Arbets- och levnadsvillkor: Sverige

​​​​​Genomförande

Som trainee blir du i de allra flesta fall anställd på heltid vid ett företag, myndighet eller i en organisation. Den vanligaste typen av anställning är tillsvidareanställning men vissa erbjuder även projektanställningar.

Levnads- och arbetsvillkor

/

Var hittar man möjligheter

Olika webbplatser utannonserar traineeannonser så som: 

Finansiering och stöd

/

Levnads- och arbetsvillkor

/

Var hittar man möjligheter

Mer information:

Finansiering och stöd

Både lärlingsutbildningen i gymnasieskolan och den för vuxenstuderande är studiemedelsberättigad. På CSN:s hemsida hittar du information om hur det fungerar med studiemedel och hur du ansöker.

Bostadskostnaderna kan variera i Sverige beroende på standard och geografiskt läge. Det är svårt att hitta bostad i de större städerna och priserna är över genomsnittet för landet. 

I storstäderna finns det fler bostäder att köpa och mycket få att hyra, vilket har lett till höga hyreskostnader. Du hittar ditt boende i första hand via internet som till exempel på webbplatsen blocket.se. Beroende på vilken typ av boende du väljer, hyra eller eget ägande, kan du också kontakta lokala eller regionala fastighetsägare, privata såväl som kommunala. Vissa kommuner har egna bostadsförmedlingar Vill du köpa en bostad finns till exempel webbplatsen Hemnet och Booli där många bostäder annonseras ut.

Länkar:

På Skolverkets webbplats för studie- och yrkesvägledning, Utbildningsguiden, finns samlad information om skolor och utbildning i Sverige, från för- och grundskola till gymnasium och utbildning för vuxna inklusive högre utbildning.  Det finns bland annat information om hur man ansöker om en plats på en skola, förskola eller fritidshem och verktyg för att jämföra olika skolor med varandra. På Utbildningsguiden finns också verktyg som stödjer den som söker utbildning i dennes beslut om studie- och yrkesval.

Grundskoleutbildning i Sverige är obligatorisk och kostnadsfri för alla barn i åldrarna 6–16 år. Staten bekostar den största delen av svensk barnomsorg. Föräldrar betalar en avgift i förhållande till den gemensamma inkomsten, upp till ett avgiftstak. Förskolan eller annan pedagogisk verksamhet som exempelvis familjedaghem är avsedd för barn som inte börjat grundskolan, medan omsorg för skolbarn, fritidshem, är avsedd för barn som börjat skolan. Förskolor, skolor och fritidshem kan vara kommunala eller fristående. Mer fakta om barnomsorg och grundskola, gymnasieskola och komvux (kommunal vuxenutbildning) samt adresser och kontaktuppgifter hittar man på respektive kommuns webbplats.

Gymnasieutbildning i Sverige är frivillig men en hög andel elever mellan 16-19 år i Sverige går något program inom gymnasieskolan. Det finns 18 nationella program med inriktning mot olika yrken eller ämnesområden. För vuxna finns gymnasial utbildning motsvarande de program och ämnen som finns inom gymnasieskolan på komvux. För att vara behörig ska eleven ha godkända betyg från grundskola bland annat i svenska, engelska och matematik. Mer om behörighet till gymnasium eller komvux finns att läsa på Utbildningsguiden. 

Information om högskolor och universitet i Sverige finns på Universitet och högskolerådets webbplatser www.uhr.se och www.studera.nu samt på Skolverkets Utbildningsguiden https://utbildningsguiden.skolverket.se. Information och ansökan till universitet och högskola finns på www.antagning.se. Andra studiemöjligheter för vuxna är yrkeshögskola och folkhögskola. Yrkeshögskolan utbildar på gymnasial och eftergymnasial nivå i nära samarbete med arbetslivet och kombinerar teori med praktik. Information finns på  https://www.yrkeshogskolan.se. Folkhögskolan har program och kurser på grundläggande, gymnasial och eftergymnasial nivå, information finns på www.folkhögskola.nu. För vuxna som saknar grundläggande eller gymnasial utbildning finns komvux som är en flexibel studieform med både teoretiska ämnen och yrkesutbildningar. Inom komvux finns också möjlighet att studera svenska för invandrare, SFI. 

Svenska institutets webbplats www.studyinsweden.se, är anpassad för internationella studenter som vill studera i Sverige.

Länkar:

Som ett led i genomförandet av principen om fri rörlighet för personer, som är en av hörnstenarna i den europeiska konstruktionen, har EU infört en rad praktiska regler för att se till att medborgarna kan resa fritt och enkelt till alla medlemsstater. Att resa i EU med sin bil har blivit mycket mindre problematiskt. Europeiska kommissionen har fastställt en rad gemensamma bestämmelser om ömsesidigt erkännande av körkort, bilförsäkringars giltighet och möjligheten att registrera sin bil i ett värdland.

Ditt körkort i EU

EU har infört en harmoniserad körkortsmodell och ytterligare minimikrav för att få körkort. Syftet är att få bort trafikosäkra förare från Europas vägar – oberoende av var de tar sitt körkort.

Sedan den 19 januari 2013 har alla körkort som utfärdats av EU-länderna samma utseende och egenskaper. Körkorten trycks på ett plastkort som har samma storlek och form som ett kreditkort.

Harmoniserade giltighetstider för körkortshandlingar har införts på mellan 10 och 15 år för motorcyklar och personbilar. På så sätt kan myndigheterna regelbundet uppdatera körkortshandlingarna med nya säkerhetsfunktioner så att de blir svårare att förfalska eller manipulera. På så sätt blir det svårare för förare utan giltigt körkort att lura myndigheterna, både i hemlandet och i andra EU-länder.

Det nya europeiska körkortet skyddar också oskyddade trafikanter genom införandet av stegvis tillträde för motorcyklar och andra motordrivna tvåhjulingar. Med stegvist tillträde avses att förare måste ha erfarenhet av lättare motorcyklar innan de får köra tyngre fordon. Dessutom införs ett särskilt mopedkörkort (kategori AM).

Du kan bara ta körkort i det land där du är permanent bosatt, dvs. där du normalt eller regelbundet bor. Det är i regel det land där du bor under minst 185 dagar varje kalenderår till följd av personlig eller yrkesmässig anknytning.

Om du har personlig eller yrkesmässig anknytning till två eller flera EU-länder är din permanenta bosättningsort den plats till vilken du har personlig anknytning, under förutsättning att du återvänder dit regelbundet. Du behöver inte uppfylla det sista kravet om du bor i ett EU-land för att genomföra en uppgift under en begränsad tid.

Din permanenta bosättningsort ändras inte om du flyttar till ett annat EU-land för att studera vid universitet eller högskola. Du kan dock ansöka om körkort i ditt värdland om du kan bevisa att du har studerat där i minst sex månader.

Registrera din bil i värdlandet

Om du flyttar permanent till ett annat EU-land och tar bilen med dig ska du registrera den i det nya landet. Du måste också betala fordonsskatter där.

Det finns inga gemensamma EU-regler om fordonsregistrering och tillhörande skatter. Vissa länder har regler om befrielse från registreringsavgiften när du flyttar dit permanent från ett annat land och tar med dig bilen.

För att slippa betala avgiften måste du kontrollera vilka tidsfrister och villkor som gäller i det land du vill flytta till.

Kontakta myndigheterna i ditt nya land för att ta reda på vad som gäller: https://europa.eu/youreurope/citizens/vehicles/registration/registration-abroad/index_sv.htm.

Bilförsäkring

EU-medborgare kan försäkra sin bil i vilket EU-land som helst, förutsatt att det valda försäkringsbolaget har tillstånd av värdlandets myndigheter att utfärda sådan försäkring. Ett företag som är etablerat i en annan medlemsstat har endast rätt att sälja en obligatorisk försäkring mot skadeståndsansvar om vissa villkor är uppfyllda. Försäkringen gäller i hela unionen, oavsett var olyckan äger rum.

Beskattning

Mervärdesskatt eller moms på motorfordon betalas normalt i det land där bilen köps, även om momsen på vissa villkor betalas i destinationslandet.

Mer information om vilka regler som gäller när ett fordon förvärvas i ett EU-land och ska registreras i ett annat EU-land finns via denna länk: https://europa.eu/youreurope/citizens/vehicles/registration/taxes-abroad/index_sv.htm.

Uppehållsrätt i högst tre månader

En EU/EES-medborgare har enligt rörlighetsdirektivet rätt att tillfälligt uppehålla sig i en annan medlemsstat under en period om högst tre månader utan att några villkor eller formaliteter måste vara uppfyllda, förutom att personen ska ha ett giltigt pass eller ett nationellt identitetskort. Motsvarande regler gäller för EU/EES-medborgarens familjemedlemmar som är medborgare i ett tredje land och som följer med eller ansluter sig till EU/EES-medborgaren, förutom att familjemedlemmen som är tredjelandsmedborgare ska ha ett giltigt pass.

Uppehållsrätt för längre tid än tre månader

En EU/EES-medborgare har rätt att vistas i en annan medlemsstat i mer än tre månader med uppehållsrätt om han eller hon uppfyller ett antal kriterier. I utlänningslagen definieras uppehållsrätten som en rätt för EU/EES-medborgare och deras familjemedlemmar att vistas i Sverige mer än tre månader utan uppehållstillstånd. Uppehållsrätten inträder automatiskt under förutsättning att vissa villkor är uppfyllda och gäller så länge som villkoren är uppfyllda. En EU/EES-medborgare har uppehållsrätt om han eller hon är arbetstagare eller egen företagare i Sverige, eller är arbetssökande och har en verklig möjlighet att få en anställning eller är inskriven som studerande vid en erkänd utbildningsanstalt i Sverige och har tillgångar för sin och sina familjemedlemmars försörjning samt har en heltäckande sjukförsäkring för sig och sina familjemedlemmar. Även den som har tillräckliga tillgångar för sin och sina familjemedlemmars försörjning och har en heltäckande sjukförsäkring för sig och familjemedlemmarna som gäller i Sverige har uppehållsrätt. 

En EU/EES-medborgare som inte uppfyller kraven för uppehållsrätt måste ha ett uppehållstillstånd för vistelser längre än tre månader.

Personer som är medborgare utanför EU/EES måste ha uppehållstillstånd för att vistas i Sverige i mer än tre månader. Om personen har uppehållsrätt som familjemedlem till en EU/EES-medborgare behöver personen däremot inte ha uppehållstillstånd

Nordiska medborgare får fritt bosätta sig i Sverige. Uppehållstillstånd krävs inte.

I Sverige finns två olika identitetsbeteckningar. För varje folkbokförd person fastställs ett personnummer som identitetsbeteckning. Samordningsnummer är en identitetsbeteckning för den som inte är eller har varit folkbokförd. Samordningsnummer kan tilldelas efter begäran från en statlig myndighet eller en enskild utbildningsanordnare, men också på ansökan av den enskilda personen själv om vissa förutsättningar är uppfyllda. Innan du kan bli folkbokförd eller tilldelas ett samordningsnummer behöver du som huvudregel inställa dig personligen för identitetskontroll.

Om du har för avsikt att stanna och jobba i Sverige minst ett år ska du göra en anmälan om flytt till Sverige till Skatteverket och du kan då bli folkbokförd. Om Skatteverket beslutar att folkbokföra dig, får du ett personnummer. Ditt personnummer eller samordningsnummer behövs i många olika sammanhang i dina kontakter med olika myndigheter. 

Mer information om flytt till Sverige och uppehållsrätt finns på Skatteverkets webbplats, samt på Migrationsverkets hemsida. Mer information om samordningsnummer och personnummer finns på Skatteverkets webbplats.

Länkar:

Vikten av öppenhet och ömsesidigt erkännande av examensbevis – ett viktigt komplement till den fria rörligheten för arbetstagare

Möjligheten att få sina kvalifikationer och kompetenser erkända kan spela en avgörande roll när man beslutar sig för att arbeta i ett annat EU-land. Det är därför nödvändigt att utveckla ett europeiskt system som garanterar ömsesidigt erkännande av yrkeskompetens i olika medlemsstater. Ett sådant system är en förutsättning för att förhindra att bristande erkännande av yrkeskvalifikationer blir ett hinder för arbetstagarnas rörlighet inom EU.

Huvudprinciper för erkännande av yrkeskvalifikationer i EU

Som grundprincip bör alla EU-medborgare fritt kunna utöva sitt yrke i vilken medlemsstat som helst. Tyvärr försvåras det praktiska genomförandet av denna princip ofta av nationella krav för att få tillträde till vissa yrken i värdlandet.

För att överbrygga dessa skillnader har EU inrättat ett system för erkännande av yrkeskvalifikationer. Inom ramen för detta system görs en åtskillnad mellan reglerade yrken (yrken för vilka det finns vissa lagstadgade kvalifikationskrav) och yrken som inte är reglerade i värdmedlemsstaten.

Åtgärder för att skapa tydlighet i kvalifikationer i Europa

EU har tagit viktiga steg mot målet att skapa tydlighet i kvalifikationer i Europa:

• Ett ökat samarbete inom yrkesutbildningen i syfte att slå samman alla instrument som syftar till att skapa tydlighet och öppenhet i examens- och utbildningsbevis i ett enda gemensamt användarvänligt verktyg. Detta inbegriper till exempel Europass-cv:n eller Europass-utbildningar.
• Utvecklingen av konkreta åtgärder för erkännande av och kvalitet inom yrkesutbildningen.

Överbryggande av skillnaderna mellan utbildningssystemen i EU

Det finns fortfarande stora skillnader i EU-ländernas utbildningssystem. Denna mångfald har förstärkts efter EU:s senaste utvidgningar, då det tillkom ytterligare länder med olika utbildningstraditioner. Detta gör att det behövs gemensamma regler för att garantera erkännandet av kompetens.

För att överbrygga denna mångfald av nationella kvalifikationsstandarder, utbildningsmetoder och utbildningsstrukturer har Europeiska kommissionen lagt fram en rad instrument som syftar till att säkerställa större öppenhet och erkännande av kvalifikationer för både akademiska och yrkesmässiga ändamål.

1. Den europeiska referensramen för kvalifikationer

Den europeiska referensramen för kvalifikationer är en viktig prioritering för Europeiska kommissionen när det gäller erkännande av yrkeskvalifikationer. Huvudsyftet med referensramen är att upprätta länkar mellan de olika nationella kvalifikationssystemen och garantera ett smidigt överförande och erkännande av examensbevis.

2. Nationella informationscentrum för akademiskt erkännande (Naric)

Ett nätverk av nationella informationscentrum för akademiskt erkännande inrättades 1984 på initiativ av Europeiska kommissionen. De nationella informationscentrumen ger råd om akademiskt erkännande av studieperioder utomlands. Dessa informationscentrum finns i alla EU- och EES-länder och spelar en avgörande roll för erkännandet av kvalifikationer i EU.

3. Det europeiska systemet för överföring av studiemeriter (ECTS)

Det europeiska systemet för överföring av studiemeriter syftar till att underlätta erkännandet av studieperioder utomlands. I systemet, som infördes 1989, beskrivs utbildningsprogram och poäng kopplas till deras komponenter. Systemet utgör ett viktigt komplement till det hyllade utbytesprogrammet Erasmus.

4. Europass

Europass är ett verktyg som ska säkerställa öppenhet när det gäller yrkesfärdigheter. Det består av fem standardiserade dokument:

• En meritförteckning (cv).
• En redigerare för personliga brev.
• Tillägg till utbildningsbevis.
• Tillägg till examensbevis.
• Ett dokument om Europass-rörlighet.

Europass-systemet gör det lätt att förstå färdigheter och kvalifikationer i olika delar av Europa. I alla EU- och EES-länder har nationella Europass-centrum etablerat sig som de främsta kontaktpunkterna för personer som söker information om Europass-systemet.

Anställning

Den svenska arbetsrättslagstiftningen är ett övergripande ramverk. Genom förhandlingar mellan arbetsmarknadens parter kommer arbetsgivare och arbetstagarorganisationer fram till villkoren på arbetsmarknaden. Anställningsvillkoren och lönevillkoren regleras i stor utsträckning i kollektivavtal som utvidgar och bygger på lagstiftningen. I många fall är villkoren bättre, dock aldrig sämre, i kollektivavtalen. De fackliga organisationerna har därför en stark ställning på arbetsmarknaden. De kan ge närmare information och rådgivning när det gäller anställningsförhållanden och villkor.

De olika anställningsformerna regleras i lag (1982:80)om anställningsskydd . En anställning kan vara antingen tillsvidare eller för viss tid. Det ska framgå av anställningsbeviset vilken typ av anställning du har.

Provanställning i högst sex månader är tillåten enligt lag. En provanställning kan avslutas utan att det finns saklig grund för det. Om provanställningen inte sagts upp övergår den till att bli en tillsvidareanställning. 

Bemanningsföretagen har i grunden samma anställningsformer som andra arbetsgivare, vilket innebär att du kan vara tillsvidareanställd eller ha en tidsbegränsad anställning.

Det finns inga särskilda bestämmelser om deltidsanställning. För deltidsavtal gäller samma bestämmelser som för andra former av anställningsavtal och deltidsanställda har i princip samma rättigheter och skyldigheter som andra anställda. 

Säsongsarbete

Säsongsarbete är en tidsbegränsad anställning där naturens förändringar kräver att du anställs under en viss säsong. Säsongsarbete är vanligt inom sektorer som jordbruk, skogsbruk och turism.

Säsongsarbete är en reguljär anställning enligt lagen om anställningsskydd (1982:80). De närmare villkoren regleras i kollektivavtal för respektive bransch.

Medborgare i länder utanför EU/EES och Schweiz behöver uppehållstillstånd om de ska utföra säsongsarbete i Sverige. För arbete som varar längre än 90 dagar behövs både uppehålls- och arbetstillstånd. Mer information finns på Migrationsverkets webbplats. 

Länkar:

Ett anställningsavtal kan vara muntligt eller skriftligt. Det rekommenderas att alltid be arbetsgivaren om en skriftlig anställningsbekräftelse. 

Arbetsgivaren ska skriftligen informera arbetstagaren om anställningsvillkoren om arbetstagaren begär det. Detta ska göras inom en månad efter första anställningsdag och omfatta följande information:

• Arbetsgivarens och arbetstagarens namn och adress, första anställningsdag och arbetsplatsens namn.
• Arbetstagarens arbetsuppgifter och tjänstetitel.
• Om anställningen är begränsad eller gäller tillsvidare.
• Uppsägningstid eller datum när avtalet upphör.
• Lön och löneutbetalningsrutiner.
• Arbetstid och betald semester.
• Gällande kollektivavtal.
• Villkor för utlandsarbete om utlandsarbetet varar längre än en månad.

Arbetsgivaren måste informera arbetstagaren om eventuella ändringar i ovan nämnda villkor med en månads varsel.

Uppsägning

Arbetstagaren kan säga upp sig från sin anställning. Anställningen avslutas då efter en uppsägningstid som vanligen är någon eller några månader. Arbetsgivaren kan bara avsluta en tillsvidareanställning om det finns saklig grund för uppsägningen. Saklig grund är personliga skäl eller arbetsbrist. Om arbetsgivaren vill säga upp dig kan du söka facklig rådgivning. Du behöver vara medlem i en facklig organisation för att kunna få deras hjälp. 

Uppsägningstiden kan variera beroende på anställningstid och ålder. Den regleras i huvudsak i lagen om anställningsskydd men det kan finnas avvikelser i kollektivavtal. Tidsbegränsade anställningsavtal upphör automatiskt vid angiven tidpunkt, utan att arbetsgivaren behöver säga upp kontraktet.

En provanställning kan upphöra efter avtalad tid utan saklig grund för uppsägning, men om arbetsgivaren inte vill att provanställningen ska fortsätta efter att prövotiden löpt ut  måste arbetsgivaren lämna besked om detta. En provanställning kan också sägas upp med 14 dagars varsel från båda sidor, före den överenskomna tiden. 

Länkar:

Personer med funktionsnedsättning

Det finns lagstiftning som skyddar mot diskriminering på olika grunder som omfattar bl. a personer med funktionsnedsättning. Diskrimineringsombudsmannen (DO) är den myndighet som ansvarar för dessa frågor.  

Ungdomar

Minderåriga får ingå anställningsavtal och börja arbeta först under det kalenderår när han eller hon fyller 16 år. Skolplikten ska också ha fullgjorts. Den som har fyllt 13 år får dock utföra lätt arbete som inte är skadligt för den minderåriges hälsa, utveckling eller skolgång. Den som ännu inte fyllt 13 år får inte anlitas till arbete. 

Länkar:

Rådgivning vid start av egen verksamhet ges av Tillväxtverket och av Almi med IFS (Internationella företagarföreningen). Det finns också olika intresseorganisationer och branschorganisationer man kan kontakta. De flesta kommuner har också etableringsservice genom näringslivskontor. Verksamt.se är en samlingssida med olika myndigheters information för start av egen verksamhet i Sverige. 

Länkar:

Det finns ingen lagstiftad minimilön men i en del kollektivavtal finns en lägsta avtalad lön.   

Kollektivanställda arbetare har ofta timlön som är reglerad i kollektivavtalet men det finns undantag. 

Individuell lönesättning tillämpas över en stor del av arbetsmarknaden. Det innebär att man som nyanställd förväntas förhandla om sin ingångslön. De som är medlemmar i en facklig organisation kan få hjälp och rådgivning i samband med löneförhandling. Lönen revideras årligen. 

Arbetsgivaren är skyldig att göra avdrag för preliminär skatt. Arbetsgivaren betalar månadsvis den anställdes socialavgifter och gör skatteavdrag. Den anställde har rätt att få en skriftlig lönespecifikation där lönen och gjorda avdrag framgår. 

Länkar:

Den normala arbetstiden i Sverige är högst 40 timmar i veckan. 

Övertid begränsas till 48 timmar under en fyraveckorsperiod eller till 50 timmar under en period på en månad. Den totala övertiden får inte överskrida 200 timmar under en viss ettårsperiod.

Veckovilan ska förläggas till veckoslutet (lördag-söndag). Här finns det emellertid många undantag, t.ex. för skiftarbetare och anställda inom vissa sektorer som transport, handel, turism och offentlig service. Arbetsgivaren är skyldig att se till att regelverket för arbetstid följs.

I många kollektivavtal finns särskilda regler om arbetstid. 

Länkar:

Alla arbetstagare är berättigade till minst 25 dagars betald ledighet, dvs. fem veckors semester, om året. Enligt vissa kollektivavtal kan arbetstagarna även ha rätt till fler dagar med betald ledighet. Nyanställda, som ännu inte tjänat in full semesterrätt, kan få förskottssemester.

Arbetstagare är berättigade till minst fyra veckors sammanhängande ledighet under perioden juni – augusti, om inget annat fastställs i kollektivavtalen. Arbetstagare med viss form av frånvaro, i första hand sjuk- och föräldraledighet, har rätt till betald semesterledighet.

Föräldrar har alltid rätt att vara föräldralediga upp till att barnet fyller 12 år eller när barnet slutar år 5 i grundskolan. För barn som är födda före 2014 gäller andra regler. Föräldrar måste anmäla föräldraledigheten till arbetsgivaren minst 2 månader i förväg. Gravida kvinnor kan påbörja föräldraledigheten redan 60 dagar före beräknat förlossningsdatum. En förälder eller i vissa fall annan person har rätt att vara helt ledig från arbetet fram till och med det att barnet är 18 månader. Om föräldern eller den andra personen tar ut föräldrapenning finns det rätt att vara föräldraledig ytterligare en tid efter det.

Den andra föräldern eller annan person har rätt till tio dagars ledighet med ersättning i samband med ett barns födelse. 

Förälder eller i vissa fall annan person som har behov av att stanna hemma från sitt arbete för att vårda ett sjukt barn har rätt att vara ledig med tillfällig föräldrapenning. Denna ersättning finns det rätt till först och främst fram tills barnet fyllt 12 år. Men i vissa särskilda fall kan ersättning även utgå för barn äldre än 12 år.

Annan ledighet

Det kan vara möjligt att vara tjänstledig i samband med studier och start av eget företag. Enligt vissa kollektivavtal kan man vara ledig för och familjeangelägenheter (dödsfall, flytt etc.). 

Allmänna helgdagar

Nyårsdagen, Trettondedag jul (6 januari), Långfredagen, Annandag påsk, 1 maj, Kristi Himmelsfärdsdag, Nationaldagen (6 juni), Midsommardagen, Alla helgons dag, Juldagen, Annandag jul är allmänna helgdagar då många arbetsplatser är stängda.

Länkar:

En tidsbegränsad anställning upphör när anställningen går ut. I vissa fall kan arbetstagaren avsluta en tidsbegränsad anställning i förtid, men kontrollera alltid om det är möjligt innan du säger upp dig! Arbetstagaren kan alltid säga upp sig från sin tillsvidareanställning med iakttagande av en uppsägningstid. 

En provanställning kan sägas upp närsomhelst under provanställningen. Om provanställningen inte sagts upp övergår den till en tillsvidareanställning vid provanställningens slut.  

Uppsägning

Arbetsgivaren måste ha giltiga skäl för sin uppsägning, eller saklig grund enligt lagen om anställningsskydd för att kunna avsluta en tillsvidareanställning. Saklig grund är arbetsbrist, t.ex. dålig lönsamhet, eller personliga skäl som misskötsamhet. 

En arbetsgivare anses inte ha skäl för uppsägning om arbetstagaren rimligen kan omplaceras till ett annat arbete. Om en arbetsgivare vill säga upp en tillsvidareanställning, ska detta meddelas skriftligen. Uppsägningsbrevet ska innehålla information om hur arbetstagaren kan bestrida uppsägningen av avtalet. Uppsägningsbrevet skall antingen lämnas över till arbetstagaren personligen eller också sändas med rekommenderad post.

En arbetstagare som vill säga upp anställningsavtalet måste göra det med minst en månads varsel men uppsägningstiden kan vara längre beroende på hur länge man arbetat hos arbetsgivaren och i vissa kollektivavtal. Arbetstagaren är skyldig att arbeta under uppsägningstiden om man inte kommer överens om annat. 

Vid allvarlig misskötsamhet kan arbetsgivaren avskeda arbetstagaren och anställningen upphör omedelbart. 

Om en anställning upphör kan den som blivit arbetslös få ersättning. För att kunna ta del av ersättningen måste du ha arbetat en viss tid i Sverige. För att kunna få ersättning måste man vara medlem i en av arbetslöshetskassorna. Om man inte är medlem betalas endast en väldigt låg ersättning ut. Får att kunna få ersättning ska du anmäla dig som arbetssökande till Arbetsförmedlingen och aktivt söka arbete. 

Pension

Det finns ingen fast pensionsålder men det är vanligt att gå i pension vid 65 års ålder. En arbetstagare kan välja att ta ut pension från 63 år. Det finns ingen övre gräns för hur länge man får arbeta innan man går i pension. En arbetstagare som har fyllt 69 år kan däremot sägas upp utan att arbetsgivaren behöver ha saklig grund. 

Arbetstagare mellan 19-66 år som inte kan arbeta på grund av funktionshinder eller sjukdom kan ha rätt till sjukersättning. 

Länkar:

I Sverige är fackanslutningen av tradition hög. Ungefär 70 procent av alla arbetstagare är med i en fackförening. Det är ingen större skillnad mellan siffrorna för kvinnor och män. 

Fackföreningarna har en långtgående informations- och förhandlingsrätt. En fackförening har t.ex. rätt att förhandla med arbetsgivaren om alla aspekter som rör förhållandet mellan arbetsgivaren och någon av föreningens medlemmar som är eller har varit anställd av arbetsgivaren. Fackföreningarna förhandlar om lön och andra villkor.

Sverige har tre centralorganisationer LO, TCO och SACO: 

• Landsorganisationen i Sverige (LO) är en sammanslutning av 14 nationella fackförbund för arbetare.
• Tjänstemännens Centralorganisation (TCO) är en sammanslutning av 13 fackförbund för tjänstemän.
• Sveriges Akademikers Centralorganisation (SACO) är en sammanslutning av 21 fackförbund för akademiker. 

Varje centralorganisation organiserar ett antal fackliga organisationer. Det är till dem du ska vända dig för att få svar på frågor om villkor och löner. För att kunna få hjälp av facket måste du vara medlem. 

Länkar:

Sveriges arbetsmarknad präglas av förhandlingar mellan arbetsmarknadens parter som förhandlar fram kollektivavtal med lön och andra villkor. De lagar som finns är inte så detaljerade och innebär en lägstanivå. Mellan arbetsgivare som tecknat kollektivavtal och arbetstagare råder fredsplikt och strejker och lockout får då inte förekomma. Bara när det är ett avtalslöst tillstånd kan arbetsmarknadens parter ta till stridsåtgärder som strejk och lockout. Vid en internationell jämförelse är konflikterna på svensk arbetsmarknad få.

En anställd kan inte straffas eller avskedas på grund av att ha gått med i en facklig organisation eller för att ha deltagit i en laglig strejk. 

En arbetstagare som är involverad i en arbetstvist med sin arbetsgivare, och är medlem i en fackförening, har rätt att få hjälp från sin fackförening. Vid en eventuell rättegång kan fackföreningarna ofta biträda medlemmar som är involverade i arbetstvister eller föremål för disciplinära åtgärder av arbetsgivaren. 

De flesta kollektivavtal innehåller en reglering av hur en eventuell tvist ska hanteras. De flesta tvister löses genom förhandling och det är ytterst få tvister som går till domstol.

Sverige är en konstitutionell monarki med parlamentariskt styrelseskick. En kung eller drottning är statschef, men riksdagen och regeringen har makten. Statschefen har i huvudsak en representativ funktion. Riksdagen väljs direkt av folket vart fjärde år. Följande åtta partier sitter i riksdagen under mandatperioden 2022–2026: Socialdemokraterna, Moderaterna, Sverigedemokraterna, Centerpartiet, Vänsterpartiet, Kristdemokraterna, Liberalerna och Miljöpartiet. Sverige har allmän rösträtt från och med 18 års ålder. Valdeltagandet i riksdagsvalen ligger av tradition på en mycket hög nivå. Det var runt 84 procent i valet 2022.

Riksdagen utser en statsminister, som får i uppdrag att bilda en regering och utse de statsråd som ska ingå i regeringen. Regeringen styr Sverige genom att den verkställer riksdagens beslut och tar initiativ till nya lagar eller lagändringar. Riksdagen fattar beslut och kontrollerar regeringen. Regeringsformen, en av Sveriges fyra grundlagar, slår fast hur Sverige ska styras. Övriga grundlagar är tryckfrihetsförordningen, yttrandefrihetsgrundlagen och successionsordningen.

Sverige har en statlig polis och ett domstolsväsende som består av tingsrätter (lokal nivå), hovrätter (regional nivå) och högsta domstolen (nationell nivå).  

För skatte- och förvaltningsärenden finns förvaltningsrätter, kammarrätter och högsta förvaltningsdomstolen, som liksom högsta domstolen är högsta instans.

För medborgarna finns så kallade ombudsmän, t.ex. Diskrimineringsombudsmannen (DO) och Justitieombudsmannen (JO), som ska kontrollera att medborgarnas rättssäkerhet säkerställs.  

Arbetsförmedlingen är den offentliga arbetsmarknadsmyndigheten i Sverige. Myndigheten ska genomföra riksdagens och regeringens mål för arbetsmarknadspolitiken och både hjälpa arbetssökande att hitta jobb och företag att hitta rätt kompetens. Arbetsförmedlingens huvudkontor finns i Stockholm. Organisationen leds av en generaldirektör.

Länkar:

Genomsnittslönen för samtliga yrken under 2023 var  39 900 SEK/månad före skatt. Lönerna är generellt sett högre i privat jämfört med offentlig sektor. Skillnader mellan olika yrken är stor. Högre chefer inom bank, finans och försäkring hade den högsta medellönen på 155 800 SEK/månad före skatt. Yrket med den lägsta medellönen var övrig hemservicepersonal m.fl med medellön på  23 400 SEK/mån före skatt.

Kvinnor tjänar i genomsnitt 90 procent av vad män tjänar. Löneskillnaden är alltså 10 procentenheter. En del av skillnaden beror på att kvinnor och män har olika yrken, jobbar i olika delar av arbetsmarknaden eller har olika utbildningar och arbetstid. Medlingsinstitutet ansvarar för den officiella lönestatistiken i Sverige. 

Det svenska skattesystemet består av en rad direkta och indirekta skatter och avgifter. De viktigaste direkta skatterna är kommunal och statlig inkomstskatt. De viktigaste indirekta skatterna är moms och punktskatter på vissa varor, t.ex. alkohol och tobak. Nästan alla varor och tjänster är momsbelagda och momssatsen ligger normalt på 25 procent. Det finns även momssatserna 12 procent och 6 procent. Det är t.ex. 12 procent på mat och 6 procent på persontransporter.  

Anställningsinkomster som understiger 24 873 (2025) SEK/år är skattefria.

Merparten av de fysiska personernas inkomstskatt går till kommunerna. Om den beskattningsbara inkomsten överstiger 625 800  (2025) SEK/år betalas statlig inkomstskatt med 20 % på det överstigandet beloppet. 

Avgifterna till socialförsäkringarna betalas av arbetsgivaren via arbetsgivaravgifter. De medför alltså inga ytterligare avdrag på lönen.

Inkomstskatt betalas också på arbetslöshetsförmåner, sjukpenning, pensioner och liknande inkomstkällor.

Både fysiska och juridiska personer är skyldiga att lämna inkomstdeklaration till Skatteverket varje år, i regel senast 2 maj. 

Din inkomst minus grundavdrag och avdrag för vissa kostnader utgör din beskattningsbara inkomst. 

Om du bor utomlands och vistas i Sverige kortare tid än 6 månader ska du betala särskild inkomstskatt, s.k. SINK. SINK är en definitiv källskatt med 25 % på anställningsinkomster och du behöver därför inte lämna inkomstdeklaration för sådana inkomster. Vänd dig till Skatteverket för mer information.

Mer information om skatterna i Sverige finns på www.skatteverket.se 

Länkar:

En ensamstående persons månatliga levnadskostnader, exklusive hyra för lägenhet eller motsvarande boendekostnad, ligger år 2025 på 13 090 SEK/mån, enligt de beräkningar som har gjorts av Swedbank. Dessa kostnader avser nödvändig baskonsumtion för mat, kläder, hygien, hälso- och sjukvård, idrott, bil, fritidsaktiviteter, lokala resor, försäkring, elektricitet, telefon osv. De inkluderar inte kostnader för t.ex. boende, semester, glasögon och inte heller för nyinköp såsom gardiner, dator eller TV. 

Via Konsumentverkets webbplats kan du som konsument få vägledning, råd och information som rör privatekonomi, hushållsbudget, rättigheter du har när du köper varor och tjänster m.m.

Länkar:

Att hyra 

Möjligheten att hitta hyreslägenheter varierar mycket från kommun till kommun. I storstäderna finns det en lägre andel hyreslägenheter, samtidigt som hyrorna där ligger betydligt över genomsnittet för landet. 

Genomsnittshyra för en lägenhet på 70 kvm år 2025 är 8 190 SEK/mån enligt Hyresgästföreningen. Vitvaror, värme och vatten ingår vanligtvis i hyran. 

Att äga 

Medelpris i riket för villor var 4 139 000 SEK (mars 2025). Priserna i Stockholm var nära 60 procent högre jämfört med riksgenomsnittet. 

Bostadsrätt.

En bostadsrättförening är en ekonomisk förening, vars medlemmar gemensamt äger och förvaltar hus, mark och gemensamma utrymmen. När du köper en bostadsrättslägenhet blir du, efter godkännande, medlem i bostadsrättsföreningen. Du betalar en kapitalinsats till säljaren och en månatlig avgift till föreningen för gemensamma drifts- och underhållskostnader.

Medelpris i riket för bostadsrätter låg på 46 010 SEK/kvm (april 2025).  Det är stora variationer över landet, speciellt i storstadsområdena ligger priset högre.

Lokala och nationella tidningar, liksom olika webbplatser såsom till exempel Hemnet har annonser för bostäder att hyra eller köpa. Kommunerna har ofta information om hyresbostäder på deras hemsidor. 

Kostnader för räntor på bostadslån är avdragsgilla 

Länkar:

Alla personer som är bosatta i Sverige omfattas av det nationella sjukvårdssystemet. Huvudman för den offentliga sjukvården är landstingen/regionerna och kommunerna. Försäkringskassan administrerar det statliga tandvårdsstödet. 

Sjukvårdssystemet står för merparten av kostnaderna för läkarbesök, sjukhusvistelse och laboratorieavgifter. Mödra- och barnavården är kostnadsfri.

För läkarvård och sjukhusvistelse betalas en patientavgift. Avgiftens storlek fastställs av regionerna och kan variera beroende på vilka sjukvårdstjänster som tillhandahålls respektive mellan de olika regionerna. Medborgare i EU/EES-länder, Schweiz samt Storbritannien och i vissa fall tredjelandsmedborgare som arbetar i Sverige har rätt till tandvård och hälso- och sjukvård i Sverige på samma villkor som de som är bosatta i Sverige.  

Läkare

Vid sjukdom tar man kontakt med en vårdcentral när man behöver träffa en läkare eller distriktssköterska. 

År 2023 varierar patientavgiften mellan 100 SEK och 400 SEK, men det finns ett högkostnadsskydd i öppenvården på 1450 kr/år. Du kan också boka tid hos en privatpraktiserande läkare. Observera att alla privatpraktiserande läkare inte har vårdavtal med regioner, d.v.s. ett besök hos dessa läkare är betydligt dyrare än hos läkare med vårdavtal.

Sjukhus

Om du är allvarligt eller akut sjuk kan du åka till sjukhusets akutmottagning.  Ring gärna Sjukvårdsupplysningen på 1177 först och be om råd. Remiss till specialist eller till sjukhus får du av en läkare inom primär- eller akutsjukvården. Patientavgift när du är inlagd på sjukhus är högst 130 SEK/dag.

Läkemedel

Läkemedel köps på apotek. När man köper receptbelagda läkemedel betalar man ett rabatterat pris. Högkostnadsskyddet innebär att du högst betalar 2900 SEK/år. Vissa receptfria läkemedel säljs av andra affärer än apoteken. Receptbelagda läkemedel är kostnadsfria för barn under 18 år.

Tandläkare

Tandvård är gratis för barn och ungdomar till det år som barnet eller ungdomen fyller 23 år, därefter får man betala hela eller delar av tandvården själv. Det finns högkostnadsskydd.

Den offentliga tandvården finner du hos ”Folktandvården”. Det är dock lika vanligt som vuxen att besöka privatpraktiserande tandläkare som är anslutna till det offentliga systemet. 

Akuta situationer

I akuta fall ringer du 112.  Det är samma nummer för hela landet och det gäller för ambulans, brandkår, polis, giftinformation och jourhavande tandläkare.

Länkar:

Den svenska skolgången består av en tioårig obligatorisk grundskola, som inleds vid 6 års ålder med förskoleklass. Därefter finns en treårig frivillig gymnasieskola. Merparten av eleverna från grundskolan fortsätter till gymnasieskolan. Där finns både högskoleförberedande program och yrkesprogram. 

Grundskolan och gymnasieskolan drivs oftast i kommunal regi men efter statliga läroplaner och tillsyn. Det finns också ett antal fristående skolor som även de finansieras av offentliga medel.

Internationella skolor

Det finns ett antal internationella skolor med undervisning på annat språk än svenska. Internationella skolor bedrivs enligt ett annat lands läroplan eller en internationell läroplan. Det finns också skolor som bedriver undervisning på engelska men följer svensk läroplan. 

Högre utbildning

Sökande till universitet eller högskolor skall normalt ha fullständig gymnasiebehörighet i Sverige eller utomlands. 

De flesta universitet och högskolor i Sverige drivs av staten. Det finns universitet och högskolor på mer än tjugu orter runtom i landet. För EU/EES-medborgare samt medborgare i Schweiz kostar det ingenting att studera vid svenska universitet och högskolor förutom en liten registreringsavgift.  Kurslitteraturen måste du låna eller köpa själv. Många studerande får statligt studiebidrag och tar ut statligt lån för att kunna försörja sig under studietiden. Denna studiefinansiering administreras av Centrala studiestödsnämnden (CSN).

Vuxenutbildning

Sveriges kommuner anordnar vuxenutbildning. Inom vuxenutbildningen kan du läsa utbildningen svenska för invandrare (sfi), kurser som motsvarar grundskola och gymnasieskola läsa in en gymnasieexamen och komplettera din behörighet till vidare studier. Det går också att få en yrkesutbildning. Undervisningen är kostnadsfri, men en avgift för undervisningsmaterialet kan tas ut. 

Folkhögskolor

En särskild nordisk form av vuxenutbildning är folkhögskolan, som ofta bedrivs i internatform. Skolorna ägs av landstingen eller av ideella föreningar som till exempel fackföreningar, kyrkor och nykterhetsorganisationer. De bestämmer själva kursutbudet och kan erbjuda ett stort utbud av teoretiska kurser, konstnärliga ämnen, internationella frågor och miljövård.

Länkar:

Sverige har traditionellt räknats som ett kristet land, tillhörande den evangelisk-lutherska tron, men är idag snarare att betrakta som ett sekulärt land. Många helger och traditioner har därför kristna rötter. Andra traditioner är kopplade till årstiderna.   

Fritidsaktiviteter i naturen är viktiga för de flesta svenskar och den s.k. allemansrätten ger dig rätt att vistas i skog och mark. Naturvårdsverket har mer information om vad du får och inte får göra på andra personers mark. 

Populära idrotter är fotboll, handboll, ishockey, gymnastik, ridning, tennis, innebandy, skidåkning och golf. 

Alla svenska kommuner har offentliga bibliotek med utbildade bibliotekarier. Det kostar ingenting att låna böcker, filmer eller musik.  

Arbetsplatser i Sverige har i allmänhet relativt platta organisationer med betoning på alla medarbetares eget ansvar och initiativ. Arbetsplatser eftersträvar vanligen så få beslutsnivåer som möjligt. I de allra flesta fall tilltalar alla varandra ”du” och med förnamn, vilket också påverkar relationen chef/ medarbetare. 

Strävan efter jämställdhet mellan könen är viktig i svenskt samhälle. 

Svenska institutet har omfattande information om svensk kultur och samhälle på Sveriges officiella webbplats sweden.se.. Myndigheten publicerar också trycksaker om Sverige. 

Länkar:

Födsel

De flesta barn föds på sjukhus. Inom tre månader skall föräldrarna ansöka om barnets namn till Skatteverket. 

Äktenskap

Du måste vara minst 18 år för att ingå äktenskap. Vigseln kan vara kyrklig eller borgerlig. Många par lever tillsammans i ett samboförhållande. Sambolagen reglerar frågor om gemensam bostad och gemensamma ägodelar. Sambopar ärver inte varandra. Sedan 1 maj 2009 kan även personer av samma kön ingå äktenskap. 

Skilsmässa

Om båda makarna vill skiljas, kan skilsmässan gå igenom direkt. Om bara den ena maken vill skiljas, eller om det finns barn under 16 år, krävs en betänketid på minst sex månader.    

Dödsfall

När någon dör i Sverige måste en läkare utfärda ett bevis om dödsfallet och ett intyg om dödsorsaken. Begravningsbyråer kan ge råd och anordna begravningsceremonier – religiösa eller civila. Deras verksamhet är kommersiell. 

Länkar: