse de statsråd som ska ingå i regeringen. Regeringen styr Sverige genom att den verkställer riksdagens beslut och tar initiativ till nya lagar eller lagändringar. Riksdagen fattar beslut och kontrollerar regeringen. Regeringsformen, en av Sveriges fyra grundlagar, slår fast hur Sverige ska styras. Övriga grundlagar är tryckfrihetsförordningen, yttrandefrihetsgrundlagen och successionsordningen.

Sverige har en statlig polis och ett domstolsväsende som består av tingsrätter (lokal nivå), hovrätter (regional nivå) och högsta domstolen (nationell nivå). 

För skatte- och förvaltningsärenden finns förvaltningsrätter, kammarrätter och högsta förvaltningsdomstolen, som liksom högsta domstolen är högsta instans.

För medborgarna finns så kallade ombudsmän, t.ex. Diskrimineringsombudsmannen (DO) och Justitieombudsmannen (JO), som ska kontrollera att medborgarnas rättssäkerhet säkerställs.  

Arbetsförmedlingen är den offentliga arbetsmarknadsmyndigheten i Sverige. Myndigheten ska genomföra riksdagens och regeringens mål för arbetsmarknadspolitiken och både hjälpa arbetssökande att hitta jobb och företag att hitta rätt kompetens. Arbetsförmedlingens huvudkontor finns i Stockholm. Organisationen leds av en generaldirektör.

Länkar:

Genomsnittslönen för samtliga yrken under 2022 var 38 300 SEK/månad före skatt. Lönerna är generellt sett högre i privat jämfört med offentlig sektor. Skillnader mellan olika yrken är stor. Högre chefer inom bank, finans och försäkring hade den högsta medellönen på 150 100 SEK/månad före skatt. Yrket med den lägsta medellönen var övrig hemservicepersonal m.fl med medellön på  23 400 SEK/mån före skatt.

Kvinnor tjänar i genomsnitt 90 procent av vad män tjänar. Löneskillnaden är alltså 10 procentenheter. En del av skillnaden beror på att kvinnor och män har olika yrken, jobbar i olika delar av arbetsmarknaden eller har olika utbildningar och arbetstid.

Medlingsinstitutet ansvarar för den officiella lönestatistiken i Sverige. 

Det svenska skattesystemet består av en rad direkta och indirekta skatter och avgifter. De viktigaste direkta skatterna är statlig och kommunal inkomstskatt. De viktigaste indirekta skatterna är moms och punktskatter på vissa varor, t.ex. alkohol och tobak. Nästan alla varor och tjänster är momsbelagda och momssatsen ligger normalt på 25 procent. Det finns även momssatserna 12 procent och 6 procent. Det är t.ex. 12 procent på mat och 6 procent på persontransporter. 

Anställningsinkomster som understiger 24 238 (2024) SEK/år är skattefria.

Merparten av de fysiska personernas inkomstskatt går till kommunerna. Om den beskattningsbara inkomsten överstiger 598 500(2024) SEK/år betalas statlig inkomstskatt med 20 % på det överstigandet beloppet. 

Avgifterna till socialförsäkringarna betalas av arbetsgivaren via arbetsgivaravgifter. De medför alltså inga ytterligare avdrag på lönen.

Inkomstskatt betalas också på arbetslöshetsförmåner, sjukpenning, pensioner och liknande inkomstkällor.

Både fysiska och juridiska personer är skyldiga att lämna inkomstdeklaration till Skatteverket varje år, i regel senast 2 maj. 

Din inkomst minus grundavdrag och avdrag för vissa kostnader utgör din beskattningsbara inkomst.  

Om du bor utomlands och vistas i Sverige kortare tid än 6 månader ska du betala särskild inkomstskatt, s.k. SINK. SINK är en definitiv källskatt med 25 % på anställningsinkomster och du behöver därför inte lämna inkomstdeklaration för sådana inkomster. Vänd dig till Skatteverket för mer information.

Mer information om skatterna i Sverige finns på www.skatteverket.se 

Länkar:

En ensamstående persons månatliga levnadskostnader, exklusive hyra för lägenhet eller motsvarande boendekostnad, ligger år 2024 på 13 120 SEK/mån, enligt de beräkningar som har gjorts av Swedbank. Dessa kostnader avser nödvändig baskonsumtion för mat, kläder, hygien, hälso- och sjukvård, idrott, bil, fritidsaktiviteter, lokala resor, försäkring, elektricitet, telefon osv. De inkluderar inte kostnader för t.ex. boende, semester, glasögon och inte heller för nyinköp såsom gardiner, dator eller TV. 

Via Konsumentverkets webbplats kan du som konsument få vägledning, råd och information som rör privatekonomi, hushållsbudget, rättigheter du har när du köper varor och tjänster m.m.

Länkar:

Att hyra 

Möjligheten att hitta hyreslägenheter varierar mycket från kommun till kommun. I storstäderna finns det en lägre andel hyreslägenheter, samtidigt som hyrorna där ligger betydligt över genomsnittet för landet. 

Genomsnittshyra för en lägenhet på 70 kvm år 2024 var ca 7 222 SEK/mån enligt Hyresgästföreningen. Vitvaror, värme och vatten ingår vanligtvis i hyran. 

Att äga 

Medelpris i riket för villor var 3 699 000 SEK (mars 2023). Priserna i Stockholm var ungefär det dubbla. 

Bostadsrätt.

En bostadsrättförening är en ekonomisk förening, vars medlemmar gemensamt äger och förvaltar hus, mark och gemensamma utrymmen. När du köper en bostadsrättslägenhet blir du, efter godkännande, medlem i bostadsrättsföreningen. Du betalar en kapitalinsats till säljaren och en månatlig avgift till föreningen för gemensamma drifts- och underhållskostnader.

Medelpris i riket för bostadsrätter låg på 43 500kr/kvm (april 2024).  Det är stora variationer över landet, speciellt i storstadsområdena ligger priset högre. 

Lokala och nationella tidningar, liksom olika webbplatser såsom till exempel Hemnet har annonser för bostäder att hyra eller köpa. Kommunerna har ofta information om hyresbostäder på deras hemsidor.  

Kostnader för räntor på bostadslån är avdragsgilla och ger en reduktion på skatten, se vidare Skatteverkets hemsida.

Länkar:

Alla personer som är bosatta i Sverige omfattas av det nationella sjukvårdssystemet. Huvudman för den offentliga sjukvården är landstingen/regionerna och kommunerna. Försäkringskassan administrerar det statliga tandvårdsstödet. 

Sjukvårdssystemet står för merparten av kostnaderna för läkarbesök, sjukhusvistelse och laboratorieavgifter. Mödra- och barnavården är kostnadsfri.

För läkarvård och sjukhusvistelse betalas en patientavgift. Avgiftens storlek fastställs av regionerna och kan variera beroende på vilka sjukvårdstjänster som tillhandahålls respektive mellan de olika regionerna. Medborgare i EU/EES-länder, Schweiz samt Storbritannien och i vissa fall tredjelandsmedborgare som arbetar i Sverige har rätt till tandvård och hälso- och sjukvård i Sverige på samma villkor som de som är bosatta i Sverige.  

Läkare

Vid sjukdom tar man kontakt med en vårdcentral när man behöver träffa en läkare eller distriktssköterska. 

År 2023 varierar patientavgiften mellan 100 SEK och 400 SEK, men det finns ett högkostnadsskydd i öppenvården på 1400kr/år. Du kan också boka tid hos en privatpraktiserande läkare. Observera att alla privatpraktiserande läkare inte har vårdavtal med regioner, d.v.s. ett besök hos dessa läkare är betydligt dyrare än hos läkare med vårdavtal.

Sjukhus

Om du är allvarligt eller akut sjuk kan du åka till sjukhusets akutmottagning.  Ring gärna Sjukvårdsupplysningen på 1177 först och be om råd. Remiss till specialist eller till sjukhus får du av en läkare inom primär- eller akutsjukvården. Patientavgift när du är inlagd på sjukhus är högst 130 SEK/dag.

Läkemedel

Läkemedel köps på apotek. När man köper receptbelagda läkemedel betalar man ett rabatterat pris. Högkostnadsskyddet innebär att du högst betalar 2850 SEK/år. Vissa receptfria läkemedel säljs av andra affärer än apoteken. Receptbelagda läkemedel är kostnadsfria för barn under 18 år. 

Tandläkare

Tandvård är gratis för barn och ungdomar till det år som barnet eller ungdomen fyller 23 år , därefter får man betala hela eller delar av tandvården själv. Det finns högkostnadsskydd.

Den offentliga tandvården finner du hos ”Folktandvården”. Det är dock lika vanligt som vuxen att besöka privatpraktiserande tandläkare som är anslutna till det offentliga systemet. 

Akuta situationer

I akuta fall ringer du 112.  Det är samma nummer för hela landet och det gäller för ambulans, brandkår, polis, giftinformation och jourhavande tandläkare.

Länkar:

Den svenska skolgången består av en tioårig obligatorisk grundskola, som inleds vid 6 års ålder med förskoleklass. Därefter finns en treårig frivillig gymnasieskola. Merparten av eleverna från grundskolan fortsätter till gymnasieskolan. Där finns både högskoleförberedande program och yrkesprogram. 

Grundskolan och gymnasieskolan drivs oftast i kommunal regi men efter statliga läroplaner och tillsyn. Det finns också ett antal fristående skolor som även de finansieras av offentliga medel.

Internationella skolor

Det finns ett antal internationella skolor med undervisning på annat språk än svenska. Internationella skolor bedrivs enligt ett annat lands läroplan eller en internationell läroplan. Det finns också skolor som bedriver undervisning på engelska men följer svensk läroplan. 

Högre utbildning

Sökande till universitet eller högskolor skall normalt ha fullständig gymnasiebehörighet i Sverige eller utomlands.

De flesta universitet och högskolor i Sverige drivs av staten. Det finns universitet och högskolor på mer än tjugu orter runtom i landet. För EU/EES-medborgare samt medborgare i Schweiz kostar det ingenting att studera vid svenska universitet och högskolor förutom en liten registreringsavgift.  Kurslitteraturen måste du låna eller köpa själv. Många studerande får statligt studiebidrag och tar ut statligt lån för att kunna försörja sig under studietiden. Denna studiefinansiering administreras av Centrala studiestödsnämnden (CSN).

Vuxenutbildning

Sveriges kommuner anordnar vuxenutbildning. Inom vuxenutbildningen kan du läsa utbildningen svenska för invandrare (sfi), kurser som motsvarar grundskola och gymnasieskola läsa in en gymnasieexamen och komplettera din behörighet till vidare studier. Det går också att få en yrkesutbildning. Undervisningen är kostnadsfri, men en avgift för undervisningsmaterialet kan tas ut. 

Folkhögskolor

En särskild nordisk form av vuxenutbildning är folkhögskolan, som ofta bedrivs i internatform. Skolorna ägs av landstingen eller av ideella föreningar som till exempel fackföreningar, kyrkor och nykterhetsorganisationer. De bestämmer själva kursutbudet och kan erbjuda ett stort utbud av teoretiska kurser, konstnärliga ämnen, internationella frågor och miljövård.

Länkar:

Sverige har traditionellt räknats som ett kristet land, tillhörande den evangelisk-lutherska tron, men är idag snarare att betrakta som ett sekulärt land. Många helger och traditioner har därför kristna rötter. Andra traditioner är kopplade till årstiderna.   

Fritidsaktiviteter i naturen är viktiga för de flesta svenskar och den s.k. allemansrätten ger dig rätt att vistas i skog och mark. Naturvårdsverket har mer information om vad du får och inte får göra på andra personers mark. 

Populära idrotter är fotboll, handboll, ishockey, gymnastik, ridning, tennis, innebandy, skidåkning och golf. 

Alla svenska kommuner har offentliga bibliotek med utbildade bibliotekarier. Det kostar ingenting att låna böcker, filmer eller musik. 

Arbetsplatser i Sverige har i allmänhet relativt platta organisationer med betoning på alla medarbetares eget ansvar och initiativ. Arbetsplatser eftersträvar vanligen så få beslutsnivåer som möjligt. I de allra flesta fall tilltalar alla varandra ”du” och med förnamn, vilket också påverkar relationen chef/ medarbetare. 

Strävan efter jämställdhet mellan könen är viktig i svenskt samhälle. 

Svenska institutet har omfattande information om svensk kultur och samhälle på Sveriges officiella webbplats sweden.se.. Myndigheten publicerar också trycksaker om Sverige. 

Länkar:

Födsel

De flesta barn föds på sjukhus. Inom tre månader skall föräldrarna ansöka om barnets namn till Skatteverket. 

Äktenskap

Du måste vara minst 18 år för att ingå äktenskap. Vigseln kan vara kyrklig eller borgerlig. Många par lever tillsammans i ett samboförhållande. Sambolagen reglerar frågor om gemensam bostad och gemensamma ägodelar. Sambopar ärver inte varandra. Sedan 1 maj 2009 kan även personer av samma kön ingå äktenskap.  

Skilsmässa

Om båda makarna vill skiljas, kan skilsmässan gå igenom direkt. Om bara den ena maken vill skiljas, eller om det finns barn under 16 år, krävs en betänketid på minst sex månader.     

Dödsfall

När någon dör i Sverige måste en läkare utfärda ett bevis om dödsfallet och ett intyg om dödsorsaken. Begravningsbyråer kan ge råd och anordna begravningsceremonier – religiösa eller civila. Deras verksamhet är kommersiell. 

Länkar:

Sverige har bra vägar och ett omfattande nätverk med flyg-, tåg- och busskommunikationer. De flesta regioner har ett utvecklat kollektivtrafiksystem som gör det möjligt att resa med buss eller tåg. I de flesta storstäder och i många mindre städer finns det välfungerande kollektivtrafik. Du kan ofta få rabatt genom att köpa månadskort, eller klippkort på regional- och lokalbussar eller tåg.

Stockholm och Göteborg har infört trängselskatt för biltrafiken. Syftet är att minska trängseln och förbättra miljön. I övrigt är utnyttjandet av det svenska vägnätet kostnadsfritt med några undantag till exempel Öresundsbron mellan Danmark och Sverige och Svinesundsbron mellan Sverige och Norge, som är avgiftsbelagda.  

Många av Sveriges städer har tågförbindelser. De flesta tåg är tillgängliga även för rullstolsburna. Det finns både offentliga och privata bussnät. Priset på resan varierar beroende på när och var du köper biljetten och hur långt du ska åka osv. Det är oftast billigast att boka biljett via internet.  

För att komma ut till vissa öar utmed Sveriges kust eller i Sveriges sjöar måste du ta båt eller vägfärja.

Länkar: