Arbetsmarknadsinformation: Finland

Finlands befolkning är omkring 5,5 miljoner. Andelen av befolkningen som är i arbetsför ålder kommer att krympa under de närmaste åren, eftersom allt fler går i pension. Samtidigt ökar antalet invandrare, och folk arbetar allt längre. År 2021 bestod arbetskraften av strax över 2,5 miljoner arbetstagare.  År 2021 var i genomsnitt omkring 210 000 personer arbetslösa, och arbetslöshetsnivån var 7,7 procent.

I dag är de flesta personer som har anställning i Finland verksamma inom tjänstesektorn. De sektorer som sysselsätter flest människor är handel, transport, hotell- och restaurangtjänster, utbildning, hälso- och sjukvård samt socialvård och andra tjänster. Sysselsättningen inom tjänstesektorn förväntas fortsätta att öka i framtiden.

Några av de största arbetsgivarna i Finland är Posti Group Oy, som erbjuder post- och budtjänster, och ISS Palvelut Oy, som erbjuder städ- och fastighetsförvaltningstjänster.  I Finland är även den offentliga sektorn en stor arbetsgivare. Exempelvis Helsingfors stad är den största enskilda arbetsgivaren i Finland. Staden erbjuder sysselsättning inom sektorerna utbildning, hälso- och sjukvård samt socialvård, transport och underhåll.

Kraven som arbetsgivarna ställer på de anställda som rekryteras varierar stort beroende på tjänsten i fråga. Bristen på lämpliga arbetstagare i Finland beror ofta på att de arbetssökande inte har tillräckligt hög utbildningsnivå eller saknar relevant arbetslivserfarenhet eller specialistkompetens.

Information om coronasituationen och dess potentiella inverkan på sysselsättningen i Finland finns i dessa källor:

https://infofinland.fi/health/coronavirus-covid-19
https://tem.fi/en/information-on-coronavirus

I Finland används ett system som tillhandahåller detaljerad information om de yrken och verksamheter där arbetstagare efterfrågas eller kanske saknas (yrkesbarometern).

Länkar:

I Finland finns de flesta utannonserade arbetstillfällena inom sektorn för hälso- och sjukvård samt socialvård, byggbranschen, service- och handelssektorn (efterfrågan är särskilt hög inom försäljning). Det råder brist på arbetskraft, särskilt för följande yrken (med yrkesbarometern som källa varifrån man själv kan hämta de senaste uppgifterna):

• Närvårdare
• Sjuksköterskor och hälsovårdare
• Socialsekreterare och kuratorer
• Överläkare och specialistläkare
• Allmänläkare
• Förskollärare (barnträdgårdslärare)
• Audionomer och logopeder
• Tandläkare
• Hemvårdare (hemvårdstjänster)
• Psykologer
• Restaurang- och storhushållspersonal
• Kontors- och hotellstädare m.fl.
• Speciallärare
• Överskötare och avdelningsskötare
• Arbetsledare inom byggverksamhet

Den största delen av arbetslösheten i Finland finns inom sektorerna för industri, teknik, konst, administration och kontorsarbete. Det finns ett överutbud inom framför allt följande yrkeskategorier

• Kontorssekreterare
• Resebyråtjänstemän
• Skräddare, ateljésömmerskor, körsnärer och modister
• Journalister
• Ledningsassistenter och avdelningssekreterare
• Tryckare
• Prepressoperatörer
• Grafiska designer och multimediedesigner
• Montörer och reparatörer, IKT
• Efterbehandlare och bokbindare
• Övriga experter inom konst och kultur
• Samhälls- och kulturforskare
• Bibliotekspersonal
• Specialister inom reklam och marknadsföring
• Bildkonstnärer

Nyland är i egenskap av huvudstadsregion i en regionalekonomiskt god ställning både för företagslivet och statsförvaltningen. Nylandsregionen står för 39 procent av Finlands bruttonationalprodukt och har den högsta utbildningsnivån i Finland. Coronakrisen, som började tidigt i 2020, var särskilt påtaglig för Nyland på grund av dess serviceintensiva näringsstruktur. Å andra sidan har Nyland nu när krisen avtagit snabbt återgått till en bättre nivå än i resten av landet. Antalet permitterade har sjunkit till nivån före pandemin och arbetslösheten minskar. Rysslands anfallskrig som inleddes i februari 2022 är en ny kris som påverkar Nylandsregionen och vars följder syns bland annat i form av höjda energipriser och en sänkning av investeringsviljan Nylands befolkning var 1,7 miljoner i juli 2022 och befolkningsframskrivningen för 2040 är 1,9 miljoner invånare. Nylands befolkningsstruktur är yngre än i resten av landet, med särskilt många personer under 40 år i arbetsför ålder.

I Nylands regioner syns specialisering inom olika branscher. Huvudstadsregionen är starkt specialiserad på tjänstesektorn. Regionen är också en riksomfattande koncentration av offentlig makt. I huvudstadsregionen är elektronik- och elindustrin regionens enda industriella specialiseringsområde. Byggnadsbranschen har en hög ställning på olika håll i Nyland.  Förädlingen av metall- och oljeprodukter samt tillverkningen av kemiska produkter syns också i Nyland.

Nyland är det tionde mest konkurrenskraftiga och näst mest innovativa området inom Europeiska unionen. Dessutom har Europeiska regionkommittén beviljat Nyland erkännandet Europeisk entreprenörsregion 2022. Nyland är lättillgängligt via sina trafikförbindelser längs vägar och spår, sjövägen och med flyg. Det finns dock skillnader mellan regionerna i Nyland och i landskapets glesbygder försvårar de svaga kollektivtrafikförbindelserna dessa områdens tillgänglighet och attraktivitet jämfört med huvudstadsregionen.

Det främsta arbetsspråket är finska, även om engelska används som arbetsspråk i många internationella sammanhang där höga specialistkompetenser krävs, särskilt inom sektorerna forskning och IKT. Det är lättare att klara sig med engelska i Nyland jämfört med övriga Finland. Fler människor har svenska som modersmål i Nyland än i Finland som helhet, och kunskaper i svenska är därmed också värdefulla.

Länkar:

Bristen på kompetent arbetskraft och yrkesarbetskraft är en faktor som kraftigt bromsar upp näringslivets tillväxt i Nyland. I Finlands Näringslivs konjunkturbarometer hade bristen på yrkesarbetskraft lyfts fram och 37 procent av företagen bedömde att detta utgör ett tillväxthinder.

I Nyland finns det ett stort behov av experter inom den växande it-branschen som fokuserar på huvudstadsregionen, och även de som redan är i branschen kan ha föråldrad kompetens som bör uppdateras. Det råder brist på arbetskraft inom byggbranschen. En del branscher har ett så kallat matchningsproblem, där det inom branschen finns många både arbetslösa arbetssökande och många lediga tjänster, men dessa två matchar inte av ett eller annat skäl.

Enligt arbetsförmedlingsstatistiken fanns det i augusti 2022 flest lediga tjänster i Nyland inom yrkena säljrepresentant, försäljare, frakthanterare och lagerarbetare samt restaurang- och storhushållsarbetare. Bland de femton största bristyrkena framhävs social- och hälsovårdssektorn, småbarnspedagogiken, byggbranschen och restaurangbranschen. Det råder en allvarlig brist på experter inom social- och hälsovården och samtidigt söker sig färre personer än tidigare till utbildningar inom branschen, vilket förvärrar situationen.

Arbetsmarknaderna är på god väg att återhämta sig från pandemin. Under 2022 minskade antalet arbetslösa kraftigt jämfört med för ett år sedan, men det är fortfarande omkring 10 000 fler arbetslösa arbetssökande än i augusti 2018 och 2019. Nylandsborna är ganska unga och högt utbildade. I augusti 2022 var 19 procent av alla arbetslösa arbetssökande under 30 år och 36 procent över 50 år. Sysselsättningsutvecklingen bland nyutexaminerade högskoleutbildade har varit positiv och arbetslösheten rekordlåg.

Ett särdrag hos arbetskraften i Nyland är den stora andelen utländska arbetssökande, även om arbetslösheten inom denna grupp också är stor. Inom vissa branscher har engelskan blivit ett vardagligt arbetsspråk, till exempel inom it-branschen. Vissa företag kan dock fortfarande ha svårt att anställa arbetskraft som inte talar finska.

I augusti 2022 fanns flest arbetslösa i yrkesgrupperna försäljare, godshanterare och lagerarbetare samt kontors- och anstaltsstädare. De anställdas överutbud framhävs också i sekreteraruppgifter. De största problemen med sysselsättningen i Nyland har med de arbetslösas föråldrade kompetens och den höga nivån på arbetsgivarnas kompetensbehov att göra. Det är utmanande för företagen om en stor del av de anställda är nybörjare och det inte finns tid för inskolning. Det finns många branscher i vilka det både är stor efterfrågan på arbetskraft och många lediga jobb på samma gång.

Landskapet Egentliga Finland är beläget vid den sydvästra kusten. Det är ett av landets tillväxtcentrum, kännetecknat av ökad sysselsättning och nettoinvandring. Landskapet kan på många sätt liknas vid ett Finland i miniatyr, och det är på många sätt en av Finlands viktigaste knutpunkter inom jordbruk och livsmedelsproduktion, metallindustri, handel, tjänster och utbildning. Åbo har goda transportförbindelser med andra delar av Finland. Det går t.ex. både tåg och bussar till Helsingfors en gång i timmen (resan tar två timmar). Det går fartyg till Stockholm och Åland varje dag. Det finns också direkta förbindelser från Åbo flygplats till resten av Europa.

Omkring en halv miljon människor bor i Egentliga Finland. Åbo, huvudstad i Egentliga Finland, är ett av Finlands största högskolecentrum (finskspråkiga Åbo universitet, svenskspråkiga Åbo Akademi och Åbo yrkeshögskola Novia, Humak, Diak). Över 330 000 personer bor i Åbo ekonomiska region, varav 40 000 är högskolestuderande. Som en tidigare Hansastad har Åbo traditionellt haft mycket kontakt med övriga Europa. Den internationella prägeln återspeglas t.ex. av att mer än 15 procent av invånarna under 40 år talar andra språk än finska och svenska, framför allt i Åbo, och att andelen personer som talar svenska är drygt 5 procent av totalbefolkningen.

De största arbetsgivarna i Egentliga Finland är verksamma inom sjöfarts-, fordons-, läkemedels-, metall- och livsmedelsindustrin. Den industriella strukturen förändras gradvis, och arbete som involverar tjänster, kundservice och konsultverksamhet ökar, både i tjänste- och industrisektorn. Kvalificerad arbetskraft på verkstadsgolvet efterfrågas dock fortfarande inom industrin. Å andra sidan anställer även handeln och konsumenttjänsterna mer arbetskraft under de närmsta åren. Exempel på enskilda tillväxtsektorer är bland annat programvaruutveckling, byggande, energi- och miljöteknik och ekonomisk förvaltning.

I fråga om tillverkning är regionen exportorienterad, eftersom ungefär hälften av industriproduktionen exporteras, huvudsakligen till resten av Europa. Egentliga Finland är en tjänsteintensiv region: tjänstesektorn sysselsätter 70 procent av samtliga arbetstagare. Eftersom regionen är ett centrum för administration och utbildning finns även många arbetstillfällen i den offentliga sektorn. När det gäller tjänster inom den privata sektorn är tillväxten stark inom företags- och konsulttjänster, samt i de mer traditionella sektorerna handel, transport och hotell- och restaurangbranschen. Metall- och teknikbranschen med sektorer som bilindustrin (Valmet Automotive), varvsindustrin (Meyer Turku Oy) och maskin- och elektronikindustrin (Wärtsilä, Sandvik och Teleste), spelar en viktig roll inom industrin. Den lovande framtiden för bioteknik och liknande industrier är dock baserad på forskningsframgångar inom denna sektor, liksom på den omfattande läkemedels- och diagnostikindustri som är kopplad till den (Bayer, Orion och Wallac). Jordbruks- och livsmedelsindustrin (Raisio, Nestle, Lunden-Jalostaja, Eckes-Granini Finland Oy) är fortfarande viktiga arbetsgivare i regionen, och specialiseringen inom sektorn utgör en grund för utveckling och kontinuitet.

Arbetslösheten i Egentliga Finland har varit något lägre än det nationella genomsnittet, och antalet nya lediga tjänster av olika slag har varit klart större än i resten av landet, proportionellt sett. I Egentliga Finland behövs olika typer av yrkesprofiler, både personer med yrkesutbildning och universitetsutbildade. Det finns i dag praktiskt taget inga arbetstillfällen tillgängliga för arbetssökande som inte har genomgått yrkesutbildning. Arbetserfarenhet i den berörda sektorn och personliga egenskaper som är lämpliga för tjänsten är också mycket viktiga urvalskriterier. I ett starkt konjunkturläge tenderar det att råda brist på arbetskraft inom industri-, bygg-, transport- och vårdbranschen.

Yrkesbarometern ger ytterligare information om de yrken och verksamheter där arbetstagare efterfrågas eller saknas.

Länkar:

Covid-19-pandemin har åtminstone temporärt påverkat två av grundpelarna på arbetsmarknaden i regionen, varvsindustrin och bilindustrin, så att man inom varvsindustrin (Meyer Turku) har tvingats till samarbetsförhandlingar och uppsägningar i och med att tidtabellen för fartygsbeställningar har flyttats framåt och covid-19-krisen har försatt hela kryssningstrafiken i en mycket osäker situation. Mayer Turku har investerat mycket i framtiden och i planerna ingick att utöka sin kapacitet rejält under de kommande åren, vilket även skulle ha lett till omfattande rekryteringar.

Även inom bilindustrin (Valmet Automotive) tvingades man till samarbetsförhandlingar som ledde till att man permitterade både arbetstagare och tjänstemän med hjälp av olika arrangemang, men undvek uppsägningar. Bilfabriken har dock kallat tillbaka en stor andel av de permitterade till arbetet, så situationen håller gradvis på att återgå till det normala.

En glädjande positiv utveckling har dock skett inom läkemedels- och diagnostikindustrin, där det sker omfattande rekryteringar trots epidemin eller delvis på grund av den.

Arbetsmarknaden präglas dock av en allmän osäkerhet, som covid-19-epidemin tvingar in den i. I synnerhet inom varvsindustrin men även bilindustrin finns många underentreprenörer, vilket gör att deras situation har en stor inverkan på arbetsmarknaden i Egentliga Finland.

I Egentliga Finland finns det ett kontinuerligt behov av att tillsätta olika poster inom sektorn för hälso- och sjukvård samt socialvård (läkare, sjuksköterskor och äldrevården). För dessa befattningar är språkkunskaper ofta mycket viktiga.

Ett allt större behov av ny arbetskraft finns också inom jordbruket (jordbruksarbetare, avbytare och trädgårdsarbetare under sommaren) och i restaurangbranschen (servitörer och kockar) under sommarsäsongen, särskilt i skärgården.

I takt med att arbetskraften åldras är antalet personer som lämnar arbetskraften flera gånger större än ökningen av antalet arbetstillfällen. Därför krävs ny arbetskraft inom alla sektorer, även inom de yrken där det faktiska antalet arbetsplatser minskar.

I Egentliga Finland har antalet arbetslösa varit färre än i Finland i genomsnitt. Trots den stora efterfrågan på arbetskraft har antalet långtidsarbetslösa dock ökat. Arbetslösheten är relativt hög bland kontorspersonal och personer med utländsk bakgrund har sysselsatts sämre än andra.

Arbetslösheten orsakas i allmänhet av en brist på yrkesutbildning och/eller brist på expertis inom det område där arbetskraft behövs. Inom många yrken resulterar den ökade nivån av know-how som krävs både i ökad arbetslöshet och brist på arbetskraft.

Arbetskraven har förändrats på senare år. Att ha tekniska färdigheter är inte alltid tillräckligt; personliga egenskaper är också viktiga. En vilja att lära sig, kommunikativa färdigheter och laganda är viktiga egenskaper som kan byggas vidare med nya tekniska kunskaper. På dagens arbetsmarknad krävs kontinuerlig utbildning och kontinuerlig inlärning.

Satakunta ligger på Finlands västkust. År 2021 uppgick Satakuntas befolkning till 214 300 personer. De största städerna i landskapet är Björneborg och Raumo. Både befolkningen och arbetskraften har minskat på senare år. Arbetslösheten år 2021 var 8,1 procent, vilket är lägre än det nationella genomsnittet. År 2021 var det genomsnittliga antalet arbetslösa i arbetsmarknadsmyndighetens register 10 040.

Satakunta är ett av de mest industridominerade landskapen i Finland mätt i industrins personal och exportandel. De starka branscherna i Satakunta är teknikindustrin, livsmedelsindustrin, förpackningsindustrin, skogsindustrin, energiproduktionen, den kemiska industrin, byggandet samt industriell teknik och industriella tjänster. De största företagsarbetsgivarna i Satakunta är Teollisuuden Voima Oyj, Satakunnan Osuuskauppa, HKScan Finland Oy, Boliden Harjavalta Oy och Oras Oy. Sjöfartsindustrin har stärkt sin ställning de senaste åren. I synnerhet varvsindustrin, Rauma Marine Constructions Oy och dess underleverantörskedja, sysselsätter många arbetstagare och experter inom metallindustrin, exempelvis till planeringsuppdrag som kräver ingenjörskunskaper. En snabbt växande sektor är klustret automation, robotteknik och programmering, som redan direkt sysselsätter en årsarbetskraft på nästan 1 300 människor/år, och ännu fler indirekt.  Andra branscher under utveckling är bland annat företagstjänster, wellnessbranschen samt upplevelse-, kultur- och evenemangstjänster och turism.

Satakuntas ekonomi har vuxit kraftigt under de senaste åren. Den goda ekonomiska tillväxten har också synts i sysselsättningsutvecklingen. Under 2022 har ett rekordstort antal nya arbetsplatser öppnats och antalet arbetslösa arbetssökande har sjunkit till sin lägsta nivå på årtionden.

I Satakunta finns ett stort utbud av yrkeshögskoleutbildningar och praktiska yrkesutbildningar. Ett brett spektrum av högre utbildning är också tillgängligt. Universitetskonsortiet i Björneborg består av fyra olika universitet, och studenterna kan blanda och matcha utbildningsmoduler för att införliva dem i sin slutliga examen.

Yrkesbarometern ger ytterligare information om de yrken och verksamheter där arbetstagare efterfrågas eller saknas.

Länkar:

Flest lediga jobb har det under den senaste tiden funnits inom service och försäljning samt inom bygg-, reparations- och förberedelsearbete. I Satakunta finns det arbetstillfällen för bland annat kockar, servitörer, försäljare, närvårdare, många olika yrken inom byggbranschen, svetsare och gasskärare, olika maskininstallatörer och maskinreparatörer samt elmontörer. Det finns även städjobb. Det finns säsongsarbete särskilt inom jordbruket samt inom exempelvis processarbete i livsmedelsindustrin. Det finns även en efterfrågan på kompetent arbetskraft till tjänster som kräver högre utbildning i Satakunta. Exempelvis inom teknikbranschen finns det ett kontinuerligt behov av att rekrytera maskiningenjörer samt el- och automationsingenjörer.

Det finns problem med arbetskraftsutbudet inte bara inom hälso- och sjukvårdssektorn och den sociala sektorn, utan även inom många andra tjänstesektorer samt inom industri- och byggbranschen. Det råder brist på arbetssökande både i många uppgifter som kräver specialexpertis och på arbetstagarnivå.

Flest arbetslösa finns i bygg- och hantverksbranschen samt inom service och försäljning. En annan stor grupp är arbetslösa arbetssökande som saknar yrkesutbildning (som inte har någon specifik yrkestillhörighet eller vars yrke inte är känt). Många arbetslösa är försäljare, närvårdare, städare, allmänsekreterare och husbyggare. Antalet arbetslösa är dock inte direkt jämförbart med tillgången på arbetskraft, eftersom det till exempel råder stor brist på närvårdare och städare, även om det inom båda branscherna finns många arbetslösa. Ett stort överutbud på arbetskraft finns enbart bland kontorssekreterare.

Egentliga Tavastland ligger i södra Finland, omkring en timmes resa med bil eller tåg från huvudstaden Helsingfors och övriga större städer i södra Finland. Den största staden i regionen är Tavastehus. Sysselsättningsområdet är dock betydligt större än Egentliga Tavastlands geografiska yta på grund av pendling. Människor pendlar till huvudstadsområdet, men också exempelvis till Tammerfors. Pendling sker också från huvudstadsområdet till Egentliga Tavastland. Möjligheterna till multilokalt arbete och distansarbete har ökat i lämpliga arbetsuppgifter.

Befolkningen i Egentliga Tavastland var 170 213 i slutet av 2021. Under åren har befolkningen minskat till följd av både naturlig nettotillväxt av befolkningen och negativ nettomigration mellan kommuner, men under de senaste åren har landskapet fått flyttningsvinst i flyttningsrörelsen mellan kommunerna. Andelen av totalbefolkningen som är under 15 år är något lägre än det nationella genomsnittet, medan andelen för dem som är över 64 år är högre än genomsnittet. Precis som i många andra regioner är det en utmaning att säkerställa tillgången på kvalificerad arbetskraft. Sysselsättningsgraden i regionen är högre än i landet i genomsnitt, medan arbetslösheten är lägre.

Näringslivs- och kunskapsstrukturen i regionen är mångsidig. Traditionellt har industrin varit en betydande sektor i näringslivet, men omstruktureringar har gjort tjänstesektorn starkare. Industrins andel av sysselsättningen är dock fortfarande högre än det nationella genomsnittet, och tjänstesektorns andel är mindre. Andelen jobb inom offentlig sektor innebär ytterligare stabilitet för den regionala ekonomin. Det finns också stora och internationellt verksamma företag i området. Traditionellt starka sektorer är maskin- och metallindustrin, jordbruket samt livsmedels- och matindustrin. Regionen är ett starkt område för bioekonomi och cirkulär ekonomi, utveckling av naturresursbranschen och affärsverksamhet i anslutning till den. Tiden är gynnsam för utvecklingen av den biobaserade och cirkulära ekonomin. I området finns en stark och fortsatt växande turismverksamhet och utveckling av logistikområden.

Egentliga Tavastlands största arbetsgivare (2020) var Tavastehus stad, samkommunen för Egentliga Tavastlands sjukvårdsdistrikt, Sarastia Rekry Oy, Riihimäki stad, Forssaregionens välfärdssamkommun (FSHKY), SSAB Europe Oy, Osuuskauppa Hämeenmaa, Janakkala kommun, Försvarsmakten, Würth Oy, Valio Oy, Forssa stad, Hämeen ammattikorkeakoulu Oy, HKScan Finland Oy, Lidl Suomi Kommandiittiyhtiö, Hattula kommun, Konecranes Finland Oy och Koulutuskuntayhtymä Tavastia.

I Egentliga Tavastland finns ett stort utbud av möjligheter till yrkeshögskoleutbildning och praktisk yrkesutbildning. Ingen universitetsutbildning erbjuds i landskapet. Tavastlands sommaruniversitet organiserar vissa kurser inom högre utbildning från utbildningsprogrammen för olika finska universitet.

Yrkesbarometern ger ytterligare information om de yrken och verksamheter där arbetstagare efterfrågas, och om dem som inte har särskilt stor efterfrågan.

Länkar:

Den ekonomiska strukturen i regionen är diversifierad. Tjänstesektorn är den största arbetsgivaren, även om den står för en mindre andel av sysselsättningen än det nationella genomsnittet. År 2021 fanns det många nya lediga arbetsplatser som anmälts till den offentliga arbetsförmedlingen inom kommersiellt arbete (t.ex. försäljare, försäljningsrepresentanter och telefonförsäljare), hälso- och sjukvården samt socialvården (t.ex. närvårdare, sjuksköterskor, handledare och rådgivare inom socialsektorn), inom industrin (t.ex. metall- och maskinverkstadsindustrin och livsmedelsindustrin) samt inom bygg- och logistikbranschen (godshanterare och lagerarbetare).

Det råder i synnerhet brist på arbetskraft inom följande yrken (yrkesbarometern):

• Speciallärare
• Socialsekreterare och kuratorer
• Sjukskötare och hälsovårdare
• Närvårdare
• Hemvårdare (hemvårdstjänster)
• Psykologer
• Handledare och rådgivare inom socialsektorn
• Studiehandledare och övriga specialister inom undervisning
• Allmänläkare
• Överläkare och specialistläkare
• Tandläkare
• Audionomer och logopeder
• Munhygienister
• Fysioterapeuter
• Övrig personal inom hälso- och sjukvården

Bristen på lämpliga arbetstagare beror ofta på att de arbetssökande har otillräcklig eller olämplig utbildning eller saknar relevant arbetslivserfarenhet eller specialistkompetens. Det finns allt färre arbetstillfällen tillgängliga för personer med låg utbildningsnivå, medan det finns efterfrågan på specialistkunskaper. Det finns allt färre färdiga experter och företagen behöver styrresurser. Konkurrensen om de anställda har skärpts.

Den ökade arbetslösheten till följd av covid-19-epidemin har återgått till nästan samma nivå som före epidemin. Konsekvenserna av Rysslands anfallskrig för arbetsmarknaden har tills vidare varit små, men alla följdverkningar har ännu inte observerats. Arbetsmarknaden har blivit allt mer polariserad, eftersom den kortvarigare arbetslösheten är rekordlåg, men antalet arbetslösa som varit arbetslösa länge ökar. Det är svårt att upprätthålla yrkesskickligheten i och med den utdragna arbetslösheten. Samtidigt har utmaningarna med tillgången till kunnig arbetskraft i många branscher försvårats ytterligare.

Huvudparten av de arbetslösa arbetssökande finns enligt TE-byrån och i kommunförsöket bland bygg-, reparations- och tillverkningsarbetare samt inom serviceyrken och försäljning. De som inte klassificeras som yrken är också en stor grupp.

Både arbetslöshet och arbetskraftsbrist kan förekomma samtidigt i vissa yrken när kompetensen och kraven inte möts. Multikompetent personal efterfrågas också alltmer. För att säkra tillgången på arbetskraft finns ett ökande behov av individuella utbildningsvägar och företagslösningar.

Det finns ett överutbud på arbetskraft inom framför allt följande yrkeskategorier (yrkesbarometern):

• Kontorssekreterare
• Bildkonstnärer
• Musiker, sångare, kompositörer
• Specialister inom reklam och marknadsföring
• Ledningsassistenter och avdelningssekreterare
• Journalister
• Byråsekreterare, hälso- och sjukvård
• Bankkassörer m.fl.
• Resebyråtjänstemän
• Frisörer
• Möbelsnickare m.fl.
• Skräddare, ateljésömmerskor, körsnärer och modister
• Tapetserare
• Handpaketerare
• Datasupportpersonal

Landskapet Päijänne-Tavastland ligger i södra Finland och har särskilt goda förbindelser till huvudstadsområdet. Päijänne-Tavastlands största stad Lahtis ligger ungefär en timmes resa med tåg eller bil från huvudstaden Helsingfors. Sysselsättningsområdet är dock betydligt större än Päijänne-Tavastlands geografiska yta. Människor pendlar framför allt till huvudstadsområdet och till andra platser i Nyland. Pendling sker också från huvudstadsområdet till Päijänne-Tavastland. Många pendlar också från Egentliga Tavastland och Kymmenedalen till Päijänne-Tavastland. Möjligheterna till multilokalt arbete och distansarbete har ökat i lämpliga arbetsuppgifter.

Befolkningen i Päijänne-Tavastland var 205 124 i slutet av 2021. Under de senaste åren har regionen genomgått en negativ demografisk utveckling på grund av den naturliga demografiska tillväxten. Landskapet har dock fått ett inflyttningsöverskott på grund av migrationsströmmar mellan landskap. Andelen av totalbefolkningen som är yngre än 15 år ligger under det nationella genomsnittet, medan andelen för dem som är äldre än 64 år ligger över det nationella genomsnittet. Sysselsättningsgraden är lägre än det nationella genomsnittet och arbetslösheten är högre. Päijänne-Tavastland är det landskap som  ligger i topp bland landskapen när det gäller arbetslöshet.

Päijänne-Tavastland har en varierad näringslivsstruktur, med många små och medelstora företag som bedriver exportverksamhet. Över en tredjedel av arbetstillfällena i regionen finns antingen inom social- och hälsovårdstjänsterna eller inom industrin. Industrin sysselsätter betydligt mer och byggandet något mer än nationellt i förhållande till den totala sysselsättningen. Den industriella strukturen är också avsevärt mer varierad än landskapsgenomsnittet. På motsvarande sätt är sysselsättningsgraden bland företagen i landskapet mindre än i hela landet i fråga om information och kommunikation, yrkesmässig, vetenskaplig och teknisk verksamhet, finans- och försäkringsverksamhet samt förvaltning och stöd. Betydande nya investeringar, bland annat i livsmedelsindustrin och den cirkulära ekonomin, erbjuder framtida utvecklingsmöjligheter och regionen växer kraftigt genom eltrafikklustret. Även handeln är en stor arbetsgivare. Päijänne-Tavastland är också Finlands starkaste familjeföretagslandskap. I Päijänne-Tavastland finns starka livsmedelsbearbetningsföretag och det är även nationellt betydelsefullt på grund av sin spannmålsproduktion. Regionen har en stark och växande turismverksamhet och betydande kompetens inom motion, idrott, storevenemang och turism samt internationellt inriktade företag inom branschen.

Päijänne-Tavastlands största arbetsgivare (2020) var Päijänne-Tavastland välfärdssamkommun, Lahtis stad, Osuuskauppa Hämeenmaa, Heinola stad, Hollola kommun, Koulutuskeskus Salpaus-kuntayhtymä, Koskisen Oy, Orimattila stad, Päijät-Hämeen Laitoshuoltopalvelut Oy

Raute Oyj, Fazer Leipomot Oy, Wipak Oy, Stora Enso Oyj, Kemppi Oy, Isku Interior Oy, Versowood Oy, Oy Hartwall Ab och Asikkala kommun.

I landskapets centralort Lahtis finns LUT-universitetet (Villmanstrand–Lahtis tekniska universitet). I regionen finns ett stort utbildningsutbud med många möjligheter till såväl yrkesutbildning som yrkeshögskoleutbildning (LAB).

Yrkesbarometern ger ytterligare information om de yrken och verksamheter där arbetstagare efterfrågas, och om dem som inte har särskilt stor efterfrågan.

Länkar:

Den ekonomiska strukturen i regionen är diversifierad. Tjänstesektorn är den största arbetsgivaren, även om den står för en mindre andel av sysselsättningen än det nationella genomsnittet. År 2021 fanns det flest nya lediga tjänster som anmäldes till den offentliga arbetsförmedlingen inom det kommersiella arbetet (t.ex. försäljare, försäljningsrepresentations- och telefonförsäljning), hälso- och sjukvård och sociala tjänster (t.ex. närvårdare och sjukskötare), men även t.ex. inom byggandet, industrin (t.ex. processarbetare för trä- och sågvaror, processarbetare inom livsmedelsindustrin, montörer av verkstads- och metallprodukter) och logistikbranschen (godshanterare, lagerarbetare).

Det råder i synnerhet brist på arbetskraft inom följande yrken (yrkesbarometern):

• El- och automationsingenjör
• Specialister inom elektronik
• Allmänläkare
• Överläkare och specialistläkare
• Överskötare och avdelningsskötare
• Tandläkare
• Audionomer och logopeder
• Förskollärare, barnträdgårdslärare
• Psykologer
• Socialsekreterare och kuratorer
• Sjuksköterskor och hälsovårdare
• Munhygienister
• Närvårdare
• Specialister inom maskinteknik
• Datakommunikations- och datateknikingenjörer

Bristen på lämpliga arbetstagare beror ofta på att de arbetssökande har otillräcklig eller olämplig utbildning eller saknar relevant arbetslivserfarenhet eller specialistkompetens. Det finns allt färre arbetstillfällen tillgängliga för personer med låg utbildningsnivå, medan det finns efterfrågan på specialistkunskaper. Det finns allt färre färdiga experter och företagen behöver styrresurser. Konkurrensen om de anställda har skärpts.

Yrkesbarometern ger ytterligare information om de yrken och verksamheter där arbetstagare efterfrågas, och om dem som inte har särskilt stor efterfrågan.

Den ökade arbetslösheten till följd av covid-19-epidemin har återgått till nästan samma nivå som före epidemin. Konsekvenserna av Rysslands anfallskrig för arbetsmarknaden har tills vidare varit små, men alla följdverkningar har ännu inte observerats. Arbetsmarknaden har blivit allt mer polariserad, eftersom den kortvarigare arbetslösheten är rekordlåg, men antalet arbetslösa som varit arbetslösa länge ökar. Det är svårt att upprätthålla yrkesskickligheten i och med den utdragna arbetslösheten. Andelen långtidsarbetslösa av de arbetslösa i regionen är den högsta bland landskapen. Samtidigt har utmaningarna med tillgången till kunnig arbetskraft i många branscher försvårats ytterligare.

Huvudparten av de arbetslösa arbetssökande finns enligt TE-byrån och i kommunförsöket bland bygg-, reparations- och tillverkningsarbetare samt inom serviceyrken och försäljning. De som inte klassificeras som yrken är också en stor grupp.

Både arbetslöshet och arbetskraftsbrist kan förekomma samtidigt i vissa yrken när kompetensen och kraven inte möts. Multikompetent personal efterfrågas också alltmer. För att säkra tillgången på arbetskraft finns ett ökande behov av individuella utbildningsvägar och företagslösningar.

Det finns ett överutbud på arbetskraft inom framför allt följande yrkeskategorier (yrkesbarometern):

• Produkt- och modedesigner
• Grafiska designer och multimediedesigner
• Specialister inom reklam och marknadsföring
• Journalister
• Datasupportpersonal
• Kontorssekreterare
• Bankkassörer m.fl.
• Bibliotekspersonal
• Kosmetologer
• Butikskassörer, biljettförsäljare m.fl.

Befolkningen i Birkaland uppgick till 529 000 i juni 2022, medan försörjningskvoten var 60 procent. Landskapet består av fem ekonomiska regioner och 23 kommuner. I Finland finns 19 landskap, varav Birkaland är det näst största med tanke på invånarantalet. Befolkningsförändringen var 0,9 procent mellan 2020 och 2021. Arbetskraften uppgick till cirka 250 000 personer i juni 2022, med en sysselsättningsgrad på 74 procent. Det genomsnittliga antalet lediga arbetsplatser i början av 2022 var 13 600, den högsta siffran i mäthistorien på 15 år.  I slutet av 2021 uppgick antalet företag i Birkaland till 38 900, med över 170 000 anställda. Det fanns omkring 950 nystartade företag 2021

År 2022 fortsätter i fråga om arbetsmarknadssituationen på samma sätt som det sista kvartalet 2021. Under perioden II/2021 – I/2022 ökade efterfrågan på arbetskraft så kraftigt inom praktiskt taget alla branscher att arbetskraftsutbudet inte har kunnat möta utmaningen. Detta illustreras bäst av antalet nya lediga arbetsplatser i början av 2022. Ekonomisk tillväxt kräver arbetskraft, vilket framgår av företagens platsannonser. Starka branscher inom exportsektorn omfattar skogsindustrin, plast-, gummi- och kemikalietillverkningen samt maskinverkstads- och metallindustrin.

Antalet arbetslösa arbetssökande har legat på samma nivå i början av 2022 som i början av 2019, dvs. före covid-19-pandemin. De arbetslösa utgjorde 7,9 procent av arbetskraften i september 2022. De största förändringarna i efterfrågan på arbetskraft finns i Tammerfors ekonomiska region, där en betydande del av branscherna har upplevt problem med tillgången på arbetskraft. I andra ekonomiska regioner är behoven tydligare begränsade, främst inom social- och hälsovårdssektorn, undervisningssektorn, hotell- och näringsbranschen samt städbranschen. Nya signaler om förändringar i arbetskraftsbehoven syns i arbetskraftssektorn i Södra och Sydvästra Birkaland, där det råder brist på monterings- och metallarbetare, processarbetare inom livsmedelsindustrin, arbetstagare inom trä- och sågindustrin, maskinmontörer och svetsare.

Birkalands läge i mitten av landet möjliggör många saker och särskilt Tammerfors hör år efter år till de populäraste kommunerna att bo i. På grundval av de preliminära uppgifterna för 2022 förefaller situationen för exporterande företag vara god. Det mest anmärkningsvärda är att varuhusens verksamhet konstateras gå bra och att flaskhalsarna i produktionen troligtvis är lätta att ta sig igenom. Tillgången till kompetent arbetskraft har varit en utmaning. För 2023 kan utmaningar identifieras, delvis beroende på energipriser, tillgång till halvfabrikat och komponenter samt högre räntor.

Totalt sett är Birkalands betydelse för godstrafiken 10 procent av godstrafiken på nationell nivå och trafikvolymen mellan Tammerfors och Helsingfors är den tredje största i Finland. I Tammerfors stadsregion fungerar 80 procent av Finlands industri inom en två timmars körsträcka, 80 procent av patentansökningarna görs, 80 procent av utgifterna för forsknings- och utvecklingsverksamhet investeras, 70 procent av befolkningen i arbetsför ålder och nästan 70 procent av dem som fått högskoleutbildning bor där. Tammerforsregionen har 1 300 IKT-företag, 4 700 experter som arbetar med artificiell intelligens och analyser och över 50 000 studenter vid högskolor och yrkesinstitut.

Källor:

I framtiden förväntas att sysselsättningssituationen utvecklas på ett sätt som innebär att bristen på arbetskraft kommer att påverka allt fler yrken. Vid bedömningen av tillgången på kompetent arbetskraft och målsektorerna bör det noteras att tillgången på kompetent arbetskraft har blivit en utmaning inom nästan alla sektorer under de senaste sex månaderna. Enligt barometern för små och medelstora företag var ungefär en tredjedel av företagen tvungna att anställa mer personal. Birkaland står inför rekryteringsproblem på följande områden: social- och hälsovårdssektorn, metallbranschen, elbranschen, byggnation, affärstjänster oberoende av utbildningsnivå, hotell- och näringsbranschen, utbildningssektorn, vissa delområden inom IKT. Detta påverkas bland annat av lönepolitiken.

De viktigaste arbetskraftsbehoven gäller följande yrken: maskin- och elteknik, byggnadsingenjörer, arbetstagare inom IKT-branschen, experter inom bokföring och redovisning, löneräknare, kökschefer, chefer inom städbranschen, fastighetsservicepersonal, hela husbyggnadsbranschen och dess uppgifter såsom murare, husbyggare, timmermän, armeringsarbetare, rörmontörer, ventilationsmontörer, svetsare, ingenjörer/installatörer av maskiner, installatörer av motorfordon, installatörer av elektriska och andra elinstallationer, monteringsarbetare: maskinverkstads- och elutrustningsbranschen, lastbilschaufförer och jordgående maskiner, byggnadsarbeten, köksarbetare och fläktarbetare. Förteckningen omfattar inte den offentliga sektorns behov av arbetskraft.

Källor:

 Antalet arbetslösa arbetssökande har legat på samma nivå i början av 2022 som i början av 2019, dvs. före covid-19-pandemin. Under de senaste sex månaderna har tillgången på kvalificerad arbetskraft blivit en utmaning inom nästan alla sektorer.

När det gäller Birkaland finns det ett överutbud av arbetskraft, särskilt för följande yrken,  en sammanfattning av utvecklingen på arbetsmarknaden i de ekonomiska regionerna:

• Bildkonstnärer
• Musiker, sångare och kompositörer
• Kontorssekreterare
• Specialister inom reklam och marknadsföring
• Skräddare, ateljésömmerskor, körsnärer och modister
• Ledningsassistenter och avdelningssekreterare
• Produkt- och modedesigner
• Grafiska designer och multimediedesigner
• Samhälls- och kulturforskare
• Fotografer
• Resebyråtjänstemän
• Säljare

Källa:

Kymmenedalen ligger drygt 10 mil från huvudstaden Helsingfors. Landskapet har en befolkning på 162 800. Kymmenedalen består av två centralområden och omgivande landsbygd. Regionen kring Kotka och Fredrikshamn i söder vid kusten och Kouvola-regionen i norr har ungefär lika stor befolkning. Regionen har avfolkats på grund av inhemsk migration i Finland, men har å andra sidan tagit emot människor från andra håll genom invandring. Under covid-19-pandemin har utflyttningen minskat betydligt. Befolkningen i arbetsför ålder minskar i snabbare takt än befolkningen som helhet. År 2021 var 12,6 procent av arbetskraften arbetslös (11,4 procent för landet som helhet, sysselsättningsstatistik från Arbets- och näringsministeriet).

Läget och utvecklingen av logistiken hör till Kymmenedalens styrkor. Kymmenedalen och hela sydöstra Finland kännetecknas å ena sidan av sitt geografiska läge nära Helsingfors storstadsområde, och å andra sidan av den gemensamma gränsen mot Ryssland och närheten till Sankt Petersburg. Området delas av järnvägslinjen från Helsingfors till Ryssland via Kouvola, samt av den nord-sydliga järnvägen, som främst används för godstransporter.  Ett relativt stort antal människor arbetar i Helsingfors och dess angränsande kommuner. En tågresa från Kouvola till Helsingfors tar 1,5 timmar. Flest sysselsatta finns inom hälso- och socialtjänsterna. Industrin har fortfarande en betydande roll för företagsverksamheten i Kymmenedalen. Landskapets starka export består nästan uteslutande av industriella produkter. Utöver massa- och pappersindustrin och metallindustrin omfattar industrisektorerna även byggnadsmaterial, kemikalier och livsmedel. Den pågående strukturella förändringen har stegvis gjort näringslivsstrukturen mer mångsidig. Man försöker att i högre grad uppnå ny tillväxt genom att ge stöd till och förnya traditionella branscher (bland annat skogsindustrin, metallindustrin, smart logistik, utveckling av turismen och livsmedelsindustrin), men även inom helt nya branscher (bland annat spelifiering, den audiovisuella branschen, cybersäkerhet och smarta förpackningar). Handel och logistik sysselsätter ett stort antal människor i Kymmenedalen. Turismen är ännu inte en särskilt stor sektor.   De största arbetsgivarna är utöver de stora städerna Kymsote, Kymen seudun osuuskauppa, försvarsmakten, Steveco, VR och UPM.

Den offentliga sektorn är också en viktig arbetsgivare.  Förutom social- och hälsovårdstjänsterna är tullen, gränsbevakningsväsendet och försvarsmakten viktiga arbetsgivare inom den offentliga sektorn. Trots en minskad arbetsstyrka är jordbruket fortfarande en viktig sektor, som erbjuder vissa säsongsbundna arbetstillfällen.

Yrkesbarometern ger ytterligare information om den förväntade efterfrågan på olika yrken på kort sikt.

Länkar:

Till arbets- och näringsbyråerna anmäldes från januari till december 2021 cirka 18 600 nya arbetstillfällen, dvs. 14 procent mer än förra året (hela landet +14 procent). Det fanns flest lediga tjänster för kontors- och anstaltsstädare, försäljare, närvårdare, försäljningsrepresentanter, hemvårdare samt anställda inom fastighetsskötseln.

Det råder ständig brist på social- och hälsovårdspersonal i landskapet.  Det råder i synnerhet brist på läkare, närvårdare och sjukskötare, tandläkare, röntgenskötare och psykologer. Det råder också stor brist på restaurang- och storhushållsarbetare. Det finns en efterfrågan på kompetenta yrkesverksamma inom metallindustrin. Inom industrin behövs ingenjörer och personer verksamma inom internationell handel. .

Inom serviceyrken kan arbete hittas även för dem med begränsad arbetslivserfarenhet, men i allmänhet krävs utbildning och erfarenhet som är relevant för sektorn och vanligtvis även kunskaper i finska språket.

Det är svårt att hitta yrkeskunniga arbetssökande inom vissa branscher. Bland de arbetssökande finns både nyutexaminerade och personer med många års yrkeserfarenhet. Det finns många arbetssökande med erfarenhet av exempelvis sekreterar- och kontorsarbete och inom många tjänster som exempelvis reklam och marknadsföring. Betydelsen av expertarbete återspeglas i antalet rekryteringar och det finns inte lokala arbetssökande tillgängliga för alla tjänster.

Södra Karelen består av två stadsområden som ligger relativt nära varandra, och den omgivande dynamiska landsbygden. Området har en befolkning på cirka 125 400. Av stadsområdena är Villmanstrand störst, medan Imatra, längre österut, är mindre. Södra Karelens främsta kännetecken är närheten till Ryssland och staden Sankt Petersburg. Det finns bra vägförbindelser över gränsen från denna region. Den ligger dessutom inte långt från Helsingfors storstadsområde. Regionen förlorar en del av sin befolkning på grund av inhemsk migration i Finland, men tar samtidigt emot nya människor som migrerar från andra håll. Befolkningen i arbetsför ålder minskar i snabbare takt än befolkningen som helhet.  I Södra Karelen var antalet arbetslösa 5 410 personer (-7 procent) färre än i fjol. Jämfört med 2019 minskade antalet arbetslösa i Södra Karelen med fem procent. I slutet av augusti 2022 var 601 (+80, +15 procent) av de arbetslösa arbetssökande i södra Karelen utländska medborgare.

Antalet arbetslösa ukrainare i vår region är lågt (totalt 197 personer), men det totala antalet har ökat avsevärt under de senaste månaderna och uppgår till hela 838 procent. De ukrainska arbetslösa syns särskilt i Imatra, där 4 procent av de arbetslösa i staden är ukrainare (50 personer). Ukrainare är den näst största gruppen av utlänningar i Sydöstra Finland, efter ryssarna.

Landskapets två största arbetsgivare är hälso- och sjukvården och socialvården samt industrin.  I Södra Karelen ligger ett av Europas största skogsindustriella kluster.   Även andra starka branscher i regionen, som exempelvis metallindustrin, reparation av maskiner och utrustning samt lagring och transport, är starkt knutna till skogsindustrin.  Utöver kunskaper inom skogsbruk och bioekonomi finns ett starkt miljö- och energikluster i området som genererar nya innovationer och nya tillväxtorienterade företag. I synnerhet Villmanstrand har profilerat sig som pionjär inom energiekonomi, cirkulär ekonomi och hållbara affärsmodeller. På företag inom energi- och miljösektorn skapar i synnerhet tjänste- och expertsektorerna stora möjligheter. På Villmanstrand–Lahtis tekniska universitet kan man förutom teknik och ekonomi även studera samhällsvetenskap. Universitetet gynnar också näringslivet i regionen. De största arbetsgivarna utöver de stora städerna är Eksote, Stora Enso, Saimaan tukipalvelut, LUT, UPM och Ovako. Även företag inom gränsbevakning är viktiga arbetsgivare.

Företag i Södra Karelen har drabbats mer av det ryska kriget mot Ukraina än i resten av Finland. Vid export utanför EU är Ukraina Södra Karelens femte största exportland och Ryssland den sjunde största. Framför allt kommer det att uppstå betydande förutsebara effekter för handeln med Ryssland. Från Södra Karelen till Ryssland exporteras bland annat skogsindustrin, metall- och verkstadsindustrin, kemiindustrin, utvinningsindustrin och teknikprodukter. Förutom naturgas och olja kommer bland annat träråvaror och mineraler från Ryssland till Finland. Den ryska turismen i södra Karelen har praktiskt taget stannat upp i två år på grund av covidpandemin, och kriget i Ukraina kommer inte att förändras inom den närmaste framtiden.

Länkar:

Arbets- och näringsbyrån i Sydöstra Finland hade under augusti 2 554 öppna tjänster.

Detta belopp är 4 procent högre än föregående år. 84 procent av de nya öppna tjänsterna fanns i företag. 65 procent av de nya tjänsterna erbjöds för mer än ett år. Flest nya öppna tjänster anmäldes för försäljare, närvårdare, försäljningsrepresentanter, hemvårdare samt byrå- och anstaltsstädare.

Granskat enligt yrkesgrupp sjönk arbetslösheten jämfört med i fjol i nästan alla yrkesgrupper. Mest nedgång skedde i bygg-, reparations- och tillverkningsarbetargruppen. Minskningen var också stor för gruppen av service- och försäljningsarbetare. I relativa termer har arbetslösheten hos specialiserade experter minskat mest. Bland yrkeskategorierna ökade arbetslösheten bland soldater.

 Antalet lediga arbetsplatser ökade mest jämfört med året innan i yrkesgrupperna experter samt service- och försäljningsarbetare. Proportionellt sett var ökningen störst på de platser som anmälts för jordbrukare och skogsarbetare. Processen och antalet anmälda platser för transportarbetare minskade. Flest nya öppna tjänster anmäldes för försäljare, närvårdare, försäljningsrepresentanter, hemvårdare samt kontors- och anstaltsstädare.

Växande sektorer är bland annat energi och miljö, IKT samt friskvårds- och idrottsturism.

Villmanstrand är redan ett viktigt kunskapscentrum inom området informationsteknik som växer kraftigt. Exempelvis finns det behov av it-försäljare, digitala formgivare och programutvecklare med utbildning från universitet eller teknisk högskola. Efterfrågan finns inte bara i mjukvaruföretag utan även inom industrin, och i många andra branscher.  Även högkvalificerad personal inom sektorerna miljö och energi samt inom social- och hälsovårdssektorn (särskilt läkare, bioanalytiker, socialsekreterare och undersköterskor, sjukvårdsbiträden m.fl.) efterfrågas. Det råder brist på kompetent arbetskraft inom metallsektorn, likaså på anställda inom restaurangbranschen och el- och automationsingenjörer.

För närvarande är bristen på arbetskraft synlig inom många olika branscher. Antalet arbetslösa har minskat i alla kommuner i Sydöstra Finland. Arbetslösa arbetssökande stod för 9,6 procent av arbetskraften i Södra Karelen.

Det finns ett överutbud inom sekreterar- och kontorsarbete, datateknik, service och support samt reklam och marknadsföring. I Södra Karelen finns det betydligt fler lediga arbetsplatser än för ett år sedan. Även antalet arbetssökande har minskat klart jämfört med förra året.   Den ökande betydelsen av expertarbete återspeglas i antalet rekryteringar och det finns inte lokala arbetssökande tillgängliga för alla tjänster. 

Södra Savolax är ett glesbefolkat och naturskönt landskap i östra Finland med 131 175 invånare. Det genomsnittliga antalet invånare per kvadratkilometer är knappt 11. Inre vattenvägar svarar för 22 procent av det 17 100 kvadratkilometer stora området Södra Savolax, vilket bidrar till att området är fragmenterat och att avstånden är större i den regionala strukturen. Södra Savolax är ett av de områden i Finland som har flest semesterbostäder. Den ökade volymen semesterboende och inhemsk turism syns på ett positivt sätt i efterfrågan på tjänster den här sommaren. Stugturismföretagen har till största delen haft en hög beläggningsgrad.

I juli 2022 var arbetslösheten i Södra Savolax 10,2 procent.  Det totala antalet arbetslösa personer är 5719, varav cirka 290 har blivit uppsagda. På grund av pensionsavgångar och andra utträden från arbetsmarknaden kommer nästan 10 000 arbetstillfällen att frigöras under perioden 2022–2025. Samtidigt kommer den strukturella förändringen inom produktionssektorn att leda till att vissa traditionella arbetstillfällen försvinner för gott.  Det finns redan en ökad efterfrågan på utländsk arbetskraft, och så kommer det att vara även i framtiden.

Det finns cirka 48 000 året runt-jobb i Södra Savolax. Efterfrågan på arbetskraft ökar under sommaren, eftersom sektorerna turism och jordbruk är viktiga för regionen. Pendling genom kollektivtrafik är inte särskilt vanligt, vilket åtminstone delvis beror på att människor huvudsakligen tar sig till jobbet med egna transportmedel, förutom i städerna. Arbetskraftens rörlighet är särskilt låg i landsbygdskommunerna.

Yrkesbarometern ger ytterligare information om de yrken och verksamheter där arbetstagare efterfrågas eller där det till och med finns ett överutbud. I september 2022 råder det i Södra Savolax och framför allt i Pieksämäki brist på personal inom hälso- och sjukvård samt socialvård, särskilt i tjänstesektorn för äldre och personer med funktionsnedsättning. Situationen varierar åtskilligt mellan delregioner och mellan kommuner.

Länkar:

Under de kommande åren kommer det att finnas ett behov av arbetskraft, åtminstone inom sektorn för hälso- och sjukvård samt socialvård, där det finns behörighetskrav.  Volymmässigt är efterfrågan störst på undersköterskor, sjukvårdsbiträden m.fl. och sjuksköterskor. Den största utmaningen kommer dock att vara att hitta arbetskraft inom socialvården. När det gäller Pieksämäki förutspås sektorerna för vård av äldre och personer med funktionsnedsättning förbli starka, och det förväntas även uppstå brist på arbetskraft inom dessa sektorer. Utländsk arbetskraft i säsongsbundet jordbruksarbete är av stor betydelse här. Gårdarna i Södra Savolax sysselsätter årligen hela 3 000 utländska arbetare i säsongsarbete. Därför har åtgärderna för att begränsa rörelsefriheten på grund av coronaviruset orsakat stora problem. De arbeten som finns tillgängliga inom jordbruket är dels krävande yrkestjänster, dels assisterande jordbrukssysslor. De strategiska huvudområdena i Södra Savolax är skogsbruk, vatten och livsmedel. Det behövs ett stort antal arbetstagare för olika typer av arbeten särskilt i början av skogsbrukskedjan (avverkning och transport). Inom områdena industriellt arbete och bland annat rengöring är det svårt att tillsätta vissa poster. Nästan alla företag i Södra Savolax är relativt små, och det är därför inte lämpligt att ange vissa företag här.

När det gäller Södra Savolax består arbetskraftsutbudet framför allt av arbetslösa, även om det i vårdsektorn finns en mycket stor brist på vikarier, framför allt i Pieksämäki. Däremot är tillgången på arbetskraft inom försäljning och kontorsarbete mycket god, men även inom dessa yrken krävs specialister för vissa uppgifter, och sådana personer finns inte tillgängliga i landskapets alla delar.  Yrkesmässig och regional rörlighet måste lyftas fram för arbetssökande, eftersom antalet lediga tjänster inom denna sektor kommer att vara mycket litet i framtiden.

Arbetet inom jordbruket och skogsbruket är till stor del säsongsbundet, och under vintern är många människor i dessa sektorer arbetslösa. Under covid-19-pandemin har det varit svårt i det jordbruksdominerade landskapet, eftersom man i hög grad använder utländsk arbetskraft.

Antalet arbetslösa i landskapet har minskat under hela innevarande år och hållit sig under året före coronapandemin (2019). De arbetslösa i Norra Savolax utgör 8,7 procent av arbetskraften. Norra Savolax starka sidor är landskapets mångfald, närvaron av robusta internationella exportföretag, ett växande område kring Kuopio och en stark landsbygdsmiljö.  Andelen tjänster är lägre än genomsnittet när det gäller både antal sysselsatta och antal människor i arbete. Andelen jobb inom offentlig förvaltning minskar för alla tjänster. Inkomstnivåerna är något lägre än det nationella genomsnittet. Befolkningen i regionen är ungefär 250 000. Födelsetalen är betydligt lägre än dödligheten i mindre landsbygdsområden. Befolkningssiffrorna i Norra Savolax har minskat något under de senaste åren. Kuopio är ett attraktivt tillväxtcentrum i landskapet. Med sin varierade arbetsmarknad har Kuopio med omnejd blivit den mest betydande kommersiella knutpunkten i östra Finland. Antalet invandrare i Norra Savolax ligger fortfarande under genomsnittet, men är på uppgång.

Sysselsättningsgraden i Norra Savolax har ökat stadigt varje år sedan 2016, med undantag av 2020, då sysselsättningsgraden hölls på samma nivå som året innan. Tillgången på kompetent arbetskraft och bristen på arbetskraft har blivit ett större hinder än väntat för sysselsättningstillväxten. Arbetskraften är välutbildad, men antalet personer med högre examen är inte lika högt som genomsnittet i Finland. Östra Finlands universitet, som är särskilt känt för sina kurser i medicin, ligger i Norra Savolax. Antalet unga arbetslösa har till och med minskat snabbare än den övriga arbetslösheten.  Det finns 3 900 långtidsarbetslösa i Norra Savolax. Antalet långtidsarbetslösa började minska något redan för cirka ett år sedan. Nu är 12 procent färre långtidsarbetslösa än för ett år sedan

Yrkesbarometern ger ytterligare information om de yrken och verksamheter där arbetstagare efterfrågas eller saknas.

Länkar:

Efterfrågan på arbetstagare är särskilt hög för branschfolk inom vårdsektorn, svetsare och telefonförsäljare. Dessutom råder det brist på experter inom renhållningsbranschen och arbetsledare inom byggbranschen. Även inom it-branschen råder det stor brist på kompetent arbetskraft, även om alla platser inte kan sökas offentligt (dolda arbetsplatser).

Det finns lediga platser inom metallindustrin, särskilt för maskinoperatörer och svetsare med goda sakkunskaper och hög yrkeskompetens. Det finns arbete inom metallindustrin, särskilt inom exportindustrin. Fler arbetstillfällen inom bioekonomi förväntas också skapas inom industrisektorn under de kommande åren.

När det gäller restaurangarbetare tillsätts tjänsterna i allmänhet av tillfälligt anställda från bemanningsföretag, och det finns många arbetstillfällen inom detta område. Det finns särskilt en efterfrågan på kockar och aktörer inom näringsbranschen. När det gäller vinterturism finns många jobb i närheten av skidcentret för utförsåkning i Tahko, både inom restaurangverksamhet och annan turistrelaterad sysselsättning. Utöver Tahko är arbetstillfällena inom turism koncentrerade kring Kuopio. I allmänhet är kravet på språkkunskaper för kundservice det finska språket, men övriga arbetsuppgifter på engelska blir allt vanligare.

Inom den kommersiella sektorn finns också goda sysselsättningsmöjligheter inom telefonförsäljning, där ersättningen delvis är baserad på provisionslön. Den kommersiella sektorn är en stabil källa till sysselsättning i området kring Kuopio. Det finns många arbetstillfällen för städare, både i tätorterna och i turistområdet Tahko.

Det råder stor efterfrågan på bärplockare hos jordgubbsodlare i juni och juli. De flesta av dessa gårdar är belägna i Inre Savolax. Det har också funnits behov av jordbruksarbetare framför allt i delregionerna Övre Savolax och Nordöstra Savolax.

I Norra Savolax är efterfrågan knapp på allmänsekreterare samt grafiker och multimediearbetare. Det finns också mycket datasupportpersonal och många installatörer av informations- och kommunikationsteknik i området.

Norra Karelen är ett landskap i östra Finland med en befolkning på 163 000. Befolkningen i området har minskat sedan 1990-talet och befolkningen i arbetsför ålder minskar i takt med att invånarna blir allt äldre. Den årliga invandringen på några hundra personer har balanserat upp befolkningsminskningen något och utlänningarnas andel av befolkningen ökar gradvis. År 2021 hade cirka 4,4 procent av befolkningen utländsk bakgrund.

Av dessa bodde cirka 77 000 i landskapets centralort Joensuu. Joensuu är en attraktiv studentstad, och där ligger Campus Joensuu som tillhör Östra Finlands universitet, som har cirka 9 000 studerande, samt yrkeshögskolan Karelia, som har närmare 4 000 studerande. Norra Karelens utbildningssamkommun Riveria erbjuder yrkesinriktad utbildning till cirka 17 000 studerande, förutom i Joensuu även i fem andra kommuner i Norra Karelen.

Områdets styrkor är bland annat dess naturresurser, ett mångfacetterat utbildningssystem, hög sakkunskap inom framför allt skogsbruk, teknik och plastindustri, samt regionens skogsrelaterade bioekonomi.

Det finns cirka 60 000 arbetstillfällen i Norra Karelen. Omkring 73 procent av arbetstillfällena finns i tjänstesektorn, 21 procent inom bearbetning och 6 procent inom primärproduktion. I landskapet finns det över 11 000 arbetsplatser som sysselsätter omkring 33 500 människor. De största arbetsgivarna i Norra Karelen är industriföretag såsom Abloy Oy (lås och spärrmekanismer), John Deere Forestry Oy (skogsmaskiner) och Medisize Corporation (plastprodukter), Thermo Fisher Scientific Oy (laboratorieutrustning), Binderholz Nordic Oy (trädförädling) samt Pohjois-Karjalan Osuuskauppa inom handelssektorn.

År 2021 förbättrades sysselsättningsläget i landskapet Norra Karelen betydligt jämfört med coronaåret 2020. Antalet arbetslösa var i slutet av året 18 procent mindre än vid årsskiftet. Antalet arbetslösa som andel av arbetskraften var under 2021 i genomsnitt 14,2 procent i Norra Karelen, jämfört med det nationella genomsnittet på 11,4 procent.

Även om antalet arbetslösa är högt, har vissa arbetsgivare svårt att locka till sig arbetstagare för högkvalificerade tjänster, men även för arbetsuppgifter på operativ nivå där grundläggande utbildning eller erfarenhet krävs. Tillgången på arbetskraft är ett problem, i synnerhet utanför Joensuuområdet. Förhoppningen är att antalet utländska arbetssökande ska öka.

Yrkesbarometern ger ytterligare information om de yrken och verksamheter där arbetstagare efterfrågas eller saknas.

Länkar:

År 2021 lediganslogs cirka 20 000 arbetsplatser vid Norra Karelens arbets- och näringsbyrå. En stor andel av de arbetstillfällen som finns att söka är inom hälso- och sjukvården och socialsektorn, där det finns flest jobb för undersköterskor, sjukvårdsbiträden m.fl., sjuksköterskor och socialarbetare. Det fanns också anmärkningsvärt många lediga arbetsplatser med anknytning till försäljning. Efterfrågan var dessutom stor bland yrkespersoner inom byggbranschen, yrkespersoner inom restaurangbranschen, arbetstagare inom plastprodukt- och metallindustrin samt olika arbetstagare inom fastighetsservicen. I regionen förväntas det i fortsättningen råda brist på specialister inom hälso- och sjukvårdssektorn samt inom socialvården såsom tandläkare, allmänläkare, specialistläkare, psykologer, talpedagoger och ergoterapeuter. Efterfrågan på sjukskötare, närvårdare och experter inom det sociala området är fortsatt livlig. Inom IKT-branschen är det brist på programmerare.  Inom industrin och byggbranschen söker man efter svetsare, plåtslagare, timmermän, processoperatörer i plastindustrin samt annat branschfolk.

Generellt efterfrågas personer med goda kunskaper och/eller utbildning, även om kraven på utbildning och språkkunskaper för mer rutinmässiga uppgifter på operativ nivå är mindre strikta.

Företag letar i allt högre grad efter nya medarbetare via sina webbplatser.

År 2021 fanns det i genomsnitt 10 000 arbetslösa arbetssökande per månad i Norra Karelen. Flest arbetslösa arbetssökande var byggnadsarbetare, försäljare, fastighetsskötare, närvårdare, kontorsarbetare, arbetstagare inom restaurangbranschen och fordonsförare. De flesta arbetslösa har utbildning till minst sekundär nivå.

Området förväntas ha ett överskott av allmänna sekreterare, personer som arbetar med reklam, marknadsföring och medier, samt kulturella och konstnärliga yrkesutövare.

Mellersta Finland hade i augusti 2022 en befolkning på sammanlagt 272 698, varav drygt hälften bodde i Jyväskylä-området. I flyttstatistiken har endast Jyväskylä traditionellt sett varit en stad med inflyttningsöverskott, men i och med coronapandemin hade också många mindre städer och kommuner ett inflyttningsöverskott 2021. Hela landskapet hade ett inflyttningsöverskott för första gången på 5 år.

Invandringen koncentreras till Jyväskyläregionen, där bland annat högskolorna fungerar som dragningskraft. På andra håll i landskapet sysselsätts invandrare särskilt av bland annat jord- och skogsbruket samt metallindustrin.

Mellersta Finland består av sex större områden och 22 kommuner. Precis som i många andra landskap har Mellersta Finlands interna lokala utveckling två olika sidor: landskapets centralområde är framgångsrikt, och denna framgång är självgående, medan det går sämre för landsbygdsområdena där den minskande befolkningen urholkar grunden för ekonomisk aktivitet i de berörda områdena.

Naturliga styrkor för näringslivet i Mellersta Finland är företagsverksamhet i anslutning till maskiner och utrustning, bostäder och byggande samt bioenergi. En tydlig förändring har skett i näringslivsstrukturen i landskapet. I många delar av Mellersta Finland har arbetstillfällena inom primärproduktion minskat betydligt. Däremot har arbetstillfällena i tjänstesektorn ökat. På senare år har tillväxtsiffrorna inom tjänstesektorn i Jyväskylä-området varit bland de högsta i landet. Friskvårdstjänster och kunskapsintensiva företagstjänster samt IKT har under de senaste åren varit tillväxtsektorer. Industrin är fortsatt mycket betydelsefull för näringslivet i regionen.  Bioproduktfabriken och den tillhörande innovationsverksamheten i Äänekoski har skapat sysselsättningsmöjligheter i hela landskapet. Mellersta Finland har dessutom ett mycket varierat utbud av kurser och utbildningar på flera nivåer. Utbildningsnätverket omfattar hela landskapet och i Jyväskylä tillhandahålls universitetsutbildning och utbildning på doktorandnivå. Utmaningar i regionen är bristen på kompetent arbetskraft och problem med matchning. Till de största företagsarbetsgivarna hör bland annat Middleland, Valmet, K-gruppen, Metsä Group, Valmet och Gofore.

Länkar:

I september 2022 fanns det sammanlagt 6 348 lediga tjänster registrerade vid Mellersta Finlands TE-byrå. Flest lediga arbetsplatser fanns inom social- och hälsovården samt omsorgsarbetet, restaurangbranschen, försäljningsarbetet samt bygg-, reparations- och tillverkningsarbetet.

I och med att arbetskraften åldras lämnar människor arbetsmarknaden. Därför kommer ny arbetskraft att krävas i framtiden, även inom de yrken där antalet arbetsplatser för närvarande minskar. I Mellersta Finland har sektorerna för hälso-, sjuk- och socialvård, tjänstesektorn och metall- och byggindustrin för närvarande svårt att hitta arbetare med tillräcklig utbildning lokalt (sjuksköterskor, särskilt socialarbetare, närvårdare, butikssäljare, elmontörer, VVS-montörer, svetsare samt byggarbetsledare, betongelementarbetare och armerare). Dessutom råder det brist på kompetent arbetskraft inom IKT-branschen.

I slutet av september 2022 fanns det sammanlagt 13 144 arbetslösa arbetssökande i Mellersta Finland. De arbetslösa arbetssökande stod för 10,6 procent av arbetskraften. De långtidsarbetslösa utgjorde 37,5 procent av alla arbetslösa arbetssökande.

Arbetslösheten är sannolik inom branscher där det finns många sökande i förhållande till lediga arbetsplatser. I Mellersta Finland finns till exempel många arbetslösa allmänsekreterare, yrkespersoner inom tryckeri- och bindningsbranschen, grafiker, yrkespersoner inom kulturbranschen samt klädtillverkare.

Det finns mycket få arbetsmöjligheter för personer utan utbildning eller examen. Språkkunskapernas betydelse framhävs inom flera branscher, men kraven varierar beroende på arbetsplatsen.

Södra Österbotten ligger i den centrala delen av västra Finland. 191 000 personer bor i regionen. Inom social- och hälsovårdssektorn, teknikindustrin, IKT-branschen och servicebranscherna var bristen på arbetskraft särskilt stor, särskilt inom hotell- och restaurangbranschen som helhet. Utgångspunkten är att bristen på arbetskraft i landskapet har blivit kronisk och utmaningarna med tillgången på kompetent arbetskraft är vardag inom nästan alla branscher.

Antalet arbetslösa arbetssökande var fortfarande på nedåtgående i slutet av sommaren, men en långsammare nedgång har observerats. I slutet av augusti fanns det cirka 5 100 arbetslösa arbetssökande

i registren. Andelen arbetslösa arbetssökande i arbetskraften i Södra Österbotten var 5,9 procent, vilket var det näst lägsta i Fastlandsfinland.

Den andel av befolkningen som består av ungdomar och av personer över 65 år är något högre än i hela Finland. Befolkningstrenden i Södra Österbotten har polariserats under de senaste åren. Befolkningen har ökat endast i Seinäjoki. I andra kommuner har befolkningstrenden varit nedåtgående. Färre unga åldersgrupper och försämrade förutsättningar för företagen är särskilt stora utmaningar för många kommuner. Utländska medborgare utgör en relativt liten andel av landskapets befolkning, även om antalet invandrare har ökat under de senaste tio åren.

Trafikpendlingen inom landskapet sker från grannkommunerna till Seinäjoki. Pendlingen utanför landskapets gränser sker främst till Vasa.

De starka sektorerna i Södra Österbotten är livsmedelsindustrin och därtill hörande primärproduktion. Byggnadsindustrin, metall- och verkstadsindustrin, industrier som avser förädling och bearbetning av trä samt detaljhandeln har också starka positioner. Livsmedelsindustrin inbegriper stora produktionsanläggningar som ägs av Atria Oyj, Altia Oyj och Valio Oy. Inom metallindustrin finns många små och medelstora företag, men också ett antal större. De största företagen inbegriper Finn-Power Oy och MSK Group Oy. Under de senaste åren har träsektorn stått inför nya utmaningar, samtidigt som nya företag också har utvecklats inom sektorn, såsom CLT-produktionsanläggningar, där man fokuserar på byggmarknaden för massiva träelement. Det mest kända företaget inom detaljhandeln är Veljekset Keskinen Oy:s Bybutik i Tuuri, men även Ideapark i Seinäjoki är en viktig arbetsgivare. Betydelsen av handels- och tjänstesektorerna som arbetsgivare ökar stadigt.

Teknikindustrin och träproduktindustrierna har skapat arbete åt utbildat yrkesfolk. Rekrytering sker till tjänster där specialistkunskaper krävs, i syfte att få nya arbetare och för att ersätta arbetstagare som lämnar arbetsmarknaden. Den ekonomiska tillväxten har påverkat tillgången på kvalificerad arbetskraft och har redan orsakat rekryteringsproblem i regionen. Covid-19-pandemin har fått efterfrågan att sjunka, men i synnerhet inom teknikindustrin är utmaningarna att hitta kompetent arbetskraft fortfarande betydande.

Inom livsmedelsindustrin anställs många säsongsarbetare under sommaren. Säsongsarbetare behövs också inom turistnäringen. Powerpark, en upplevelse- och aktivitetspark i Kauhava, rekryterar ett stort antal arbetstagare under sommaren på visstidskontrakt.

Yrkesbarometern ger ytterligare information om de yrken och verksamheter där arbetstagare efterfrågas eller saknas.

Länkar:

Det finns många olika typer av lediga platser inom sektorn för hälso- och sjukvård samt socialvård (allmänläkare, överläkare och specialistläkare, sjukskötare och hälsovårdare, tandläkare, munhygienister, audionomer och talterapeuter, psykologer, specialister inom socialt arbete). Förutom vikariat och andra tillfälliga anställningar ökar antalet tillgängliga fasta tjänster inom sektorn. I framtiden kommer det fortsättningsvis att finnas ett stort behov av ytterligare arbetskraft inom denna sektor, på grund av den åldrande befolkningen och yrkesaktivas pensionsavgångar inom sektorn.

För tjänster inom industrin och byggverksamhet förväntas de sökande ha hög yrkeskompetens och varierad arbetslivserfarenhet. Inom metallindustrin finns arbete tillgängligt för arbetstagare med yrkesutbildning (svetsare och gasskärare, verktygsuppsättare och metallarbetare, slipare m.fl., plåtslagare och montörer inom verkstadsindustrin). Rekryteringen är i allt högre grad fokuserad på olika krav relaterade till kunskaper i programmering. Byggsektorn behöver yrkesverksamma för roller både på tillsynsnivå och på operativ nivå (väg- och vattenbyggnadsingenjörer, byggarbetsledare, ingenjörer, civilingenjörer, husbyggare, murare, betongarbetare, armerare m.fl., byggnadsträarbetare och inredningssnickare, isoleringsmontörer och sprutlackerare).

Rekryteringsbehoven förväntas också öka för specialistroller inom företagstjänster.

I transportsektorn har det funnits ett särskilt behov av lastbils- och långtradarförare med lämpliga yrkesmässiga kvalifikationer.

I hotell- och restaurangbranschen råder det brist på kvalificerade kockar, kallskänkor och servitörer. Det saknas även arbetare i snabbmatsbranschen. Där finns relativt många arbetstillfällen, särskilt under sommaren.

Inom städbranschen råder det brist på hotell- och kontorsstädare m.fl. i alla delregioner i området.

Det finns lediga platser i livsmedelsindustrin, särskilt för säsongsarbete. Turistsektorn behöver också ett stort antal säsongsarbetare under sommaren.

På grund av konjunkturuppgången har nya arbetstillfällen skapats för regionens kvalificerade arbetskraft, och inom en snar framtid kommer ett allt större antal yrken att påverkas av rekryteringsproblem. Det är redan svårt att hitta kvalificerad arbetskraft i metallindustrin.

Inom handeln finns det brist på företagssäljare och telefonförsäljare. Handeln har en viktig roll att spela när det gäller sysselsättning för ungdomar.

Det finns många arbetslösa inom sektorerna för administrativt arbete och kontorsarbete (allmänna sekreterare, administrativa assistenter, datatekniker, service och support), och i allmänhet endast ett fåtal lediga platser.

Det finns många arbetslösa arbetssökande inom textil- och konfektionssektorn (skräddare, modister, körsnärer och ateljésömmerskor), men inte många lediga platser.

Landskapet Österbotten består av de delregionala kustområdena Vasa, Jakobstad, Kyroland och Suupohja. I slutet av 2021 bodde omkring 176 041 personer i Österbotten. Befolkningen ökade under många år, men har på senare år minskat något. Över hälften av landskapets hela befolkning bor i delregionen Vasa och befolkningstillväxten är koncentrerad till detta område.   Migrerande arbetare har spelat en central roll i området under många år. I slutet av 2021 bodde totalt 13 755 personer som hade ett främmande språk som modersmål i Österbotten. Det motsvarar 7,8 procent av den totala befolkningen i regionen. Österbotten kännetecknas av sin starka tvåspråkighet: Hälften av befolkningen har svenska som modersmål.

Andelen arbetslösa arbetssökande i Österbottens NTM-centralområde av arbetskraften är lägst i Fastlandsfinland (5,4 procent). Motsvarande andel för hela landet är 8,8 procent (2022).  I juli 2021 var regionens arbetslöshet lägst i Larsmo (5,9 procent), följt av Närpes (5,3 procent). Antalet lediga jobb har ökat en tid.

Österbottens styrkor är dess framgångsrika och mångfacetterade exportindustri, en stark tradition av företagsamhet och områdets internationella karaktär. Österbottens internationella dimension bygger på dess goda förbindelser, mångsidiga möjligheter till högre utbildning, stora internationella företag och en flerspråkig verksamhetsmiljö. Vasa och Jakobstad är knutpunkterna för pendlingen i landskapet. De viktigaste industrisektorerna i Österbotten är energi, marin teknik, livsmedel, plast, bioprodukt- och båtindustri samt industriella tjänster.  Jakobstadsområdet är känt för sin båtindustri i världsklass. Andra starka sektorer är livsmedels-, pappers- och skogsbruksindustrin.

Andra betydande ekonomiska sektorer i Österbotten är jordbruk, skogsbruk och fiske, där det finns arbetstillfällen för cirka 4 700 personer totalt. Primärproduktion är en annan viktig arbetsgivare, särskilt i kustområdet Suupohja, där nästan var fjärde arbetstagare arbetar inom jordbruket. Regionens jordbruksproduktion är betydande för hela Finland. Till exempel produceras 70 procent av Finlands alla tomater och gurkor här. (Arbets- och näringsministeriets publikationer 31/2020.)

Till de största företagen hör teknikföretagen Wärtsilä, ABB och Danfoss samt livsmedelsföretaget Snellman Oy. De är alla industriföretag som har haft stora framgångar på globala marknader och investerar i teknik och sakkunskap på hög nivå. Huvudparten av företagen är små eller medelstora. Regionen är känd för sin entreprenörsanda. Några av de mest intressanta företagen är Närpes Trä och Metall, Kyrö Distillery, VEO, Beamex, Fresh, Dermoshop, Ukkoschnapps, Alucar, Logset, Nautor´s Swan, Targa, Prohoc etc.

Sammanlagt sex inrättningar för högre utbildning bedriver verksamhet i Österbotten. Av dessa fokuserar Vasa universitet på ekonomi, företagsförvaltning och teknik. Universitetet Åbo Akademis enhet i Vasa erbjuder utbildningar inom samhällsvetenskap och pedagogik. Den svenskspråkiga Handelshögskolan, förkortad Hanken, erbjuder ett brett utbildningsutbud inom ekonomi och företagsförvaltning. Helsingfors universitet tillhandahåller tvåspråkig juridisk utbildning i Vasa. Andra anordnare av högskoleutbildning i området är Vasa yrkeshögskola (Vaasa University of Applied Sciences, VAMK) och Yrkeshögskolan Novia. Alla högre utbildningsinstitutioner i regionen har en stark internationell prägel och erbjuder program på både kandidat- och magisternivå på engelska. Sekundärutbildning anordnas bland annat av finskspråkiga Vamia och svenskspråkiga Yrkesakademin i Österbotten. De båda utbildningsenheterna tillhandahåller flexibla yrkesutbildningar för ungdomar och vuxna, samt tillgodoser lokala arbetsgivares och verksamheters behov. Internationalisering är ett viktigt mål, och enheterna betjänar regionen på flera språk.

Länkar:

Enligt sysselsättningsöversikten för september 2022 hade Österbottens arbets- och näringsbyrå i slutet av september 6 060 arbetslösa arbetssökande, vilket är 749 färre än ett år tidigare. Jämfört med föregående månad minskade antalet arbetslösa arbetssökande med 303. Inom området för NTM-centralen i Österbotten minskade arbetslösheten med 11,0 procent jämfört med året innan. I hela landet minskade arbetslösheten med i genomsnitt 12,2 procent. Arbetslösheten minskade i alla NTM-centralers områden, proportionellt sett mest i Nyland (17,1 procent).

Enligt yrkesbarometern som kom ut hösten 2022 råder det stor brist på arbetskraft inom olika branscher i Vasa och Jakobstad. Företagen i regionerna behöver kunnigt folk på alla nivåer. Det finns en särskild brist på hotell- och kontorsstädare, sjuksköterskor, hälsovårdare och läkare. Det är även brist på förskollärare, psykologer, experter inom bokföring och redovisning samt yrken inom byggnadsbranschen. Inom it-branschen har det varit en ständig brist på yrkesverksamma under flera års tid. Närmare information finns i yrkesbarometern: https://ammattibarometri.fi

Coronapandemin drabbade hotell- och näringsbranschen kraftigast. Handeln har till viss del (livsmedelsbutiker och järnhandeln) till och med ökat under covid-19-krisen. Effekterna av pandemin på tillverkningsindustrin och byggbranschen kommer att synas senare, för orderstocken och projekten är långa. Det är typiskt för regionen att man under lågkonjunktur följer efter med en liten fördröjning och orderstocken i allmänhet minskar i regionen först senare, när övriga regioner redan vänder uppåt. Den allmänna bristen på komponenter bromsar företagens tillväxt och på grund av de dyrare energipriserna är eventuella stora permitteringar i Närpesregionen under vintern (2022) ett hot inom växthusindustrin.

Ett helt nytt scenario kan ses på arbetsmarknaden, där antalet människor som går i pension är mycket högre än antalet unga som ersätter dem. Konkurrensen om arbetskraft kommer att bli hårdare, inte bara mellan företag, utan även mellan sektorer och regioner. Betydelsen av arbetskraftsrelaterad migration och internationella experter kommer att bli viktigare i framtiden för att säkra livskraft och tillväxt i regionen. Att säkerställa tillgången till kvalificerad arbetskraft bör prioriteras i regionen så att förutsättningarna för tillväxt förblir gynnsamma.

Mellersta Österbotten består av de större delregionerna Karleby och Kaustby. Mellersta Österbotten hade 67 911 invånare i augusti 2022. Befolkningstillväxten har varit koncentrerad till Karlebyområdet, där mer än fyra femtedelar av hela befolkningen bor.  Sammanlagt 9 procent av befolkningen i Mellersta Österbotten har svenska som modersmål. Andelen av befolkningen som talar ett främmande språk var 3,3 procent i juni 2022.

De arbetslösa arbetssökandes andel av arbetskraften var 7 procent i september 2022. Siffran är den lägsta på det finska fastlandet. Antalet arbetslösa har minskat stadigt efter att coronapandemin underlättats.

De största industrierna i Mellersta Österbotten är bland annat metall- och livsmedelsindustrin, tillverkning av maskiner och utrustning samt den kemiska industrin. Metallindustrins underleverantörer är också ett stöd för regionens båtindustri: den starkt exportinriktade finska båtindustrin är till största delen koncentrerad till regionerna Österbotten och Mellersta Österbotten. Mellersta Österbottens livsmedelsbearbetningsindustri är också varierad och exportinriktad. De största företagen i området är verksamma inom industrierna för köttbearbetning och mejeriprodukter, och i framställningen av läskedrycker. Nordens största industrikluster för oorganisk kemi ligger i Karleby: Kokkola Industrial Park (KIP) rymmer ett tiotal framstående företag i kemi- och metallbranschen, och betraktas som en föregångare inom den cirkulära ekonomin i Finland och Europa. Klustret skapar arbetstillfällen för tusentals människor. De flesta av produktionsanläggningarna i KIP är verksamma internationellt och exporterar nästan 100 procent av sin produktion över hela världen.

Primärproduktionen i Mellersta Österbotten är stark och varierad. I landskapet har man dessutom dragit nytta av nya AI- och bioekonomibaserade innovationer för att öka effektiviteten vid framställningen av jordbruksprodukter. Vissa producenter av jordbruksprodukter är också inriktade på export. En annan viktig inkomstkälla i primärproduktionen är pälsdjursuppfödning. Nästan samtliga av Finlands drygt 1 000 pälsfarmer är små familjeföretag som är verksamma i Österbottens regioner. De exporterar nästan 100 procent av sin produktion. I Mellersta Österbotten var antalet företag 5 237 år 2022. Några av de mest intressanta företagen i regionen är Boliden, Raisoft, Finn Spring Oy, FineWeld Oy, Kokkolan Halpahalli Oy och Kosila.

I Mellersta Österbotten finns utbildningsmöjligheter både på universitetsnivå och yrkeshögskolenivå. Karleby universitetscenter Chydenius är en tvärvetenskaplig gemensam institution för universiteten i Jyväskylä, Uleåborg och Vasa. Jyväskylä universitet ansvarar för samordningen av verksamheten. Centret är banbrytande när det gäller tillhandahållande av vuxenutbildning på universitetsnivå och utgör också en viktig forskningspartner i området. Centria yrkeshögskola (Centria University of Applied Sciences) fokuserar på arbetslivets behov, digitalisering och internationell verksamhet. Centria tillhandahåller utbildning inom områdena produktionsteknik, kemi och bioekonomi, digitalisering och produktion av företagstjänster. Mellersta Österbottens förbund för utbildning (Federation of Education in Central Ostrobothnia, KPEDU) tillhandahåller yrkesinriktad grundläggande utbildning och vidareutbildning på gymnasienivå, förberedande utbildning, lärlingsutbildning samt vuxenutbildning. KPEDU är också verksamt på regional nivå och inom företagsutveckling i området.

Länkar:

Enligt sysselsättningsundersökningen från september 2022 fanns det 4,6 procent fler lediga tjänster i landskapen Österbotten och Mellersta Österbotten jämfört med samma period föregående år. Antalet nya lediga arbetsplatser har fortsatt att öka. Under september fanns sammanlagt 5 614 lediga arbetsplatser, vilket var 524 fler (+10,3 procent) än för ett år sedan.

Antalet nya lediga arbetsplatser ökade kvantitativt sett mest i yrkesgruppen för transportarbetare (+98) jämfört med året innan. Antalet lediga arbetsplatser minskade mest i yrkesgruppen för kontors- och kundservicearbetare (86). Antalet lediga tjänster ökade mest inom yrkesgruppen bygg-, reparations- och tillverkningsarbetare.

Enligt yrkesbarometern 2022 rådde det brist på arbetskraft inom flera olika branscher och på många olika kompetensnivåer i Mellersta Österbotten. Det är särskilt stor brist på psykologer, applikationsplanerare och programmerare samt sjuksköterskor och hälsovårdare. Närmare information finns i yrkesbarometern:https://ammattibarometri.fi.

Hotell- och restaurangbranschen har drabbats värst. Handeln har till viss del (livsmedelsbutiker och järnhandeln) till och med ökat under covid-19-krisen. Effekterna av pandemin på tillverkningsindustrin och byggbranschen kommer att synas senare, för orderstocken och projekten är långa. Det är typiskt för regionen att man under lågkonjunktur följer efter med en liten fördröjning och orderstocken i allmänhet minskar i regionen först senare, när övriga regioner redan vänder uppåt. En kraftig tillväxt kan förväntas i området och stora investeringar i batteriföretag etc. skapar ett behov av ny arbetskraft.

Ett helt nytt scenario kan ses på arbetsmarknaden, där antalet människor som går i pension är mycket högre än antalet unga som ersätter dem. Konkurrensen om arbetskraft kommer att bli hårdare, inte bara mellan företag, utan även mellan sektorer och regioner.  Betydelsen av arbetskraftsrelaterad migration och internationella experter kommer att bli viktigare i framtiden för att säkra livskraft och tillväxt i regionen. Att säkerställa tillgången till kvalificerad arbetskraft bör prioriteras i regionen så att förutsättningarna för tillväxt förblir gynnsamma.

Norra Österbotten består av 30 kommuner, och den största staden är Uleåborg. I augusti 2022 bodde cirka 412 150 personer i Norra Österbotten. I området finns studiemöjligheter vid institut, yrkesskolor, högskolor och universitet. Uleåborgs universitet erbjuder möjligheter till studier och forskning inom många fakulteter och detta fungerar som dragningskraft. Landskapet har cirka 163 920 sysselsatta (statistik från 2020).

I Norra Österbotten byggs eller planeras projekt inom olika områden. På energisidan byggs vindparker och det finns planer på att utöka byggandet. Utvecklingen inom gruvbranschen ökar behovet av arbetskraft liksom sågprojektets bygg- och operationsfas, det planerade bioraffinaderiet och andra fabriksprojekt och industriprojekt. It-branschen fortsätter att växa och behovet av arbetskraft ökar.

Den offentliga sektorn är kvantitativt sett en stor arbetsgivare (särskilt social- och hälsovårdstjänster och utbildning) – inom den privata sektorn är betydande branscher bland annat el- och elektronikindustrin, metallindustrin, verkstadsindustrin, byggnation, handeln och den privata serviceaffärsverksamheten (särskilt inom IKT-branschen finns det efterfrågan på kompetenta experter och basexperter på olika håll i landskapet).

Yrkesbarometern, som sammanställs två gånger om året, ger ytterligare information om de yrken och verksamheter där arbetstagare efterfrågas eller saknas. I arbets- och näringsministeriets månatliga regionala sysselsättningsöversikt kan man närmare se sysselsättningsläget samt antalet arbetsplatser och branscher.

Länkar:

Det genomsnittliga antalet lediga arbetstillfällen hos TE-byrån för Norra Österbotten är cirka 7 000–8 000 per månad. I många sektorer (t.ex. byggsektorn, turism, service och underhåll) varierar efterfrågan på arbetskraft under året och många industrisektorer är knutna till konjunkturutvecklingen. Det finns fortfarande relativt gott om arbetstillfällen inom IKT-sektorn i Norra Österbotten och yrkesverksamma inom IKT kommer att rekryteras aktivt i framtiden. Pensionsavgångar för delar av baby boom-generationen och tillväxtföretagens efterfrågan på arbetskraft kommer att skapa arbetstillfällen i framtiden.

I vissa sektorer är efterfrågan på kvalificerad arbetskraft större än tillgången. Det behövs ny arbetskraft inom bland annat IKT, metall- och maskinindustrin, byggbranschen, turistbranschen samt social- och hälsovårdstjänster. Inom dessa sektorer (inklusive närstående branscher) kommer det också att finnas ett stort antal arbetstillfällen under de kommande åren. Chefer, experter och personal på operativ nivå med olika typer av yrkeskvalifikationer efterfrågas. För flera roller krävs grundläggande utbildning och aktuella sakkunskaper, men arbetsgivarna är också beredda att tillhandahålla utbildning för nyanställda som befinner sig på grundläggande nivå.

I Norra Österbotten finns det fortfarande outnyttjade reserver av arbetslösa, och nya arbetssökande tar ständigt steget från utbildning till arbetsmarknad genom examen från utbildningsorganisationer. I vissa sektorer (IKT, metallindustri, hälso- och sjukvård) är bristen på arbetskraft betydande eller har pågått så länge att man kartlägger experter utanför det egna landskapet för rekrytering. I rekryteringarna söker man experter i stor utsträckning till olika kompetensområden.

Eftersom automatisering, digitalisering och e-handel blir allt vanligare, kommer antalet grundläggande yrken att minska (allmänna sekreterare, administrativa assistenter, kundservicearbetare och monterare), och andelen experttjänster kommer att växa på arbetsmarknaden. Brist på utbildning och arbetserfarenhet och en kunskapsbas som inte längre är aktuell undergräver sysselsättningen.

Kajanaland är ett landskap med gott om skog mitt i Finland. Kajanaland består av åtta kommuner, och omkring hälften av befolkningen lever i Kajana, centraltätorten. I Kajanaland finns det gott om plats – regionen har färre än fyra invånare per kvadratkilometer – och ett till stor del orört landskap. Kajanaland erbjuder sina invånare en trygg miljö och en fungerande vardag samt goda möjligheter till friluftsliv och fritidsaktiviteter. Landskapets befolkning åldras och minskar på grund av migrationen och åldersstrukturen. Trots att Kajanaland är nästan lika stort som Belgien bodde det i slutet av 2021 bara 71 225 personer där och under året minskade befolkningen med 439 personer. Antalet utländska medborgare var cirka 1 800. I slutet av augusti 2022 var andelen arbetslösa arbetssökande 8,2 procent av arbetskraften, vilket var den femte lägsta i NTM-centralerna och 1,3 procentenheter mindre än både för ett år sedan och för tre år sedan före coronakrisen. Antalet arbetslösa arbetssökande var 2 530, vilket är minst efter den första uppgiften i arbetsförmedlingsstatistiken, dvs. efter 2006. Arbetslösheten minskade med 14 procent från augusti 2021 och 17 procent från augusti 2019 före coronakrisen. Rysslands invasion av Ukraina har tills vidare inte ökat arbetslösheten i Kajanaland, och ingen stor ökning av arbetslösheten är i sikte – osäkerheten har dock ökat och bedömningen av den kommande sysselsättningseffekten är fortfarande delvis utmanande.

Efterfrågan på arbetskraft var rekordstor i Kajanaland 2021. 14 006 nya lediga arbetsplatser anmäldes till arbets- och näringstjänsterna, hela 66 procent fler än i normalläget 2019. Efterfrågan på arbetskraft fortsatte nära samma nivå i januari–augusti 2022, eftersom sammanlagt 9 467 platser anmäldes, vilket är 3 procent färre än under samma period året innan.

Flest nya lediga platser fanns inom arbets- och näringstjänsterna i januari–augusti 2022 för service- och försäljningsarbete (2 569) samt för bygg-, reparations- och tillverkningsarbetare (1 956). Efterfrågan ökade mest bland service- och försäljningspersonal (+41 procent) och specialsakkunniga (+35 procent) jämfört med året innan.

Det råder brist på arbetstagare inom branscherna, och i många yrkesgrupper finns det färre arbetslösa arbetssökande än antalet lediga arbetsplatser som anmälts till arbets- och näringstjänsterna. Behovet av arbetskraft ökar ytterligare under de kommande åren, eftersom antalet unga som kommer ut på arbetsmarknaden är klart färre än antalet som lämnar arbetsmarknaden.

Gruvindustrin är en viktig källa till sysselsättning. Den viktigaste gruvan är Terrafame Oy i Sotkamo, vars verksamhet har en kraftig inverkan på såväl utvinningsklustret som hela den regionala ekonomin. Terrafame sysselsätter direkt nästan 900 personer och med beaktande av de indirekta effekterna nästan 5 000 anställda.  Enligt uppskattningar kommer regionens malm- och mineralreserver att säkerställa produktion i flera årtionden framöver.

Inom metallindustrin är det ekonomiska lokomotivet för den regionala tillväxten Transtech Oy, som ingår i Škoda Transportation Group. Transtech tillverkar rullande materiel samt tekniska verkstadsprodukter. Företagets framtidsutsikter är positiva och behovet av arbetskraft fortsätter. Transtech behöver personal till olika tekniska yrkesroller såsom svetsare, installatörer och arbetsledare.

Turismbranschen påverkades kraftigt av covid-19-krisen, men turismen har varit dynamisk, även om omsättningen ännu inte har nått samma nivå som före coronakrisen. Investeringar och nya möjligheter att öka den internationella turismen skapar förutsättningar för turistföretagens tillväxt inom den närmaste framtiden, även om tillgänglighetsproblemen, särskilt bristen på permanent flygtrafik, skapar osäkerhet. Turismen i Kajanaland är koncentrerad till Vuokattiområdet, där det finns utmärkta anläggningar för sport och friluftsturism.

Länkar:

I yrkesbarometerns bedömning från våren 2022 rådde det brist på aktörer i nästan hundra yrken i Kajanaland. Det största behovet av arbetskraft finns i synnerhet inom social- och hälsovården samt bygg-, metall-, IKT-, skogs- och restaurangbranschen. I enskilda yrken är bristen störst på läkare, tandläkare, sjukskötare, närvårdare och psykologer inom social- och hälsovården. I andra branscher finns det största behovet av experter inom städ- och rengöringsbranschen, svetsare, tunnplåtssmeder, maskinister, rörmontörer, lärare, byggarbetare, restaurangarbetare och hemvårdare.

Av de nya lediga arbetsplatser som meddelades arbets- och näringstjänsterna i januari–augusti 2022 fanns 88 procent i Kajana ekonomiska region. Det finns lediga tjänster, särskilt i Kajana och Sotkamo.

Enligt yrkesbarometern har Kajanaland det största utbudet i förhållande till efterfrågan av allmänna sekreterare, de övriga kontors- och kundservicearbetarna i gruppen av arbetssökande samt installatörer och reparatörer av informations- och kommunikationsteknik.

I januari–augusti 2022 var flest av yrkesgrupperna bygg-, reparations- och tillverkningsarbetare samt service- och försäljningsarbetare arbetslösa – i dessa yrkesgrupper erbjuds dock också flest arbeten. Bakom arbetslösheten ligger ofta ett matchningsproblem, dvs. efterfrågan och utbudet på arbetskraft möts inte. Den främsta orsaken till detta är bristen på kompetens hos arbetssökande.

I Kajanaland finns det ett stort behov av kompetent arbetskraft och arbete i stor utsträckning, så man kan konstatera att det finns en marknad för arbetssökande i området.

Lappland, som sträcker sig över polcirkeln, är Finlands och EU:s nordligaste internationella landskap. Det täcker nästan en tredjedel av hela Finlands yta. Lappland gränsar mot EU-landet Sverige, EES-landet Norge och Ryssland. Lappland består av 21 kommuner och har cirka 176 494 invånare. Lappland är det mest glesbefolkade landskapet i Finland. Sammanlagt 60 procent av befolkningen bor i de tre största städerna, Rovaniemi (64 180), Torneå (21 333) och Kemi (19 982). I Lappland bor 4 246 utländska medborgare och 5 369 personer med ett främmande språk som modersmål (andra än finska, samiska och svenska).

Det finns cirka 70 200 arbetstillfällen i Lappland, varav 65 procent i den privata sektorn, 29 procent inom kommunerna och 7 procent inom offentlig förvaltning. Det finns 12 500 verksamhetsställen för företag i regionen, varav huvudparten sysselsätter under fem personer. Nya arbetstillfällen uppstår främst på företag. Tre fjärdedelar av alla arbetstillfällen finns inom den offentliga eller privata tjänstesektorn, en femtedel inom bearbetning (industrin, byggbranschen, malmutvinning och schaktning) och endast 4 procent finns inom primärproduktionen. När det gäller tjänstesektorn finns de flesta jobben inom hälso- och sjukvård samt socialvård, turism och handel. Den mest karakteristiska näringen i Lappland är renskötseln.

Lapplands styrkor är dess internationella prägel och mångsidiga näringslivsstruktur. Bland annat turistbranschen, tjänstesektorn och de exportinriktade gruv- och industrisektorerna är näringsgrenar som växer och utvecklas.  Arbetskraftsbehoven i bygg- och verksamhetsfasen för bioproduktfabriken i Kemi är och kommer att vara betydande, och även andra fabriksprojekt planeras. Lappland investerar i digitalisering och utvecklingen av robotteknik i arktisk miljö, och utför provningar under arktiska förhållanden. Den rena luften och naturen i Lappland möjliggör bearbetning och odling av naturprodukter och användningen av dem inom ett antal olika verksamhetssektorer.

Turism och tillhörande tjänster växer i Lappland i och med att antalet inhemska och internationella turister ökar.  Kända turistcentrum är bland annat Levi, Ylläs, Pallas, Olos, Kilpisjärvi, Saariselkä, Pyhä-Luosto och Sallatunturi. Rovaniemi med omnejd är känt för polcirkeln, jultomten och Ranua djurpark. Kända resmål i Havslappland är ett snöslott som är öppet året runt och kryssningar med isbrytare. Turismen sysselsätter flest människor under vinter- och vårsäsongen, men även den lappländska sommaren och hösten lockar turister. Investeringarna i turismen återspeglas i form av arbetskraftsbehov inom byggbranschen.

I Lappland finns en stark, växande och exportdriven basindustri med en underleverantörskedja. De flesta industriföretagen ligger i området kring Kemi och Torneå. De viktigaste industrisektorerna innefattar metallframställning (Outokumpu Oyj i Torneå), pappers- och kartongprodukter (Metsä Fibre i Kemi), motorfordon och släpvagnar (BRP Finland i Rovaniemi) och bearbetning av sågat virke och träprodukter. En annan viktig arbetsgivare är logistiksektorn (väg- och järnvägstransporter, hamnarna i Kemi och Torneå samt fem flygplatser).

Utöver de gruvor som redan är i drift är flera andra prospekteringar och gruvor planerade för Lappland. Gruvindustrin sysselsätter tusentals personer i Lappland, antingen direkt eller via underleverantörer, entreprenadarbeten eller den offentliga sektorn. Fyra malmgruvor bedriver verksamhet i Lappland: kromgruvan i Kemi, guldgruvan i Kittilä och flermetallgruvan i Kevitsa. Det finns ett behov av kvalificerad arbetskraft inom sektorn.

Lapplands universitet i Rovaniemi och Lapland University of Applied Sciences i Rovaniemi, Kemi och Torneå tillhandahåller högre utbildning. Yrkeshögskolor anordnar kurser på olika håll i Lappland. Utländska studenter från många olika länder studerar vid inrättningar för högre utbildning i Lappland.

Yrkesbarometern ger ytterligare information om de yrken och verksamheter där det råder efterfrågan på arbetstagare i Lappland, eller där det rentav finns ett överutbud. Ytterligare information om Lappland finns i länkavsnittet.

Länkar:

Cirka 37 600 lediga tjänster anmäldes till TE-tjänsterna i Lappland under 2021. Största delen av arbetstillfällena finns i privata företag. Flest lediga platser fanns inom service och försäljning, vård och omsorg samt byggbranschen. Arbetsgivarna använder flera olika rekryteringskanaler, t.ex. bemanningsföretag.

Utbudet av arbetstillfällen i Lappland är säsongsbetonat inom de olika sektorerna, vilket också återspeglas i de lediga tjänsterna: inom turismnäringen finns det till exempel gott om arbetstillfällen framför allt på vintern och våren. Det råder brist på kockar, servitörer, turistguider, städare och tomtenissar, särskilt under turistsäsongerna. Turismen i Lappland skapar också arbetstillfällen för personer från hela Finland och från utlandet. Förutom yrkesfärdigheter är inställning och lämplighet för branschen viktiga aspekter i rekryteringen. Språkkunskaper krävs inom många turismyrken och inom andra internationaliserade sektorer. Det finns behov av personer som talar engelska, men också flera andra språk.

Det finns ett konstant behov av professionell och behörig personal inom sektorn för hälso- och sjukvård samt socialvård. Sysselsättning (t.ex. för undersköterskor, sjukvårdsbiträden m.fl., sjuksköterskor, vårdbiträden, läkare, logopeder, sjukgymnaster och tandläkare) finns främst i den kommunala sektorn och i viss mån i den privata sektorn. Behöriga lärare behövs också inom den kommunala sektorn.

Tillväxt och investeringar inom industri- och turismsektorerna skapar också arbetstillfällen inom skogsbruket samt logistik- och byggbranschen. Bilprovningar och malmprospektering skapar också säsongsbundna arbetstillfällen.

I slutet av 2021 fanns det 9325 arbetslösa i Lappland, 11 procent av arbetskraften var arbetslösa och sysselsättningsgraden 68,4 procent. I och med efterfrågan på arbetskraft sjönk arbetslösheten under flera års tid.  Ungdomsarbetslösheten är koncentrerad till de största städerna. Arbetslösheten påverkar både arbetstagare på operativ nivå och branschfolk. Flest arbetslösa finns i bygg- och hantverksbranschen samt inom service och försäljning. Även om arbetslösheten i Lappland är något högre än på andra ställen i Finland och regionens arbetsstruktur är en utmaning, kan kompetenta och kvalificerade personer lätt hitta anställning inom alla sektorer.  Inom tjänstesektorn och andra säsongsbundna branscher varierar antalet arbetslösa stort under året, särskilt i turistanläggningen på orterna. Inom flera branscher kommer Lappland att behöva mer yrkesfolk utifrån. Åldersstrukturen på arbetskraften i regionen och framtidsutsikterna på lång sikt ökar behovet av att få arbetskraft från andra delar av Finland och från utlandet.   Arbetsgivarna är också i allt högre grad intresserade av att rekrytera utländska arbetare som redan bor i Finland, liksom framtida migranter.

Ålands befolkning uppgick vid årsskiftet till  30 344 personer, varav ungefär 50 % tillhör arbetskraften. Den åländska arbetsmarknaden präglas av ett högt arbetskraftsdeltagande för både kvinnor och män, en hög sysselsättningsgrad och en relativt låg arbetslöshet.

Åland har en stor offentlig sektor med en omfattande självstyrelse, 16 kommuner med egna förvaltningar och en viss statlig verksamhet. Barndagvården, skolan och vården som sköts i offentlig regi är väl utbyggda. Omkring 34 % av arbetskraften är sysselsatt inom den offentliga sektorn. Andelen är betydligt högre bland kvinnor än bland män, särskilt inom de stora områdena vård och undervisning.

Åland har ca 2600 företag. Bland företagen dominerar småföretag med 1–4 personer anställda. De största företagen finns inom sjöfartenDet finns också några större företag inom IT-sektorn och i livsmedelsbranschen samt i viss mån inom tillverkningsindustrin. Till företags- samt personliga tjänster (”service sektor”) brukar man räkna branscherna J, L-U och de branscherna skulle stå för ca 51 procent av de sysselsatta ålänningarna, medan K Finans- och försäkringsverksamhet står för 3,5 procent av de sysselsatta ålänningarna. Man kan även räkna alla branscher G-U som ”tjänstebranscher” (inklusive handel, transport och hotell) och då står de för närmare 79 procent av alla sysselsatta ålänningar.

Åland har länge haft en ganska kraftig inflyttning. Tidigare perioder har inflyttningen i huvudsak kommit från övriga delar av Finland – framför allt från de svensktalande områdena – och från Sverige. Sedan Åland och Finland blev med medlemmar i EU, och särskilt sedan EU utvidgades, har inflyttningen från till exempel Baltikum och Balkan ökat kraftigt. Det finns också ett påtagligt inslag av människor som kommit från länder som Iran, Irak, Thailand och Filippinerna.

I augusti 2022 var det relativa arbetslöshetstalet i genomsnitt 3,9 procent, jämfört med 5,6 procent i augusti 2021 Det totala antalet arbetssökande (inklusive andra än arbetslösa) uppgick till 1 295 personer i slutet av augusti 2022 vilket är hela 689 personer mindre än ett år tidigare. Antalet lediga platser var i augusti 276 stycken, och det är 93 platser mer än i augusti 2021. De lediga platserna i förhållande till antalet arbetslösa arbetssökande var 46,6 procent i augusti i år, vilket är 25,6 procentenheter högre än augusti ifjol. År 2022 är förväntningarna på arbetskraftens volym fortsättningsvis tydligt positiva både inom den privata och offentliga sektorn.

Statistiska uppgifter:

• Befolkning: 30 344 personer  (31.12.2021)
• Hög företagsamhet:  2 788 företag (31.12.2021)
• Arbetskraft, alla åldrar: 15 115 personer (31.12.2019)
• Arbetskraftstal (deltagande) 16-64 år: 82,3 procent (31.12.2019)
• Sysselsättningstal 16-64 år: 79,1 procent (31.12.2019)
• Inom området arbetande, andel offentligt anställda: 34,1 procent (31.12.2019) Antal företag: 2 788 företag (31.12.2021)Över 1 500 personer är sysselsatta i åländska företag men är bosatta utanför Åland (huvudsakligen inom sjöfarten)

Linkit:

Efterfrågan på arbetskraft på Åland är ojämn över året. Under sommaren, när turismen har högsäsong, behövs mycket arbetskraft inom alla servicenäringar, hotell, restauranger, caféer, campingplatser etc. Arbetsplatserna är spridda över hela Åland, dock givetvis med tyngdpunkten i Mariehamn. Särskilt stor är efterfrågan på yrkeskunniga kockar och serveringspersonal. Det finns också stort behov av personal inom olika delar av vårdsektorn.

Under vinterhalvåret är efterfrågan lägre, men även då finns ett behov av arbetskraft inom servicesektorn. Inom IT-sektorn har expansionen varit kraftig på Åland under en längre tid, och där finns ett behov av kvalificerad arbetskraft. De större it-företagen har emellertid expanderat utanför Åland och arbetsplatserna kan därför finnas i Helsingfors, Åbo eller Stockholm. Det finns ett växande behov inom byggbranschen, speciellt av byggledare och olika typer av montörer. Också inom industrin finns behov av arbetskraft, men den sektorn är totalt sett förhållandevis liten på Åland.

Det är ofta svårt för både den privata och den offentliga sektorn att rekrytera kvalificerad personal för ledande positioner.

Åland har under en lång tid haft ett högt arbetskraftsdeltagande och en låg arbetslöshet. Åland har också – liksom de övriga nordiska länderna – en oförmånlig åldersstruktur med en åldrande befolkning och en minskande andel av befolkningen i arbetskraften. Det gör att Åland är beroende av en viss arbetskraftsinvandring. Flyttningsöverskottet har också under en lång period varit positivt. Goda kunskaper i det svenska språket är dock en nödvändig förutsättning för att klara sig på den åländska arbetsmarknaden.